UtbR FirKlä

BI DNINGS UTFIRNING OCH KLÄTTRING RE G LE EN TE 2001 BILDNINGS UT FIRNING OCH KLÄTTRING RE G LE M E NT E UtbR FirKlä Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd FÖRSVARSMAKTEN Högkvarteret 2001-09-21 09833:60674 TFD 01025 Utbildningsreglemente för Försvarsmakten Firning och klättring (UtbR FirKlä) 2001 års utgåva (M7745-100101), fastställs. Upphäver skr HKV 09833:74204, 1999-12-20, ”Bestämmelser Firning och klättring. Alf Sandqvist Generalinspektör för armén Björn Tomtlund Chef för Markstridsskolan © 2001 Försvarsmakten, Stockholm Boken är producerad i samarbete med AerotechTelub Information & Media AB Tryck: Berlings Skogs, Trelleborg 2001 M7745-100101 Förord Försvarsmaktsreglemente för firning och klättring innehåller grundläggande bestämmelser och rekommendationer för militär firnings- och klätterverksamhet. Reglementet riktar sig i första hand till personal som genomgår utbildning till firnings- och klätterinstruktör samt militär bergsguide. De ska använda reglementet som ett stöd vid genomförande av verksamhet som t ex forcering av terränghinder, framryckning i högfjällsterräng eller bordning av fartyg via fastroping från helikopter. Flera alternativa tekniker presenteras i syfte att ge instruktören en bred kunskapsbas, vilket kan krävas för att lösa komplexa problemsituationer. I vissa delar hänvisas till civila handböcker och särskilda utbildningsanvisningar för detaljerad information. Taktiska och stridstekniska tillämpningar tas inte upp i reglementet, inte heller regler för klättring i master, torn och stolpar samt andra former av yrkesmässiga/industriella fallskyddstekniker. Reglementet innehåller exempel på verkliga olyckshändelser. Syftet med detta är att belysa vanliga misstag och lyfta fram viktiga erfarenheter så att liknande händelser kan undvikas i framtiden. I helikoptersammanhang är begreppet firning ett samlingsnamn för rappellering och fastroping. När begreppet ”han” används avses ”han/hon”. Varning! Detta reglemente är i första hand framtaget som ett faktaunderlag för kursverksamhet. Reglementet är ett komplement till den praktiska utbildningen. Alla försök att lära sig färdigheter ur reglementet utan stöd av instruktör är förenat med stora risker. Kontrollera alltid SäkI före övning. Innehåll 1. GRUNDER Fältarbeten Användningsområden 2. UTRUSTNING Materieltyper Rep Band och repsnören Knutar 3. FIRNINGSINSTRUKTÖR Grunder Personlig färdighet Firningsövning Topprepsklättring Kurs för firningsinstruktör 4. KLÄTTERINSTRUKTÖR Grunder Klippklättring Artificiell klättring 5. MILITÄR BERGSGUIDE Grunder Arbetsuppgifter för militär bergsguide Behörighet Utbildning Faktorer som påverkar insatser i bergsterräng Fältarbeten 174 175 177 177 178 182 Glaciär Skidmarsch Risker Övrigt Exempel på uppgifter till militär bergsguide Exempel på ordermall vid förflyttning i högfjällsterräng 185 186 187 187 188 189 120 122 146 Multipla firningar Kamraträddning Bergsetik 150 158 172 62 63 65 88 94 Repklättring Reserv-/tillämpningsmetoder Räddningsövningar Rapportering av olycka/tillbud Kurs för firningsexaminator 104 106 108 113 114 18 22 34 35 Karbinhakar Repbromsar Selar Vård och underhåll 42 45 52 56 8 9 Historik Övningsledaren 12 14 6. REPTEKNIKER FÖR SIB-INSTRUKTÖR Grunder Firning in genom fönster Firning upp och ner Firning framlänges 238 239 241 243 Änterhake Slagäntring Stångäntring 244 246 249 8. HELIKOPTERKOORDINATOR Grunder Helikopterteori Rapportering av tillbud BILAGOR Bilaga 1 Rapportering av olycka/tillbud REFERENSLITTERATUR Referenslitteratur 269 Bilaga 2 Lavinriskskala 265 267 252 253 258 Övningsformer Firning Firning med hund 258 260 264 . LAVINTJÄNST Lavinsäkerhetsarbetet inom Försvarsmakten Laviner Snötäcket Bedömning av lavinrisk Mall för planering och genomförande av verksamhet i lavinriskområden 192 193 197 201 Lavinbildande och lavinhämmande faktorer Undersökning av snötäcket Försvarsmaktens lavinriskskala med lavinprognos Åtgärder i lavinriskmiljö Lavinräddning Särskild räddningsutrustning 207 211 216 221 225 233 203 7. Grunder 7 .1. G R U N D E R 1. Att lägga ut en krigsbro över ett vattendrag eller att anlägga en led med fasta rep över ett berg är exempel på fältarbeten inom olika verksamhetsområden. Kunskaper i firning och klättring kan i många fall underlätta dessa förflyttningar.1. 8 . G R U N D E R Fältarbeten Exempel på fältarbete i högfjällsterräng. Den för uppgiften lämpligaste framryckningsmetoden ska självklart användas. utan ska betraktas som en form av fältarbete. Terränghinder kan vara allt från att klättra över en mur till att framrycka till fots över glaciärer och branta bergspass med lavinfara i högfjällsterräng. Jägarsoldater klättrar längs fasta rep på väg uppför Kebnekaise Alla militära förband måste ha en förmåga att forcera terränghinder. Om uppgiftens lösande gynnas av att förbandet t ex firar ned för ett klippstup istället för att framrycka runt ett berg. I de här sammanhangen har dessa tekniker inte något egenvärde. bör denna form av fältarbete övervägas. Militära användningsområden Vid strid i bebyggelse kan förbandets förmåga att tillämpa firning och klättring som fältarbetsform ge stridstekniska fördelar. Användningsområdena spänner från rent militära uppgifter. eldledartjänst och prickskytte. G R U N D E R Användningsområden Kunskaper inom firning och klättring kommer till användning i många olika sammanhang. krävs dock utbildad personal som kan förflytta sig själva och sin materiel i bergen.1. I alla tider har det förts krig i bergsterräng. Inget pekar på att detta mönster skulle brytas. som skulle ta avsevärt längre tid att nå till fots. Den som har förmågan att förflytta sig och verka i ett viktigt terrängavsnitt kan skaffa sig lokal överlägsenhet. Genomgående för alla applikationer är att en reell fallrisk föreligger i verksamheten. Vissa militära specialförband som opererar i skärgårdsmiljö eller övervakar gränsen längs våra fjälltrakter kan underlätta och möjliggöra sina förflyttningar genom att fira och klättra. Exempel på uppgifter som mindre förband i bergsterräng kan lösa är fast spaning. eftersom många omstridda nationsgränser är dragna tvärs igenom bergsmassiven. Vid tjänst i högfjällsterräng kan förbandet understödjas av helikoptrar som inom loppet av några minuter kan transportera personal och materiel till platser. via stöd åt samhället till äventyrsträning och friskvård. De dagar som vädret eller taktiken begränsar helikopterflygning Exempel på en svensk spaningspatrull i internationell bergsmiljö 9 . Utlandsuppdrag med tjänst i bergsterräng eller annat inslag av klätterverksamhet bör ledas av en militär bergsguide. Dådkraftsprov En soldat är på väg ut över kanten. Den militära bergsguiden bistår bataljonschefen i beslutsprocessen i frågor som rör förbandets förflyttning över berg. 10 . Alla är mer eller mindre rädda för höjd.och lavinrisk.och glaciärterräng med fall.1. G R U N D E R Framtida internationella uppgifter kan kräva att utlandsstyrkan har behov av personal med firnings. Få provmoment kan framkalla en så äkta rädsla hos en soldat som att hänga i ett rep 50 meter över marken vid starten på en brant firning. En militär bergsguide är utbildad enligt internationell militär standard. Det är 40 meter ner till marken! Firnings.från att minhundpatruller ska landsättas från helikopter med fastrope till att autonoma fjärrspaningspatruller ska uppträda i bergsterräng. Att konfrontera soldaten med sin rädsla och se till att han lyckas genomföra övningen ger honom ett kraftfullt ökat självförtroende. Uppgifterna kan variera .och klätterverksamhet kan även användas som en form av ”dådkraftsprov” med syfte att pröva och uppöva personalens förmåga att behärska sin rädsla samt öka dess självförtroende. det är en medfödd försvarsmekanism som sitter i generna. Känslan att övervinna sin rädsla kan soldaten ta med sig och använda i andra situationer.och klätterkompetens. Exempel på uppgifter kan vara att stödja räddningstjänsten vid olyckor i bergsterräng eller stödja polisen och den alpina fjällräddningen med sök och räddning. klätteroch högfjällskompetens ställs till förfogande då de ordinarie resurserna är otillräckliga. Militära instruktörer har hög personlig färdighet vad gäller uppträdande i lavinoch fallriskmiljö. En bergstopp är ett mycket konkret mål. Styrka. Militära färdigheter som att leva under fara. G R U N D E R Stöd åt samhället Försvarsmaktens uppgift att stödja samhället kan innebära att firnings-. Få sporter ger en så allsidig träning för kropp och själ som att klättra. Detta är unika resurser som samhället kan utnyttja inom ett brett spektrum av tillämpningar.1. ledarskap samt att bevara stridsvärdet under långa utevistelser prövas här under realistiska förhållanden. Det är också enkelt att avgöra om projektet lyckades. Efter 20 dagars lodrät klättring når den officersledda expeditionen toppen 11 . balans. koordination och psyke är områden som får bra träning. Friskvård och äventyrsträning Verksamheten ska även ses som ett medel för fysisk träning och friskvård. Pakistan. gruppsamarbete. eftermiddag 14 juli 1997. En militär bergsguide har en bred kompetens och kan också verka som t ex skidlärare för förbandets personal på en friskvårdsdag. Äventyrsträning kan genomföras i form av en klätterexpedition. Äventyrsträning är ett koncept där soldater och befäl genomför ett projekt där målet kan vara att genomföra en lång skidtur eller att bestiga ett berg. Trango Tower (6 237 m). G R U N D E R Historik Rjukan 1943. Motståndsmän framrycker från oväntad riktning och saboterar tillverkningen av tungt vatten. Möjligen bidrog detta till att tyskarna inte kunde framställa kärnvapen 12 .1. Säkerhetsbestämmelser har funnits i SäkI G 94. Aktionen inleddes med firning från taket och blev framgångsrik tack vare överraskningseffekten. 96 och 2000. G R U N D E R I ett historiskt perspektiv har firning och klättring använts vid en rad kända militära operationer. Alpina fjällräddningen. Inom Försvarsmakten har organiserad firnings. I februari 1943 sprängde norska motståndsmän den tyska tungtvattenfabriken i Rjukan.1. bildades i början av 1980-talet och har regelmässigt använt firnings. Bergens objektiva faror har också skördat många dödsoffer. Räddningstjänsten har sedan tio år använt reptekniker i storstäderna för att via taken komma åt bränder samt evakuera nödställda.och klätterövning. På alpfronten. klätterinstruktörer samt militära bergsguider uppgår i dagsläget (år 2001) till ca 150. Antalet utbildade firnings. Man lyckades därefter anfalla och förstöra det tyska kustartilleriet. Vid t ex genomsök av en lägenhet kan det vara billigare att gå in genom ett fönster via taket än att spränga en säkerhetsdörr. Sabotagegruppen undgick upptäckt genom att klättra upp ur en ravin och efter sabotaget fira ned samma väg.och klättertekniker under räddningsinsatser på högfjället. 1980 fritog Brittiska SAS soldater en grupp som hölls som gisslan på den Iranska ambassaden i London.och. På dagen D 1944 klättrade 2:nd US Rangerbattalion med hjälp av rep uppför klipporna vid Point de Hoque.och klätterverksamhet bedrivits sedan 1993. För polisen kan det förutom en taktisk vinst även vara ekonomiskt lönsamt. under första världskriget omkom 6 000 soldater i laviner inom loppet av 48 timmar. delvis bemannad med militär personal. Operationen lyckades tack vare en oväntad framryckningsmetod. Ca 2 000 soldater/år genomför någon form av firnings. 13 . I Sverige har Piketpolisen och insatsstyrkan använt olika firningstekniker sedan början av 1980-talet. bör verksamheten präglas av fasta rutiner. Med högre instruktörsbehörighet följer förmågan till improvisation då uppgiften så kräver. För att gynna den allmänna säkerheten.eller klätterinstruktör. Att leda personal i fallriskmiljö kräver ett stort ansvarstagande av både övningsledare och instruktörer. 14 . dåligt väder. framförallt i snabba och tillämpade lägen. G R U N D E R Övningsledaren Övningsledare med rätt kompetens är avgörande för säkerheten Allmänt Övningsledarens kunnande och omdöme är de viktigaste faktorerna för att bedriva säker firnings.och klätterverksamhet.1. Vid tjänst i bergsterräng och då framförallt på högfjället tillkommer många riskfaktorer som lavinfara. alternativt militär bergsguide. stenslag m m. glaciärsprickor. Övningsledaren är. antingen firnings. Detta medför att tjänsten alltid är att betrakta som skarp verksamhet. Om övningsledaren saknar formell kompetens kan en särskilt utbildad biträdande övningsledare utses. beroende på verksamheten. Ett litet misstag eller en sekunds ouppmärksamhet kan snabbt orsaka ett tillbud. skidguide samt tillämpad högfjällstjänst i orekognoserad terräng Tilläggsutbildningar (lägst utbildning till firningsinstruktör krävs som grund) Helikopterkoordinator SIB instruktör Firning.1. Instruktörsbehörigheten avser övningsformer med fallrisk. topprepsklättring Firningsinstruktörsutbildning Klippklättring Enligt direktiv från militär bergsguide Tjänst i utlandsstyrkan som högfjällsspecialist. 15 . Övningsledaren ska se till att det råder balans mellan ovanstående faktorer och att alla deltagare har tillräcklig utbildning. G R U N D E R Noggrannhet och kontroll är ledord i övningens alla faser. stångäntring och slagäntring Anm. Instruktörerna tillåts ha en lägre behörighet än övningsledaren. Under övning assisteras övningsledaren av instruktörer och/eller hjälpinstruktörer. fastrope m m enl utbildningsanvisning Änterhake. Under tillämpade övningar i firning och klättring är balansen mellan yttre förhållanden. SIB = Strid I Bebyggelse. utrustning. lavinriskbedömning syftande till utfärdande av lavinprognos. Ingen övning får bedrivas i ett högre tempo än att övningsledaren har full kontroll. Behörigheter Övningsledare får leda formell eller tillämpad övning/insats och kan inneha följande instruktörsbehörigheter: Instruktörskategori Firningsinstruktör Firningsexaminator Klätterinstruktör Assisterande militär bergsguide Militär bergsguide Övningsform/behörighet Firning. fältarbeten samt truppens utbildningsnivå och stridsvärde avgörande för ett säkert genomförande av verksamheten. Talesättet ”fort och fel” får aldrig bli brukat i dessa sammanhang. 1. MBG kan tilldela självständiga uppgifter. I Sverige utförs detta i regi av Svenska Bergsguide Organisationen (SBO). Denna tjänstgör under handledning av MBG. Den för närvarande högst utbildade MBG:n ansvarar för prövandet av dessa områden. För instruktioner i sjukvårdstjänst hänvisas till gällande reglementen. Övningsledarens och deltagarnas ansvar samt krav på sjukvårdsberedskap framgår av SäkI. Följande behörigheter krävs för att bli förordnad att godkänna nya instruktörer: Instruktörskategori Firningsinstruktör (FI) Firningsexaminator (FEX) Klätterinstruktör (KI) Assisterande militär bergsguide Militär bergsguide (MBG)* SIB instruktör Hkp koordinator (K2) Godkänns av Firningsexaminator Klätterinstruktör SKF **/MBG MBG Militär bergsguideskola (utomlands) SIB examinator K1 * MBG kan också godkännas av en UIAGM/IVBV examinator. Godkännande och utnämning Behörighet att förrätta prov för aspiranter i de olika utbildningsnivåerna utfärdas av funktionsansvarig myndighet. 16 . G R U N D E R Assisterande MBG är klätterinstruktör med gedigen högfjällserfarenhet. tillämpad ledning av militära förband samt tjänst som skidguide. ** SKF = Svenska KlätterFörbundet. Det krävs att aktuell MBG aspirant i särskild ordning prövas på militära lavinsäkerhetsrutiner. Biträdande övningsledare och hjälpinstruktörer utses enligt SäkI. U T R U S T N I N G 2. Utrustning 17 .2. enligt CEN (Commité Europeén de Normalisation).2.och fallskärmstjänst. Tre huvudtyper av materiel används: Säkringsmateriel. Personalen som handhar materielen måste ha särskild utbildning. Exempel på säkringsmateriel Exempel på övriga hjälpmedel Exempel på skyddsutrustning Med säkringsmateriel avses. utrustning som godkänts för firning och klättring. U T R U S T N I N G Materieltyper Vid verksamhet med firning och klättring ställs det höga krav på materielens kvalitet och underhåll. 18 . skyddsutrustning och övriga hjälpmedel. Med övriga hjälpmedel avses materiel som t ex äntringsrep. repstegar och kantskydd. För utrustning tillverkad före 1995 gäller godkännande från UIAA (Union Internationale des Associations d´Alpinisme). Med skyddsutrustning avses materiel som t ex hjälm och handskar. Kraven kan likställas med de som gäller för dyk. ISO 9002 kräver att tillverkaren måste vidta sådana åtgärder att alla rep alltid ska klara testet.2. t ex EN 564. Då en produkt klarat testerna enligt direktiven får den bära symbolen CE. Där innefattas bland annat utrustning för firning och klättring. Klarades testet blev alla rep i samma modell godkända. U T R U S T N I N G Normer och krav EU sätter upp normer för s k personlig fallskyddsutrustning. Kraven på t ex ett rep är i dag i princip desamma som gällde förr då UIAA stod som godkännande organisation. Kravet är att instruktören ska kunna • bruka materielen enligt respektive tillverkares instruktion. Kan övningen fortsätta eller måste byte av materiel ske? 19 . som är logotypen för Europanormerna. Utrustning tillverkad utanför Europa följer inte alltid de europeiska normerna. Säkerhetsmarginalen är lägre än för utrustning som används industriellt för lyft och personskydd. Kontrollanter från EU gör flygande kontroller och testar slumpmässigt utvald materiel. Hållfasthet Säkringsmateriel är lättviktsutrustning med en hållfasthet som är avpassad efter verksamhetens krav. • göra omedelbara bedömningar på skadad säkringsmateriel. Motivet till detta är att säkringsmateriel för klättring måste ha låg vikt för att underlätta rörligheten. Detta innebär att hela tillverkningsprocessen måste vara kvalitetssäkrad. som är normen för hur repsnören ska testas. Dessa kallas Europa Normer och betecknas EN. UIAA kravet innebar att fabriken kunde skicka t ex ett rep på test en gång. • ha förståelsen för materielens begränsningar och att inte bruka materielslagen tillsammans på ett felaktigt sätt. En instruktör måste ha mycket god kännedom om den materiel som används för firning och klättring. De större tillverkarna från USA är dock kvalitetssäkrade och får använda CEmärkningen på sina produkter. Skillnaden är att Europanormen är hårdare kopplad mot lagen samt att tillverkaren måste var godkänd enligt ISO 9002. Förkortningen EN står tillsammans med en sifferkombination. Tunnare dimensioner. 20 . Platt-/tubband ska ha som lägst 15 KN brottstyrka på enkel part. max 12 KN fångryck (två rep) Min 18 KN brottstyrka Min 22 KN brottstyrka. vård och förvaring av firningsoch klättermateriel. och därmed lägre hållfasthet. Materielansvarig En materielansvarig bör finnas för uppföljning. får användas om brottlasten enligt ovan kan garanteras genom t ex dubblering av bandet/repsnöret. max 8 KN fångryck (ett rep) Min 12 extremfall. max 12 KN fångryck 1) Min 5 extremfall. 7 KN med öppen grind Min 30 KN brottstyrka 1) Begreppen finns förklarade i kapitel 4. Tillverkarens användarinstruktioner ska sparas.2. För repsnören gäller 7.5 KN brottstyrka. Repliggare ska föras och man måste säkerställa att skadad materiel inte används. Denne person bör vara lägst firningsinstruktör för att därmed ha utbildning och förståelse för de särskilda krav som ställs vid handhavande av säkringsmateriel. U T R U S T N I N G CE märkning innebär att materielen bland annat uppfyller följande hållfasthetskrav: Materielslag Dynamiskt enkelrep Dynamiskt halvrep Dynamiskt tvillingrep Statiskt rep Karbinhake Sele Hållfasthetskrav (1KN=100 Kp) Min 5 extremfall. CE märkning gäller även hjälmar. Den materielansvarige organiserar uppföljningen av nyinförskaffad materiel genom t ex märkning med nummer och tillverkningsår. Det är också lämpligt att materielen märks med en identifiering för att undvika sammanblandning med utrustning från andra brukare. Då flera instruktörer växelvis använder utrustningen är det av största vikt att materieluppföljningen sköts på ett korrekt sätt. Alternativt kan hjälm m/90 användas. Den får inte heller komma i kontakt med vassa föremål. svalt och mörkt i rena utrymmen som endast är åtkomliga för behöriga. Materielen bör inte användas till ändamål som t ex surrnings-. 21 . stark värme eller onödigt solljus. Under en övning som kräver mellanförvaring av materielen väljer övningsledaren den efter omständigheterna lämpligaste förvaringsplatsen.2. Exempel på ”mönsterförråd” Förvaring Materielen ska i normalfallet förvaras torrt. Utrustning som inte är i tillförlitligt skick får inte användas utan ska skiljas från övrig utrustning och kasseras. Om det varit nödvändigt att använda materielen i något av ovanstående fall ska kassation övervägas då belastningar av okänd storlek kan ha förekommit. bärgningseller bogseringsmateriel. Vid transport ska säkringsmaterielen förvaras skyddad mot ovan nämnda risker. kemikalier. U T R U S T N I N G Användning Före och efter användandet ska övningsledaren personligen kontrollera att utrustningen är hel och funktionsduglig. Den får inte heller lånas ut till personal utan handhavandeutbildning. Med goda teknikkunskaper är det möjligt att både klättra och fira med enbart repet som säkerhetsutrustning. Repen är uppbyggda av parallella fibrer i kärnan samt en tjock mantel. Exempel på slaget hamparep Exempel på kärnmantelrep 22 .2. För personsäkring finns det två olika reptyper – statiska och dynamiska rep. Beroende på hur repet vävs erhålls olika egenskaper avseende elasticitet.och äntringsrep. Dubbelmantlade rep ger extra slitstyrka och högre säkerhet och är lämpliga för bl a helikopterverksamhet. I dessa sammanhang ska det alltid finnas ett kärnmantelrep som extra säkring för personskydd. De får inte användas till förstemansklättring. Ett kärnmantelrep består av en lastbärande kärna omgiven av en skyddande mantel. För personsäkring i firnings. Övningsledaren ska se till att verksamheten endast kan orsaka kontrollerbara och låga repkrafter. U T R U S T N I N G Rep Repet är det viktigaste redskapet för att bedriva säker klätter.och firningsverksamhet. I och med att repet är näst intill stumt kan en plötslig belastningsökning generera krafter som överstiger repets brottlast. De har olika egenskaper och användningsområden. Kärnan står för ca 75 % av repets hållfasthet. Äldre repsorter som slagna hampa-/manillarep kan användas som t ex konstruktions. Rep för firning och klättring utomhus bör vara impregnerade. smidighet och slitstyrka. Statiska rep Statiska rep används till firning. Rent allmänt gäller att ett statiskt rep inte bör utsättas för chockbelastning. repklättring och för klättring längs fasta rep.och klättersammanhang används uteslutande kärnmantelrep tillverkade av nylon. vilket ger egenskaper som liten töjning och hög slitstyrka. eftersom avsaknad av dynamik orsakar ett för högt fångryck vid fall. 8–8. De har en kärna av tvinnade fibrer. De är konstruerade för att med enkel part stoppa en fallande klättrare. Dynamiska rep är mindre lämpliga för upprepad firning och repklättring med trupp. De ska alltid användas tillsammans. Exempel på indelning av dynamiska rep Reptyp Enkelrep Dubbelrep Tvillingrep Diameter 9. Enkelrep är de grövsta repen.2. vilket gör dem töjbara och ger dem dämpande egenskaper.8-8. Indelning av rep efter diameter Beroende på diameter delas dynamiska rep in i olika användningsområden. Dubbelrep används i par om två rep. Fördelar med dubbelrepet är lägre repdrag vid klättring samt lång firningskapacitet. Enkelrep kan också benämnas helrep och dubbelrep kan benämnas halvrep. Tvillingrep utgörs av två tunna rep. U T R U S T N I N G Dynamiska rep Dynamiska rep används för klättring (topprep och replängdsvis).4–11 mm 8. eftersom de sviktar och därför är mer känsliga för slitage mot berget. Varje rep för sig är något tunnare än ett enkelrep.0–9 mm 7.5 mm Märkning ”1” på en tejp i repändan ”1/2” på en tejp i repändan ” ” på en tejp i repändan Vikt/meter 58 – 78 g/m 47 – 54 g/m 40 – 46 g/m Anm. Säkerheten är högre än på ett enkelrep.4-11 mm 8. Enkelrep används lämpligen för inomhusklättring och klättring på klippa i icke alpin terräng. Dubbelrep har större säkerhetsmarginal än ett enkelrep och används för isklättring och alpinklättring. 9.2-9 mm 7.5 mm Enkelrep Dubbelrep Tvillingrep 23 . Förutom ovanstående rep används också konstruktions. Klass 2 rep får endast användas som säkringsrep vid låga repkrafter (kroppsvikt). 2 eller 3 rep användas som konstruktions.2. Övningsledaren avgör när säkring behöver ske med beaktande av markbeskaffenhet. U T R U S T N I N G Klasser och kvalitetsnivåer Statiska och dynamiska rep för personsäkring delas in i tre kvalitetsnivåer beroende på typ. Vid behov kan även klass 1. Klass Reptyp 1 2 Klätterrep Märkning Enligt bild föregående sida Vid risk för fall ska klass 1 rep användas.och äntringsrep används ska personalen säkras med ett klass 1 eller 2. Konstruktionsrep är t ex tillverkade i plast eller hampa och används bl a för att hänga upp repstegar. Fastrope har egna bestämmelser enligt kap ”Helikopterkoordinator”. Vid övningar där konstruktions. Konstruktionsrep Riggningsrep utgörs av oskadade firnings. – Statiska rep kan endast få blå eller brun färgmärkning. I detta fallet gäller fortfarande att personalen ska ha en extra säkring.och äntringsrep. ålder och förslitningsgrad. Firningsrep Blå färg/tejp ca 10 cm i var repända Riggningsrep Brun färg/tejp ca 10 cm i var repända 3 Anm.och äntringsrep. – Klasstillhörighet framgår av avsnitt ”Vård och underhåll”. Riggningsrep kan bestå av oskadade delar av ett klass 1 eller 2 rep som kasserats på grund av att någon del av det aktuella repet inte var tillförlitligt. Riggningsrep som är äldre än fem år ska alltid användas dubbelt för att ha godtagbar säkerhetsmarginal. Äntringsrep är grövre trossar som används för t ex slagäntring. Klätterrep 24 Äntringsrep Firningsrep .eller klätterrep som är för korta och/eller äldre än 5 år Anm. Undantag från detta är vid övningar på låg höjd. repsnören. Äntrings.och konstruktionsrep behöver inte ha uppföljning i repliggare. selar och riggningsrep märks endast med tillverkningsår och behöver inte följas upp i repliggare. ev skador) Övningsledarens sign • Antal deltagare som trafikerat ett fast rep och hur lång tid repet hängt ute • Fallfaktorer • Övriga belastningar (t ex hiss och tyrolertravers) • Skador på repet Summa till nästa sida Exempel på repliggare Anm. 25 .2. Band. U T R U S T N I N G Repliggare Firnings.och klätterrep (klass 1 och 2) ska åtföljas av en repliggare där övningsledaren efter avslutad övning ska notera följande: • Datum för övningen • Typ av övning • Antalet firningar och/eller replängder klättring Repliggare för _________________________________________ Tillverkningsår _______________ Inköpsställe ___________________________________________ Inköpsdatum_________________ Antal Datum Överförd summa replängder Antal firningar Övrigt (fallfaktor. Bestämmelser för kassation av rep enligt avsnitt ”Vård och underhåll”. Faktorerna påverkar repet i mer eller mindre allvarlig grad.och skötselinstruktionerna för rep framgår av tabellen nedan.2. Form av påverkan Ålder > 5 år från första användandet Kemikalier och syror Oljor och bränslen Jord och grus Vad händer med repet? Minskad elasticitet Konsekvens Ökat fångryck på dynamiska rep Minskad hållfasthet Minskad hållfasthet Sämre hanterbarhet Åtgärd/ förhållningssätt Får endast användas som riggrep (brun märkning) Ska undvikas/ kassation Ska undvikas/ ev kassation Använd kantskydd och repmatta Stå ej på repet Vårda repet Förvara repet mörkt Använd kantskydd Tillämpa rätt teknik. U T R U S T N I N G Handhavande av rep De vanligast förekommande handhavande. eld. torka ej rep mot värmekälla Vårda alt kassera mtrl med grader Ev kassation Förnya impregneringen eller gradera ner till klass 3 rep (brun märkning) Undvik genom försiktighet Använd om möjligt torra och impregnerade rep Förstör materialet Förstör materialet Smuts tränger in i mantel och kärna och kan skada repfibrerna Bleks och åldras Kapar repfiber Onödigt solljus Vassa kanter Sämre hanterbarhet Minskad hållfasthet Minskad hållfasthet Värme Materialet smälter (friktion. motsv) Grader på repbromsen Långvarigt slitage Långvarigt användande Ökat repslitage Luddig mantel Impregneringen försvinner Sämre hanterbarhet Sämre hanterbarhet Suger upp vatten och smuts Stenslag Fukt och fruset rep Kapar repfiber Minskad elasticitet Minskad hållfasthet Ökat fångryck Anm. 26 . olja och kemikalier Följande tre faktorer är dock särskilt allvarliga och ska alltid undvikas: 1. Friktionsvärmen som uppkommer då två rep nöter mot varandra kan räcka för att smälta av repet. särskilt inte med stegjärn Skydda repet mot sol. 3. Repet får inte utsättas för friktion. stenslag eller syror 27 . Värme från eld. 2. U T R U S T N I N G Stå inte på repet. Stor försiktighet måste iakttas vid hanterande av vassa verktyg som isyxor och stegjärn. friktion eller annan värmekälla smälter repet. vassa kanter. Repkontakt med frätande ämnen. En vass klippkant eller en kniv kan mycket lätt kapa ett spänt rep. Ett spänt rep är mycket känsligt för vassa kanter. Ett rep som kommit i kontakt med syra/ bas kan brista under kroppsviktsbelastning. Stenslag kan lätt skada eller kapa ett rep. Skadan kan vara omöjlig att upptäcka vid inspektion av repet.2. Prov och godkännande får endast utföras av testinstanser med särskild behörighet. synlig kärna eller bränn-/smältskador på manteln är dåliga indikationer. En luddig mantel.2. sk testhus.8) tills det brister. Avvikelse i cirkelbågen indikerar en skada i repets kärna UIAA/CE reptest För att ett dynamiskt rep ska bli UIAA/CE godkänt måste det klara ett standardiserat reptest. • Känn på manteln efter variationer i diametern. • Forma repet till en cirkelbåge och sök efter avvikelser längs hela repet. Ett enkelrep måste klara fem av dessa fall i en följd (80 kg fallvikt) för att bli godkänt. • Linda ut repet och låt det löpa mellan fingrarna. En tilltagande diameter kan vara ett tecken på mantelglidning. Om repet förvaras i repsäck ska det dras ut och kontrolleras. U T R U S T N I N G Inspektion av rep Före och efter klättring/firning är det viktigt att kontrollera repet avseende eventuella skador. Detta ger repet en god säkerhetsmarginal för firning och klättring. • Bedöm den allmänna slitagebilden. Bedömning av skador enligt avsnitt ”Vård och underhåll”. En skada på kärnan kännetecknas ofta av en minskad diameter. 28 . Provet är i form av ett maxtest där repet utsätts för upprepade extremfall (fallfaktor 1. och tvillingrepsteknik är mindre känsliga för kantfall. Dubbel. 29 . På ett berg är ett kantfall den största begränsningen för ett reps hållfasthet. U T R U S T N I N G Schematisk bild över hur dynamiska rep testas för att bli godkända enligt UIAA UIAA´s reptest är inte helt representativt för vad ett rep utsätts för i praktiken. Då repet belastas över en klippkant med en liten radie reduceras hållfastheten avsevärt. Vissa reptillverkare garanterar sina rep för extremfall över vassa kanter.2. Det finns inga dokumenterade fall där båda strängarna av ett dubbelrep brustit vid ett kantfall. Ett blött och smutsigt rep som används för firning sliter hårt på firningsbromsen. Vid jämförelse av olika rep bör man utgå från uppgifterna om vikt/meter. eftersom tillverkarnas uppgifter om repdiameter inte alltid är jämförbara med varandra. Med ett tunt enkelrep är det dessutom svårare att kontrollera stora krafter i en repbroms av standardtyp. Vid hantering av rep på platser där det är grusigt/jordigt på marken kan en repmatta i form av ett stycke tyg användas för att skydda repet. Efter en lång firning kan en firningsåtta bli så varm att den inte går att hålla med en bar hand. Vid omfattande brännskador måste repet kasseras. För militär firningsverksamhet med trupp är statiska rep med diameter 10.2. Detta är en praktisk metod för att handskas med en varm firningsåtta och samtidigt minska risken för att tappa den 30 .5-11 mm att rekommendera.4 mm rep bara är 70 % av ett 11 mm rep så finns det helt enkelt mindre repmängd som kan stå emot slitage. För att förebygga värme-/smältskador bör man fira långsamt och/eller fira på dubbla rep. Firning genererar mycket värme på grund av friktion mellan rep och firningsbroms. Vissa repbromsar har bättre egenskaper för att leda bort värme. Det är därför viktigt att avlägsna firningsbromsen så fort som möjligt från repet. vilket i sin tur ökar slitaget på repet. Man ska dock beakta att tunna rep slits fortare. Eftersom tvärsnittsarean på ett 9. De tunnaste varianterna är mycket lätta och smidiga. U T R U S T N I N G Diameter och praktiska råd Moderna enkelrep tillverkas normalt med diametrar mellan 9. t ex rapellracket. vilket är fördelaktigt vid svår klättring.4 och 11 mm. Sandkristaller i repet verkar som en fil och gör grader i det mjuka aluminiumgodset. Värmen påverkar repets hållfasthet negativt. En mycket het firningsåtta kan orsaka smältskador i repets mantel. Ett fruset rep reduceras ytterligare i styrka.och utlindning Omlott Mindre tvinn byggs in i repet. Ett rep som är dåligt ihoplindat och därmed trasslar sig. Efter en tids användning byggs det ofta in tvinn i repet. När repet torkat är hållfastheten återställd till den ursprungliga nivån. Det finns flera olika metoder för att linda ihop repet. orsakar både tidsförlust och brist i säkerheten. Repet har då både mist sin dynamik (vilket ger högre fångryck) och reducerats i brottstyrka. Bra att bära repet som ”ryggsäck” på anmarscher Rep ihoplindat i ringform Rep ihoplindat omlott 31 . Fördel Ringform Lätt att bära över axeln Nackdel Kan generera extra tvinn i repet vid ihoplindning Repet bör lindas från mitten vilket ger extra rephantering vid både ihop. Att linda ihop repet Vid förvaring och transport är det lämpligt att repet är ordentligt ihoplindat. Reptvinn avlägsnas enklast genom att hänga ut repet fritt i luften. vilket gör repet svårhanterligt.2. U T R U S T N I N G Ett blött rep förlorar ca 10 % av sin hållfasthet. från t ex en hög bro. Vid t ex isklättring på ett blött isfall kan repet frysa och bitvis bli styvt som en stålvajer. eller förvarat i en repsäck. De två vanligaste presenteras nedan. 32 .2. Öppna låsningen och lägg ut repet slinga för slinga på marken. U T R U S T N I N G Repet kan också lindas omlott genom att börja med ena änden av repet. Planera alltid verksamheten så att rephögens övre ände är den som kommer att löpa ut vid användningen. Låt repets bottenände sticka ut ur rephögen för att den ska vara lätt att finna. Att linda ut repet Oavsett vilken metod som används för att bära repet är det viktigt att linda ut repet kontrollerat.och ihoplindning. Soldaterna till vänster och i mitten bär repet i ringform och den högra soldaten bär det omlott som ryggsäck Kontrollera alltid repet i samband med ut. Nackdelen med denna variant är att man har endast en ”axelrem” då man ska bära repet som ryggsäck. Reptrassel uppstår lätt om man lägger ett ihoplindat rep på marken och försöker dra ut fritt rep. vilka därmed blir styva och tunnare än ett normalt nylonsnöre. En nackdel med spectra är materialets låga friktion och låga smältpunkt. Spektra får inte skarvas med nylon. Spectra kallas ett nytt material som är starkare än vanlig nylon. Efter kapning bör man försiktigt smälta (elda) på nylonmanteln för att undvika uppfransning (kevlar går inte att smältforma). Materialen är dessutom helt statiska varför användande i klätterrep inte kan komma på fråga. Dynamiska rep som redan är kapade i given längd kan hållas på armarna av en person medan en annan person roterar ut repet. Skulle det bli aktuellt att skarva spectraband med en knut måste detta göras med en hårt åtdragen tredubbel fiskarknop. Kevlar är känsligt för upprepade böjningar och används därför inte till firningsrep. Kevlarkärnan är försedd med en nylonmantel som slitageskydd. U T R U S T N I N G Tips vid hantering av nya rep Tillverkaren lindar rep på rulle med en maskin. Undvik kinkarna genom att rotera ut repet. Både kevlar och spectra är i förhållande till sin vikt starkare än stål. Det är något elastiskt och används till både rep. Repsnöre av kevlar används vanligtvis för att trä i kilar. Ligger repet lindat på rulle kan man enkelt stoppa in en axel i rullens mitt. band och repsnören.2. 33 . Detta medför att nya rep får många kinkar när de lindas ut manuellt första gången. Kevlar används som kärnmaterial i vissa typer av repsnören. Dynema kallas ett alternativt material som har motsvarande egenskaper som spectra. Materialtyper Nylon är det mest använda materialet. Spectraband säljs enbart som färdigsydda rundslingor. ju fler streck. De är lätta och smidiga. Band tillverkas i form av platt. Hållfastheten på nylonband kan utläsas av antalet invävda streck . Fördelen med knutna slingor är dock den ökade flexibiliteten då bandet kan användas som t ex enkel part runt ett träd eller klämblock. Plattband är dock något starkare i motsvarande dimension. Sydda slingor är säkrare och starkare än motsvarande band på metervara som skarvas med en knut. är vävda utan streck. Band av spectramaterial kan tillverkas i tunna dimensioner med samma hållfasthet som breda nylonband. firnings.2. Vissa band. Repsnören används huvudsakligen till klämknutar och har samma egenskaper som ett tunt statiskt rep. U T R U S T N I N G Band och repsnören Band används till standplatser. Tubband är lättare att knyta då materialet är mjukt och smidigt. På dessa band framgår hållfastheten istället av en märklapp insydd i bandskarven.och säkringspunkter.eller tubband. Band som är skadat längs kanten reduceras avsevärt i hållfasthet. Exempel på band och repsnöre 34 . desto högre hållfasthet (ca 500 daN/streck). men är dock obekväma då de används som tillfällig sele på grund av den tunna dimensionen. som är färdigsydda som rundslinga. Knuten i en slingskarv måste dras åt hårt och kontrolleras ofta då risken finns att den kan lösas upp. Repsnören har diameter under 9 mm. och bandknuten kan knytas i antingen sk dropp. Droppform Ringform Trädd knut Knut om egen part Fyra grundvärden vid knutslagning. En trassligt slagen knut kan vara svår att skilja från en felaktigt slagen knut. Alla knutar glider något när de dras åt.eller ringform. Dubbelåtta-. Begreppen knop och stek används för vissa knutar. Knuten används bl a vid • inknytning i sele (droppform) • skarvning av rep med samma diameter (ringform) • inknytning av rep i firningsankare (droppform) Dubbelåttaknuten får inte användas i droppform vid repskarvning. En snyggt slagen knut är däremot lätt att kontrollera och bidrar därmed till ökad säkerhet. 35 . Endast för ändamålet särskilt utvalda knutar får användas.2. Den har även högre hållfasthet och är lättare att lösa upp.och klätterverksamhet. Knutar används t ex för att förankra och skarva rep samt som klämknutar för repklättring. överhands. En knut kan knytas i dropp. ska den fria änden vara minst en handbredd lång. U T R U S T N I N G Knutar Knutar är en viktig länk i säkringskedjan. En grundregel vid knutslagning är att ta till den fria repändan ordentligt. För att förhindra att knuten ska kunna knyta upp sig själv under belastning.eller ringform och vara trädd eller slagen om egen part Dubbelåttaknut Dubbelåttaknuten är grunden för all firnings. eftersom den är lätt att slå och har många användningsområden. Dubbelt halvslag Dubbelt halvslag används framförallt i standplatser och firningspunkter.2. t ex vid firning. Fördelarna med knuten är att förhållandevis kort bit av repet/bandet förbrukas och att det är lätt att efterjustera knutens läge. Efter hård belastning kan knuten vara svår att få upp. Fördelen är att knuten lättare löper över en kant än andra knutar.och bröstsele används och klättring sker med dubbelrep. Knuten går att slå med både rep och band. Viktigt med dubbelt halvslag är att knuten måste dras åt ordentligt för att förhindra oönskat glid. 36 . U T R U S T N I N G Överhandsknut För att skarva rep av samma diameter. Överhandsknuten kan användas som alternativ till åttan för inknytning i sele då kombinerad sitt. Överhandsknut (höger) är lättare att dra ner över en kant än dubbel fiskarknut (vänster) Dubbel fiskarknut Dubbel fiskarknut används för att skarva rep av samma eller olika diameter. Knuten är mycket säker eftersom de två knutdelarna låser varandra. används överhandsknuten i droppform. Nackdelarna med dubbel fiskarknut är att den är svår att lösa upp efter belastning och att den går att göra i en falsk modell. Det sistnämnda är viktigt i en standplats eller en firningspunkt då belastningen ska vara jämviktad mellan de olika säkringspunkterna. Minst 20 cm långa ändar måste lämnas och knuten ska dras åt hårt. Överhandsknuten är en lämplig knut att lära soldaterna. Det är också viktigt att ta till de fria ändarna ordentligt. är det viktigt att den belastade knuten inte ligger och trycker mot en kant. Det är lätt att begå ett misstag och koppla in sig i den falska öglan innanför tejpen. Det är därför viktigt att knuten initialt dras åt ordentligt och därefter kontrolleras före varje användning. 37 . En klippspets har fastnat och knuten är på väg att vådaöppnas 1 2 Två risker med bandknuten 1 Karbinen kopplas i den falska loopen innanför tejpen Knuten trycker mot en kant och kan vådaöppnas 2 Man får inte tejpa de utstickande bandändarna. Knutna band har dock fler användningsområden.2. Knuten har en tendens att arbeta sig lös med tiden och det gäller särskilt bandknutar med styva plattband. U T R U S T N I N G Bandknut Bandknuten kallas också vattenknut och används uteslutande till att skarva band. Den är identisk med en överhandsknut i ringform. Om man i en firningspunkt använder bandknuten för att skarva en slinga. Säkrast är att använda sydda slingor. Bandknuten ska inte knytas i droppform. Knuten kan då vådaöppnas. Invändig bandknut är inte tillåten på grund av svårigheten att inspektera den fria ändens längd. minst en handbredd ska sticka ut ur knuten. se 1 . Pålstekens fria ända ska alltid låsas med två varv av en fiskarknut. Pålstek är inte tillåten att använda vid inknytning i samband med klättring och till förankringspunkter. Vid skarvning av två bandslingor ska knuten läggas som en råbandsknop.2. Råbandsknopen är praktisk att använda vid många icke hållfasthetsavgörande sammanhang. Pålstek Pålsteken ger en fast ögla som är användbar i vissa modeller av tillfälliga selar. 1 2 38 . Om knuten används ska lärkhuvudet placeras i läge 2 . Pålsteken är livsfarlig som förankringspunkt om den belastas inne i repöglan utan låskut! Pålsteken kan börja glida och öppnas då repändan löper ut. En ensam råbandsknop ska inte användas för personsäkring. Lärkhuvud Denna knut bör undvikas eftersom den drastiskt försvagar ett bands/reps hållfasthet. Vid förankring runt ett träd med en bandslinga är det lämpligare att koppla slingans båda öglor. t ex skarvning av repsnöre som ska hålla ett kantskydd på plats. U T R U S T N I N G Råbandsknop Dubbla råbandsknopar används vid knytning av tillfälliga selar. Orsaken till att bandet får en drastisk hållfasthetsminskning är att den utsätts för fördubblade krafter där bandet vänder. Knuten möjliggör också repklättring.2. Repsnöret kan vara kort eller långt. Det är lämpligt att använda repsnören som motsvarar ca 1/2 diameter av det rep som klämknuten ska appliceras på. U T R U S T N I N G Klämknutar I förebyggande syfte används klämknuten som t ex extra säkring vid firning. Om en knut glider beror det oftast på att den är slarvigt slagen. beroende på användningssätt. Resultatet kan bli att repsnöret smälter av på grund av friktionsvärmen! Som alternativ till klämknutar finns en mängd mekaniska repklämmor. men är både tyngre och har färre användningsområden än ett repsnöre. Kunskap om klämknutarnas användning är viktig och tekniken ska övas mycket. Prusiken kan träs med enkel eller dubbel part av repsnöret beroende på om man använder ett enkelt snöre eller ett färdigknutet i ringform. Standardprusiken är den bästa klämknuten att använda vid ogynnsamma förhållanden som t ex hissning av tunga laster på tunna och isiga rep. I svårare lägen enligt ovan kan fem eller sex varv användas. Genomgående för alla klämknutar är att de under belastning aldrig får glida på repet. 39 . Standardprusik Standardprusiken utgör den ursprungliga klämknuten och brukar vanligtvis bara benämnas ”prusik”. Vid ett läge då en person eller utrustning måste hissas upp för en bergvägg utgör klämknuten en vital del i utväxlingssystemet. De är effektivare. I normalfallet används fyra varv repsnöre. Den används med fördel vid repklättring och för fäste av dragpunkt i ett hissystem. knutet till en rundslinga eller öppet. Det är en mycket värdefull egenskap och den kommer till användning då t ex ett hissystem ska backas (reverseras) eller vid vanlig firning då knuten används som en extra säkring. Den går nämligen att lösgöra under belastning. Vikingknut Vikingknuten har fördelen att den går att slå med både band och repsnöre. Knuten kan användas för samma uppgifter som standardprusiken och har samma nackdel med töjning som den franska prusiken. En nackdel med fransk prusik är att knuten förlängs relativt mycket innan den greppar om repet. U T R U S T N I N G Fransk prusik Den franska prusiken har en mycket stor fördel framför alla andra klämknutar (och repklämmor). 40 . Repsnöret skarvas med dubbelfiskarknut och appliceras normalt med fyra varv runt ett 10.5 mm rep. Till fransk prusik används ett 6 mm repsnöre som oknutet är 135 cm långt. Verkningsgraden blir i och med detta lägre vid t ex repklättring.2. • Ett slitet snöre (luddigt) ger bättre friktion än ett nytt och glansigt. • Ett grovt (7 mm) behövs då de tunnare snörena tenderar till att nypa för hårt. Hållfasthet i % av repets brottlast utan knut Knut Dubbelåttaknut Dubbel fiskarknut Överhandsknut Dubbelt halvslag Råbandsknop Bandknut Hållfasthet i % 65 – 85 % 65 – 75 % 60 – 70 % 60 – 65 % 55 % 70 – 78 % Användningsområde Inknytning i sele Skarvning av rep med olika diameter Skarvning av rep med samma diameter Standplats och firningspunkt Knytning av sele Skarvning av band I praktiken är inte knuten den svagaste länken i ett säkringssystem.5-11 mm rep. Knutar och hållfasthet Alla knutar försämrar ett reps hållfasthet. • Ett tunt (5 mm) snöre behövs då friktionsbetingelserna är dåliga.2. Repets svagaste punkt kommer alltid att vara där repet löper över en kant eller en karbinhake. En riktig knut är också lättare att lösa upp efter belastning. U T R U S T N I N G Erfarenhetsvärden för klämknutar Det ställs olika krav på klämknuten beroende på faktorer som • torrt eller blött rep • repdimension samt enkelt eller dubbelt rep • nytt (halt) eller gammalt och luddigt rep • isigt rep Standardrepsnöre för klämknut är 6 mm för 10. För att erhålla rätt friktion i ovan nämnda fall krävs en uppsättning med olika repsnören: • Ett långt prusiksnöre (150 cm oknutet) behövs i samband med dubbla rep. 41 . De ovan redovisade knutarna reducerar dock hållfastheten mindre än en godtyckligt slagen knut. U T R U S T N I N G Karbinhakar Allmänt Karbinhakar används som öppningsbara länkar mellan punkter i en säkringskedja.formade karbiner. Karbinhakar tillverkas av aluminium eller stål. eftersom belastningen huvudsakligen kommer längs det raka ryggpartiet. vilken alltid är karbinens svagaste punkt. Karbinhaken är att betrakta som en vital del för att kunna bedriva säker firnings. D-formad ej låsbar karbin D-formad ej låsbar karbin med keylock Päronformad låsbar karbin D-formad låsbar karbin med keylock Päronformad låsbar karbin med twistlockfunktion Oval ej låsbar karbin 42 .2.och klätterverksamhet. Med öppen grind måste den hålla för 7 KN. istället för på grinden. För att uppfylla UIAA´s krav på brottstyrka måste karbinhaken hålla för 22 KN längs sin längdaxel och 4 KN tvärs längdaxeln. Varmsmidda karbinhakar av aluminiumlegering är vanligast förekommande. Beroende på karbinens form skiljer man även på ovala och D. låsbara och ej låsbara karbiner. Två grundmodeller av karbinhakar används. D-karbinen är generellt något starkare. Dessa har olika användningsområden enligt nedan. Skruvkarbinen är vanligast förekommande.och nackdelar.2. Båda modellerna har sina för. I karbinens breda del tillåts HMS-knuten att vridas beroende på dragriktningen. En risk med twistlock är att den oavsiktligt kan öppnas om grinden ligger och trycker mot ett föremål. U T R U S T N I N G Grundregler vid användning av karbiner • Karbinhaken ska alltid belastas längs sin längdaxel • Karbinhaken får inte belastas tvärs sin längdaxel och absolut inte över grinden • En karbinhake som fallit mot hårt underlag får inte användas (se ”Vård och underhåll”) • Använd endast karbinhakar som har en känd historik avseende tidigare belastningar Karbinhaken får inte belastas så att den bryts över en kant Grinden måste vara stängd. Den är billig. För säkring med HMS-knut krävs en låsbar karbin med päronform. lätt att handha men har nackdelen att den aktivt måste skruvas igen för att bli säker. s k ”Twistlock” karbiner. Detta kan dock endast inträffa om HMSknuten träs felaktigt i karbinhaken. Den är dock säker då grinden låses automatiskt. annars förloras 70 % av hållfastheten Exempel på felaktig användning av karbiner Låsbara karbiner Låsbara karbiner förekommer i två olika modeller avseende låsfunktionen – skruvkarbiner och självlåsande karbiner. Twistlock är lämplig att använda vid helikopterverksamhet då vibrationer kan få skruvkarbiner att skruva upp sig. 43 . Twistlockkarbinen kan upplevas som besvärlig eftersom låsfunktionen kan vara svår att öppna med handskar påtagna. För alla typer av låsbara karbiner ska man beakta risken att grinden kan vådaöppnas vid säkring med HMS. 44 . Exempel på sådana är • vid riggning av firningsankare och standplats • inkoppling i standplats (självsäkring) • vid säkring av klättrande eller firande personal • mellan firningsbroms och sele Vid inköp av låsbara karbiner ska man kritiskt granska låsfunktionen. eftersom de är rymliga och inte genererar impulskrafter som kan vara fallet med D-karbiner. De har också fördelen att vibrera mindre då de utsätts för chockbelastning. De är också lämpliga att använda som utrustningshängare på selen. Trådgrindar av stål är lättare än traditionella solida aluminiumgrindar. Vid svårare klättring kan kopplingen av repet i en mellansäkring underlättas om grinden är böjd. Ej låsbara karbiner Ej låsbara karbiner används främst som en länk mellan en säkringspunkt och repet vid klättring. Karbinhakar med sk ”key lock”-funktion minskar risken för att grindlåset ger oönskad ihakning i band och klädesplagg. En böjd grind medför dock en högre risk för att repet kopplar ur sig själv då man faller förbi säkringen. Ett allmänt krav på karbiner är också att de ska gå att öppna och stänga under kroppsviktsbelastning. Ej låsbara karbiner kan ersätta en skruvkarbin om de används dubblerade med inverterade grindar. Notera att grindarna ligger på samma resp motsatta sida Vanligtvis används ej låsbara karbiner med raka grindar. U T R U S T N I N G Låsbar karbin ska alltid användas i alla vitala punkter. Låset ska löpa smidigt utan friktion och glapp.2. Ovala karbiner är överlägset bäst för artificiell klättring. Två exempel på dubblering av ej låsbara karbiner med D-formade eller ovala karbiner. t ex stichtplattan. En repbroms kan orsaka klämskador på fingrar. Exempel på en vanlig firningsbroms är den så kallade firningsåttan. De flesta repbromsarna kan förstärka bromskraften på repet ca tio gånger. Kontrollerad manövrering av en repbroms kräver ett tränat handlag som endast kan erhållas genom övning. 100 daN är den kraft som orsakas av massan 100 kg. HMS och Grigri. Denna dynamik är en vital funktion som kraftfullt reducerar repkrafterna. Ett genomgående krav vid all manövrering av repkrafter är att skyddshandskar ska användas. 45 . Hållkrafter mot repglidning (ungefärliga värden) Säkringsmetod Firningsåtta Sticht/ATC HMS (nedåt/uppåt) Grigri Hållkraft 100 daN 300 daN 300 daN/250 daN 900 daN Anm. Repbromsar finns i många varianter med olika egenskaper. Värdena förutsätter att säkringsmannen håller det ingående repet med 25 daN. Vissa repbromsar är endast lämpliga för säkring av klättrare. Om man utan handskar säkrar en klättrare som faller kommer man att bränna sig om repet glider 1/2 meter genom handen.2. Några repbromsar fungerar både för firning och säkring av klättrare. Dynamiska repbromsar låter repet glida då belastningen överskrider ett givet värde (se tabellen nedan). Fångrycket som uppstår då en fallande klättrare bromsas upp kan göra att säkraren slungas iväg om han inte är förankrad i en standplats. Vissa typer av repbromsar används bara till firning och kallas firningsbromsar. För att bemästra dessa krafter måste man använda en repbroms som genom friktion mångdubblar den hållkraft som händerna kan åstadkomma. En naturlig reflex är då att man släpper greppet om repet. U T R U S T N I N G Repbromsar Allmänt När en person faller. Det finns också risk att hår och andra lösa föremål kan fastna i repbromsen. Exempel på sådana är ATC. firar eller bara hänger i ett rep genereras repkrafter som är större än vad som är möjligt att hålla emot med bara händerna. Firningsåttan Firningsåttan är den vanligaste repbromsen. U T R U S T N I N G Nedan presenteras de vanligaste repbromsarna. För att eliminera detta problem kan särskilda firningsåttor med sk ”horn” användas. 46 . Den orsakar förhållandevis lågt repslitage och leder bort värmen bra. Normal inkoppling Lärkhuvud på grund av felaktigt trätt rep Räddningsåtta med horn kan kopplas med bukten nedåt På vissa firningsåttor kan det lilla hålet användas som repbroms typ ”sticht” . Friktionen kan lätt regleras genom att variera vinkeln på det ingående repet samt genom olika inkopplingsmetoder. Åttan bör inte användas för att säkra en förstemansklättrare då den kan ge otillräcklig bromskraft. Inkoppling av dubbelt eller enkelt rep ger också mer eller mindre friktion. Firningsåttan ska normalt kopplas in med repbukten uppåt för att förhindra att repet kränger sig till ett lärkhuvud vid en skarp kantövergång. Varje typ av repbroms kräver fördjupad kunskap i handhavande.2. Denna friktionsökning gäller för alla repbromsar som fungerar för dubbla rep. Klämknuten har trasslat in sig i firningsåttan Firningsåttans infästning är förlängd för att undvika trassel Fördelen med att använda en klämknut under firning är att den möjliggör tillfälliga stopp så att man kan släppa händerna om repet.2. Tillfällig avlåsning av firningsåttan kan även utföras genom att kränga bromsrepet två varv runt åttans stora hål. Alternativt kan man linda repet tre varv runt benet. Tillfällen då man behöver fria händer är vid t ex rensning av ett firningsstråk eller under en räddningsinsats. På vissa seltyper är det lämpligt att koppla firningsåttan i en kort förlängare för att undvika trassel. En nackdel med firningsåttan är att den tvinnar repet under firning (ett varv för var tredje firningsmeter). U T R U S T N I N G Då en extra säkring i form av en klämknop används bör denna placeras i selens benslinga. Firning på isiga rep Firning på tunna rep 47 . Det är viktigt att avpassa klämknopens längd så att den inte kan trassla in sig i åttan. vilket kan ge hanteringsproblem. U T R U S T N I N G Vid firning på tunna rep (9 mm) ger den normala inkopplingsmetoden oftast otillräcklig friktion.och utgående repet. annars blir firningen mycket ryckig. Repet låses därmed mellan plattan och den låsbara karbinen. Man kan då koppla repet genom åttans stora hål och därefter genom den låsbara karbinen.2. Om en stichtplatta behöver användas för firning (undantagsfall) är det lämpligt att koppla en låsbar karbin på tvären mellan plattan och karbinen till selen. Stichtfunktionen bygger på att bromsverkan erhålls genom vinkelskillnad mellan det in. Inom kategorin kan bl a nämnas ATS. Vid firning på mycket grova och/eller isiga rep kan den normala inkopplingen istället ge för mycket friktion. Den har även fått ge namn åt hela den familj med bromsar som använder samma låsprincip. Lämpligast är att vända på åttan och först koppla repet genom det lilla hålet. VC och tub. I detta läge löper reper obromsat I detta läge erhålls en bromskraft på ca 300 kg om repet hålls med ca 25 kg Nackdelar Exempel på ett sätt att göra firning med sticht smidigare Fördelar Både för firning och klättring Enkel och lätt Kan användas till dubbelrep Kräver vinkel och en aktiv säkrare Blir mycket varm vid firning Sliter på repet 48 . vilket är ogynnsamt för repet. Stichtbroms Stichtbromsen är den ursprungliga repbromsen som togs fram för att säkra klättrare. På grund av stichtbromsarnas ringa massa blir den mycket varm under firning. 2. Fördelarna med HMS-knuten är att den ger fullgod bromsverkan utan att vara beroende av vinkeln mellan in.och utgående rep samt att den går att fjärrmanövrera. U T R U S T N I N G HMS-knut HMS-knuten är en form av repbroms och kan användas både för firning och för säkring av en klättrare. därför krävs en päronformad karbin som är tillräckligt rymlig. Tvinn kan till viss del undvikas om repen hålls parallellt. Säkring av andreman I detta läge ger knuten ca 300 kg bromsverkan Fördelar Inget f2-problem Kräver ingen extra utrustning Säkring av försteman I detta läge ger knuten ca 250 kg bromsverkan Nackdelar Högt repslitage Tvinnar repet 49 . Beroende på om man tar hem eller ger ut rep så måste knuten kunna invertera (vrida sig) i karbinen. En nackdel med HMS-knuten är att den tvinnar och sliter mycket på repet. Vid behov kan kamverkan användas för att ge mer friktion.2.och sportklättring men är inte lämplig vid klättring på klippa eller is med egna placerade säkringar. Dels är det lätt att repet kopplas bak och fram genom bromsen. Snabb utmatning är möjlig samtidigt som spärrens lås ej blockeras Kan kopplas och handhas fel Ger högt fångryck 50 . För att eliminera dessa risker ska självklart inkopplingsinstruktionerna följas samt säkring ske med den sk ”korvbrödstekniken”. Bromsverkan upphävs genom att höger hand håller upp spärren Fördelar Låser automatiskt Hög bromsverkan Kan användas för firning Nackdelar Väger mycket Rätt sätt att säkra försteman. Tekniken bygger på att bromsens låsfunktion endast hålls med fingertopparna. dels kan en säkringsman upphäva låsfunktionen genom att krampaktigt hålla om bromsen. eftersom den ger upphov till ett högt fångryck. Så länge repet löper långsamt går det fritt. Grigrin kräver mycket handhavandeträning för att den ska fungera säkert. men vid ett ryck så låses det. Fel sätt att säkra försteman. Grigrin hålls som korvbröd. Trots Grigrin´s självlåsande funktion händer det många olyckor orsakade av handhavandefel. Repet ska löpa över den bockade plåtradien för att minska slitaget. Den bör hållas i botten och bromsning ska ske med handen. U T R U S T N I N G Grigri Grigrin är en självlåsande repbroms som fungerar enligt samma princip som ett rullbälte i en bil. Grigri är bra för inomhus. Vid firning bör inte spaken användas som friktionsregulator. Vid säkring vid HMS kan repet kopplas via en karbin. Säkringshandske ska användas.2. Bra användande av Grigri. U T R U S T N I N G Säkring av andreman Repet ska kopplas via en karbin för att firningsåttan ska ge tillräcklig friktion. Säkringshandske ska användas. Detta är dock inte nödvändigt. Vid säkring av personal bör stichtbromsen inte användas i detta läge. direkt i standplatsen eller i selen. En risk med att koppla repet via en karbin är att låsfunktionen blockeras om Grigrin trycks mot karbinen. Säkringshandske ska användas. Repet ska kopplas via en karbin för att stichtbromsen ska ge tillräcklig friktion. Bra användande av HMS säkring direkt i standplatsen eller i selen. Säkringshandske ska användas. Sammanfattning av repbromsar vid säkring av andreman 51 . Vid säkring av personal ska firningsåttan inte användas i detta läge. beroende på kroppsstorlek och utrustning som ska bäras under. Slutsatsen av detta är att man som instruktör ska göra hängtiden för en skadad person så kort som möjligt samt vara observant på personal som hängt länge i en sele. Tillfälliga selar Selen består av ett stycke band eller repsnöre och är därmed både lätt och billig. vilket kan vara dödligt. Det farliga är dock om en person är medvetslös och inte självmant påverkar sin hängposition. 120-150 cm. En risk med selen är att man kan falla ur om man hänger upp och ner. U T R U S T N I N G Selar Två grundtyper av selar används. Eftersom selen hindrar blodcirkulationen ackumuleras giftiga slaggprodukter i kroppen. Selen möjliggör inkoppling av självsäkring och repbroms samt erbjuder bärande av utrustning lättillgängligt. En väl tillpassad sele är normalt bekväm att hänga i en kortare tid. I värsta fall kan personen drabbas av s k hängtrauma. Det är lämpligt att lägga bandet över magasinsfickorna på stridsbältet. Tillfälliga selar bör undvikas då uppgiften kräver längre tids användning i fritt hängande position. I ett frihängande läge känner man dock snart att blodtillförseln stryps av till benen. Till trepunktsselen används en sydd eller knuten bandslinga. Bandet kopplas samman i tre punkter fram på kroppen. Tillfälliga selar är lämpligast att använda då uppgiften innebär långa förflyttningar med klätterutrustningen nedpackad följt av användning i mindre tekniskt krävande terräng. Samma karbinhake används till firningsåtta. Trepunktssele Trepunktsselen är en mycket enkel och praktisk sele för kortvariga firningar som inte omfattar förflyttning till fots. Är man vid medvetande ändrar man naturligt sin hängposition så att den blir så bekväm som möjligt. Selens uppgift är att fördela krafter på stabila kroppsdelar. Är bandet för långt kortas det av med en överhandsknop bak på ryggen. 52 . tillfälliga och permanenta selar.2. Trepunktssele bör inte användas vid långa firningar och inte heller vid firning med ryggsäck. Efter 30 minuter hängande i en nog så bekväm sele kan man uppleva att benen ”somnar”. Håll båda händerna mitt på bandet med 0. Knytinstruktion: 1. 53 . 2. Swiss-seat finns i två varianter och kräver ca 7 meter band.5 mm mellanrum. U T R U S T N I N G PB och trepunktssele HBF-sele Swiss-seat Swiss-seat (FM-modellen) Denna sele är bekvämare än trepunktsselen och lämpar sig även bättre vid förflyttningar med selen påtagen. Rotera bandet tre varv runt händerna.2. Linda bandet runt midjan och avsluta med råbandsknop och överhandsknut. 3. Kliv i benslingorna. 1 2 3 4 5 6 7 Stegvis knytning av HBF-sele 1 Mät ut dubbelt band från foten via hakan och tillbaka till foten. 120–160 ca lång slinga krävs. Den är också bra för att stabilisera någon som firar med ryggsäck. Trä bandet runt ryggen och fånga upp vänster och höger del mellan benen. 2 Placera överhandsknuten på höger höft. 4 Trä armarna genom resp bröstloop och greppa det fria bandet korsvis. 3 Mät ut dubbelt band diagonalt upp till höger resp vänster bröstvårta. Gör en överhandsknut där. 5 Dra ut armarna ur bröstlooparna. 6 Kräng hängslerna korsvis över höger resp vänster axel. 54 . 7 Inkoppling av säkringsslingor eller firningsbroms sker i de två bröstlooparna. För att knyta selen åtgår 9 meter band. PB PB är en tillfällig bröstsele som är lämplig för uppstagning av överkroppen vid en räddningsinsats. U T R U S T N I N G HBF-sele HBF-selen som är en helkroppssele är den säkraste av de tillfälliga selarna. Fixera benslingorna med överhandsknuten.2. beroende på kroppsstorlek och mängd kläder. För instruktörstjänst och framförallt under vinterövningar lämpar sig en justerbar sele bäst.2. eftersom kroppen då stabiliseras upp och vänds med huvudet uppåt. Nackdelen är att den är tyngre och mer otymplig än en sittsele. Repet knyts in genom både sitt. Den höga inkopplingspunkten gör selen obekväm att fira i då kroppen vill inta en närmast lodrät position. Att klättra/fira med bröstsele enbart är olämpligt. Helkroppssele Kroppsselen är den säkraste selen att falla i vid klättring med ryggsäck. Helkroppssele Sitt. Detta gör att kroppsselen lämpar sig bäst för verksamhet som inte innefattar långa förflyttningar. Detta gör att överkroppen stabiliseras upp och därmed minskas skaderisken på ryggen vid ett fall. Vid ett fall i t ex en glaciärspricka blir man medvetslös efter 15 min om man hänger i en bröstsele. 55 . Den är lämplig för firningsverksamhet. U T R U S T N I N G Permanenta selar Permanenta selar är att föredra då man bedriver tekniskt svårare och mer långvarig verksamhet. Sittselen tillverkas i olika varianter med fasta eller justerbara benslingor. dock med en begränsning vid firning med tung ryggsäck. Bröstsele Bröstsele kombinerat med sittsele är ett krav att bära vid förstemansklättring (se kap Klätterinstruktören). Hög inkopplingspunkt är däremot gynnsam vid ett fall under klättring. Om man planerar för att vara frihängande i selen långa tider är det lämpligt att ordna en sittbräda.och bröstselen. Kroppsselen är den mest gynnsamma selen för långa hängtider. För klättring inomhus är en sele med fasta benslingor lättare och smidigare.och bröstsele Sittsele Sittsele Sittselen är grundutrustning för alla instruktörer. Materielen bör torkas hängande i rumstemperatur. Följande riktlinjer för vård och underhåll gäller som komplement inom Försvarsmakten. Använd en mjuk borste vid rengöringen. U T R U S T N I N G Vård och underhåll Det är av största vikt att tid avsätts för vård och underhåll av firnings.2.och klättermaterielen. band och selar m m inte utsätts för starka och blekande tvättmedel. Kasserad materiel ska skiljas från övrig utrustning för att undvika sammanblandning. I bästa fall upptäcks misskött materiel vid kontroll och kan därvid kasseras/omfördelas och eventuellt ersättas. Tillverkarens instruktion är grunddokument för skötsel av aktuell artikel. 56 . Om säkringsmateriel missköts kommer detta förr eller senare att leda till ett tillbud. Torka inte rep och band i torkskåp/torktumlare – det skyndar på nylonets åldringsprocess. Gott om tid till materielvård är viktigt för den långsiktiga säkerheten Materiel av nylon Smutsig nylonmateriel bör tvättas i ljummet vatten utan tvättmedel. Det är mycket viktigt att rep. Efter ett fall med fallfaktor >1 (dynamiskt rep) (se B) 3. Materielen måste vara rengjord vid kontrollen.2. ofta i kombination med små gropar. Sprickor kan vara svåra att upptäcka med blotta ögat varför ett förstoringsglas kan vara lämpligt att använda. Fiber ur manteln ska inte klippas av eller smältas. Materiel av metall Okulärbesikta materielen avseende sprickförekomst och korrosion. För nedanstående materiel gäller följande: • Funktionskontrollera karbinhakarnas skruvar och grindfjädrar. Vid en mantelskada med synlig kärna (se B) 57 . Undvik att använda smutsiga rep till firning och klättring. Därtill så sliter smutsiga rep hårt på aluminiumdetaljer som karbinhakar och repbromsar. Då repet utsätts för belastning och därmed töjs så kan vassa smutspartiklar (sandkristaller) skada de spända repfibrerna. U T R U S T N I N G Ett rep som blivit ”luddigt” på grund av en mindre mantelskada kan lämnas utan åtgärd. Kassation och klassning av rep Följande riktlinjer gäller för kassation och klassning av rep: 1. Låt lufttorka och smörj därefter med ett torrt och icke smutsbindande smörjmedel (typ Teflonspray). 300 firningar eller replängder för dynamiska rep (se A) 2. • Smörj kamsäkringar och karbinhakar som kärvar. Spola först bort smuts med ljummet vatten. Smutspartiklar tränger igenom repets mantel och in i kärnan. Grader sliter mycket hårt på repet. På ståldetaljer visar sig korrosionen som klassisk brun ”rost”. Korrosion yppar sig som vit ärg på aluminiumdetaljer. Använd en fin rundfil och avsluta med en fin smärgelduk. • Polera firningsåttor och karbinhakar som genom förslitning fått grader (vassa kanter) i godset. Sprickförekomst är vanligast i skarpa radier. Om repet kommit i kontakt med frätande ämne (se B) 6.1) blir klass 2 rep och ska blåmärkas. Anmärkning A: Klass 1 rep (dynamiskt) blir klass 2 rep (blå märkning). Klass 1 rep som utsatts för 100 fall (faktor >0. Repet får användas som klass 2 rep intill det kasseras under B (se även C).2. efter kapning. C: Klass 1 rep (dynamiskt) och/eller klass 2 rep (blått) blir klass 3 rep (brunt). Brun eller blå färgmärkning görs med tejp eller färg av god kvalitet. Vid misstanke om att repet inte är tillförlitligt (se B) 7. de oskadade delarna användas var för sig. Fem år efter första användningstillfället eller tio år från tillverkningsåret (se C) 8. Då manteln har smältskador och/eller har kraftigt fiberslitage (luddigt) (se B) 5. Rep som används som fast rep kasseras då någon av kriterierna under 3–7 uppfylls. 5 och 6 bör kasseras enligt punkten 4 ovan 58 . Nr 4. B: Repet kasseras (kan användas som knoprep). Repet är träffat av stenslag 1 2 3 4 5 6 Stegvis förslitning av rep. U T R U S T N I N G 4. Om skadan är av lokal art kan. Klass 3 rep (brunt) får dubblerat användas upp till 10 år från tillverkning. Nedan följer ett exempel på livslängden på rep. Repet tillverkas Inköp till förråd Repet börjar användas 2001 2002 2003 2004 2005 2006 10-års klockan startar 5-års klockan startar Under denna period kan repet dubblerat användas som riggrep 2007 Senast tas i bruk om 5 år användningstid ska kunna nyttjas 2008 2009 2010 2011 2012 Kass pga 5 års användning Kass pga 10 år från tillverkning 59 . I ett sådant fall räcker det med att kapa bort den skadade delen och använda båda delarna var för sig. Materielen får användas max 5 år och summan av förråds. Ska stora mängder rep eller band kapas är det lämpligt att använda en eluppvärmd värmekniv.2. Notera att selar.och äntringsrep ansvarar övningsledaren för att materielen är tillförlitlig för ändamålet. band och repsnören Livslängden på materielen är tid i förråd adderat med användningstiden.och användningstid får inte överstiga 10 år. helst fasettslipad kniv. Tips vid kapning av rep Tejpa hårt 5 mm innanför det önskade kapstället. U T R U S T N I N G Om bara del av ett rep är skadat behöver inte hela repet kasseras. Notera också att materiel som en gång tagits i bruk inte kan förrådsställas igen. Livslängd på rep. Smältforma med värmen från en cigarettändare eller ett stearinljus. Repstumparna kan dock användas som knoprep vid kursverksamhet. band och repsnören inte kan användas som klass 3 materiel (dubblerat efter 5 år). Vid behov ska den nya repdelen individmärkas och föras in i en egen repliggare. delas upp i korta stumpar som inte går att använda till firning och klättring. Rep. Vid användning av konstruktions. Skär med en vass. där hela längden ska kasseras. selar. Det förekommer dock att vissa karbinindivider har ett större eller mindre tillverknings.2. Om en sådan karbin får ett kraftigt slag kan den brista under betydligt lägre krafter än vad den är specificerad för. Materiel som fallit mot ett hårt underlag från mer än tre meters höjd ska kasseras. Karbinhakar som har djupare förslitningsspår än 0. U T R U S T N I N G Riktlinjer för kassation av band. repbromsar och säkringar m m ska aktas för slag och stötar då för ögat osynliga sprickor i godset kan uppstå. I praktiken är det sällsynt att moderna karbinhakar av smidd aluminium får sprickor i godset efter ett fall. repsnören och selar Bedömning av band och repsnören följer i tillämpliga delar samma bestämmelser som för rep. Firningsåttor som har djupare förslitningsspår än 1 mm ska kasseras. Korroderade och/eller material med bristande funktionalitet ska kasseras. Vid firning på blöta och sandiga rep blir det snabbt motsvarande slitspår på en firningsåtta 60 . Den svaga länken på en karbin är grindens låsmekanism Materiel av aluminium är inte motståndskraftig mot långvarigt slitage på en punkt.1 mm ska kasseras.eller materialfel. Dragprovstester visar att ett skadat band får avsevärd hållfasthetsminskning på grund av den osymmetriska lastupptagningen. Farlig skada på band Smältskada efter för snabb firning med fransk prusik Riktlinjer för kassation av karbinhakar och firningsåttor (all materiel av metall) Karbinhakar. Funktionsduglig materiel har ingen begränsad livslängd. Extra viktigt med band är att det inte får vara skadat i kanten. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R 3. Firningsinstruktör 61 .3. En firningsinstruktörskurs är uppdelad i två skeden . Repetitionsutbildning för instruktörer sker i samband med utbildningsmöten i MSS regi. För att genomgå firningsinstruktörsutbildning krävs en grundlagd duglighet i personlig firnings. Instuktören ska bokföra genomförda övningar och träningstillfällen med personlig färdighet i en loggbok. Instruktörsbehörigheten ska förnyas vart tredje år. Dessa kunskaper och färdigheter erhålls genom utbildning av en lokal firningsinstruktör. En firningsinstruktör får leda formell eller tillämpad övning/insats med alla personalkategorier. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Grunder För genomförande av en firningsövning krävs att en övningsledare med behörighet som firningsinstruktör ansvarar för verksamheten. Som funktionsansvarig gör MSS.ett utbildningsskede och ett examinationsskede (se Firningsinstruktörskurs”). För att få förnyad behörighet krävs att instruktören årligen rapporterat in sina genomförda övningar och personliga träningstillfällen. Minsta antal övningstillfällen per år som kan ge förnyad behörighet bestäms av funktionsansvarig. 62 . En firningsinstruktör är behörig att tjänstgöra som övningsledare för firning från fasta föremål och topprepsklättring på både klättervägg och klippa. en bedömning om instruktören är lämplig att få förnyad behörighet för ytterligare tre år.3.och säkringsteknik. högfjäll. baserat på den enskildes aktivitet.och klätterverksamheten och kan byggas på med behörigheter för klättring. Utbildningen är basen för den militära firnings. helikopter och strid i bebyggelse. Efter godkänd examination erhålls behörighet som firningsinstruktör enligt ovan. Utrustning”. • Förståelse för gällande säkerhetsbestämmelser. • Avvägning av firningsfriktionen beroende på omständigheterna. Materieltjänst och firningsteknik En firningsinstruktörsaspirant ska ha grundlagd personlig duglighet (D1) i materieltjänst och firningsteknik. En firningsinstruktör har mycket hög personlig färdighet på all reprelaterad verksamhet • Förmåga att välja lämplig plats för firning. Den personliga kunskapen och färdigheten ska omfatta: • Att bedriva verksamhet i fallriskmiljö på ett säkert och effektivt sätt. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Personlig färdighet Personlig färdighet på de grundläggande teknikerna måste genomsyra firningsinstruktörens arbete. Kunskaperna om materielen ska ligga i nivå (K1) med det som framgår av kap ”2. 63 . Då tiden på en firningsinstruktörskurs är begränsad måste instruktörsaspiranterna besitta nedanstående kunskaper och färdigheter innan de anmäler sig till kursen. Detta innebär att aspiranten ska ha respekt för arbete på höjd och inte låta höjdrädsla vara begränsande. • Kontroll av att repet räcker ner till önskad plats. • Förmåga att rigga firningsankare.3. Vid verksamhet med firning och klättring är instruktören föregångsman och det är hans personliga färdigheter som är avgörande för ett säkert och effektivt genomförande. Åtgärder ska vidtas för att höja eller sänka friktionen för att därmed få en smidig firning utan att bränna sig. Detta innebär att aspiranten ska ha förmåga att bedöma om friktionen är för hög eller för låg. • Aspiranten ska förutom ovanstående sk aktiva firningsteknik också fira ned en person passivt (nedsänkning). • Bedöma hängbalansen i selen beroende på vilken utrustning som bärs (t ex inte genomföra en lång frihängande firning med en tung ryggsäck på ryggen). • Se till att hår eller någon utrustningsdetalj inte fastnar i firningsbromsen.3. • Hantering av stichtbroms (motsv). Säkringsteknik Den personliga färdigheten på säkringsteknik ska omfatta: • Förståelse för den principiella skillnaden att säkra en klättrande försteman jämte säkring vid topprepsklättring och säkring av firande personal uppifrån. • Kunna de vanligaste repkommandona. inte hoppa och/eller avlasta på en hylla om så inte krävs. 64 . • Under firningen se var man sätter fötterna för att undvika att riva ner sten. Detaljer för genomförande av kurs framgår av avsnittet Firningsinstruktörskurs. • Fira med konstant belastning i repet. • I förebyggande syfte kontrollera vilka ytor som repet kommer i kontakt med för att därigenom undvika vassa kanter och eventuella stenslag som utlöses av repet. HMS och Grigri (motsv) enligt instruktioner i referenslitteraturen. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R • Kunna stanna och frigöra händerna under en firning genom att t ex linda repet runt benet eller använda en klämknut. • Snabb urkoppling av firningsbromsen i syfte att minimera värmeskadorna på repet. Som mall används i nedanstående text en övning där soldater. Fortlöpande kontroll av verksamheten 9. Utvärdering 65 . Det finns oändligt många varianter på övningsuppläggning. kommer till ett berg där firningen ska genomföras. Avdukning 11. Riggning och iordningställande av övningsplats 6. Firningsinstruktör och soldat ute på klippans kant En firningsövning kan delas in i följande skeden: 1. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Firningsövning Följande avsnitt tar upp firningsinstruktörens åtgärder under övningens olika skeden. Rekognosering och markägarkontakt 4. Order och samverkan 2. Förande av repliggare och eventuell incidentrapport 13. Övningsplanering 3.3. urval och förberedelse av materiel 5. Kontroll. Genomgång före övning 7. uppdelade i grupper. Vård och kontroll av materiel 12. Genomförande av firning 8. Åtgärder efter firning 10. • Soldatens motivation för den militära utbildningen ökar. Som firningsinstruktör är det viktigt att ha nära kontakt med sin uppdragsgivare. Övningsplanering Oavsett övningens upplägg (test eller utbildning) gäller det att i planeringen beakta följande: 66 . dvs den ska leda till att personalen får en färdighet att bedriva verksamheten helt eller delvis på egen hand. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Order och samverkan Ansvar och beordrande av övning regleras i SäkI. Varje deltagare genomför endast en firning. t ex lösande av ett matematiktal under firningen. kan följande vara ett lämpligt upplägg. • Truppen blir formbar då färdigheten att utföra åtgärder på kommando uppövas. Som instruktör är det bra att kunna presentera några motiv till varför övningen bör genomföras. Syftet och målsättningen med övningen måste vara tydligt utklarat.3. Det ska inte finnas tid för tvekan. Någon form av prov kan läggas in. Ska det vara ett test eller utbildning? Det är du som firningsinstruktör som är specialist och ska föreslå de upplägg som svarar mot olika övningssyften. Övningen genomförs som traditionell trupputbildning. dvs som en kontroll av personalens stresstålighet och dådkraft kan följande vara ett lämpligt upplägg. Deltagarna genomför ett stort antal firningar i syfte att drilla in personlig färdighet och kontrollrutiner. Om övningen ska läggas upp som en utbildning. Exempel på motiv: • Soldaten får ökad kännedom om kroppens fysiska och psykiska funktion under stress. Momentet ska komma överraskande och genomföras snabbt. Om övningen ska läggas upp som ett test. • Förbandet får ökad användbarhet vid strid i oländig terräng eller strid i bebyggelse. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Tidsförhållanden Hur mycket tid finns till förfogande i övningens olika skeden? Antal firande Hur mycket personal ska genomföra firning och vad har de för utbildningsståndpunkt? Tillgänglig utrustning Hur mycket utrustning finns till förfogande? Räcker detta eller måste det ske nyinförskaffande eller lån? Befälsförhållanden Vem är övningsledare? Behövs det en biträdande övningsledare om huvudövningsledaren inte har den rätta formella kompetensen? Disponibla instruktörer Hur många firningsinstruktörer och hjälpinstruktörer finns till förfogande? Antalet deltagare per instruktör är extra viktigt att beakta om övningen ska läggas upp som en utbildning. snöig eller isig? • Identifiera risker baserade på ingångsvärdena.3. Utbildningssäkerhetsanalys Under analysen (som sker före. • Fastställ behov av sjukvårdsberedskap. • Vidtag åtgärder för att minimera riskerna. under och efter övning) bör följande ges extra uppmärksamhet: • Kompetens på eventuella instruktörer och hjälpinstruktörer? • Truppens utbildningsståndpunkt och stridsvärde? • Ska övningen ske i dager eller mörker? • Är klippan blöt eller torr. Behov av att hemställa om fler instruktörer från andra förband övervägs. 67 . Eftersom verksamheten har karaktären av att deltagarna inte kan arbeta under eget ansvar blir väntetiderna långa då instruktör-/elevförhållandet är lågt. På civil mark bör tillståndet vara skriftligt. På civil mark ska markägarkontakt tas. tillåtna vägar att åka på. Små detaljer som kan vara viktiga vid en olycka är att veta var t ex bilnycklar och mobiltelefon finns.och nackdelar. I samband med detta går du med markägaren igenom hela övningens påverkan på naturen. t ex antalet soldater. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Sjukvårdstjänst Om det under en övning sker en olycka kan värdefull tid tjänas om följande är beaktat: • Säkerställ handlingsberedskap genom att tänka igenom dina åtgärder om det skulle ske en olycka.3. om platsen har ett känsligt djur. 68 . Som instruktör är det lämpligt att dokumentera använda platser.och vidareutbildning i sjukvårdstjänst. • Säkerställ att sjukvårdsberedskapen upprätthålls under hela övningen. • Se till att åtgärderna vid olycka är kända av all personal som är inblandad i övningen. Ta för vana att orientera berörda. t ex för. Detta ska ske på ett tidigt stadium.och växtliv m m. Beakta följande under rekognoseringen: Markägare Ska övningen ske på militär eller civil mark? På militära övningsområden följs givetvis gällande bestämmelse på den lokala platsen. Om instruktören får uppgiften att genomföra en övning på en viss plats vet han direkt vilka speciella krav som ställs på just detta ställe. En rutinerad instruktör har erfarenhet från många övningsplatser i landet. placering av firningsankare m m. Rekognosering och markägarkontakt Utfallet av en firningsövning bestäms till stora delar redan under rekognoseringen. Gör inget praktiskt arbete på berget förrän markägarkontakten är klar. parkeringsbestämmelser. HLR och kroppsundersökning. • Deltag i repetitions. En dokumentation underlättar kommande övningar. Kontrollera att sambandsmedel fungerar och bestäm en plats till vilken eventuell sjuktransport ska ställas. Inneha grundutbildning i förstahjälpen. Häckande fåglar på berget kan attackera människor. genomgångsplats m m. Våt klippa är generellt mycket hal. gångvägar runt berget. Ute på klippkanter sipprar det ofta vatten under mossan. Ta ej för vana att arbeta osäkrad ute på kanten Använd alltid självsäkring då du exponerar dig för fallrisk! Ta alltid med ett rep på rekognoseringen för att enkelt kunna fira ner och kontrollera det tänkta stråket. En erfaren instruktör kan göra avdömningar när självsäkring är påkallat och när den kanske gör mer besvär än nytta. Förkastningsbranten kan vara stor och bestå av flera väggpartier som ligger i olika vinklar och förskjutna i höjdled.3. Flygrekognosering från helikopter är det bästa sättet att snabbt få en överblick av läget. Vid första besöket på ett nytt berg kan det vara svårt att bilda sig en helhetsuppfattning om läget. Är klippan dessutom beväxt med lav kan den vara i princip friktionslös. Bäst överblick brukar man få genom att gå nedanför väggen vid en årstid då träden inte bär löv. risker för ras. 69 . F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R På berget Detaljrekognosera lämpliga firningsstråk. behov av rensning. Kastvindar är en risk att beakta på toppen av ett berg eftersom luftströmmen blir turbulent. Grundregeln är dock att alltid säkerställa en självsäkring vid arbete i fallriskmiljö. Ovanför väggen rekognoseras fästpunkter för firningsankare och lämpliga platser där firningen kan påbörjas. För att finna den rätta positionen på bergets topp är det lämpligt att ha en person som dirigerar från marken. Även om klippan i övrigt ser torr ut kan det vara halt som såpa att kliva på mossan. Tillfällig yrsel kan sätta dig ur balans. Gå inte osäkrad ute på klippans kant! Det finns en mängd faktorer som tillsammans med övermod kan sluta med att du ramlar ner. Om du blir träffad av fallande sten kan du slungas ut från en säker hylla. Lösa stenar kan ligga nära kanten och Ras utgör en stor fara vid vistelse i berg. En sopkvast med stålborst och ett mindre brytspett är bra verktyg att medföra. En soldat kan trots order fira mycket snett i förhållande till lodlinjen. Rensning innefattar också området ovanför klippan. Bredden på firningsstråket ska tas till ordentligt. Lämpligt är att fira med en repsäck på benet för att därmed undvika repskador orsakade av fallande föremål. Varning för stora lösa block vid rensning av nya firningsstråk! Rensning är ett riskfyllt och tidskrävande arbete för vilket särskild tid bör avsättas. Den enskilde måste vara aktsam. På berg som använts för firningsövningar tidigare kan rensning vara påkallat efter vinterns frostsprängning. Oavsett gammalt eller nytt berg ska alltid övningsledaren fira ner längs det tänkta stråket och avlägsna eventuella lösa föremål.3. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Rensning av firningsstråk Om ett nytt berg öppnas upp krävs alltid rensning av firningsstråken. Vid uppehåll ska man om möjligt vistas under ett överhängande klipparti eller med god marginal utanför raszonen 70 . och antenninstallationer samt svårighet att verifiera hållfasthet på fästpunkter. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R frigöras då repet gräver sig ner. I stället finns andra typer av risker som ska beaktas. Sök tillstånd av fastighetsskötaren och kontrollera med honom om det föreligger behov av extra försiktighetsåtgärder. Exempel på sådana är fönster. Säkerställ att tillräcklig mängd materiel medförs så att inte väntetiderna blir för långa. På högfjället kan stora överhäng av drevsnö behöva avlägsnas.3. Av erfarenhet är det alltid bäst att medföra viss extra materiel som reserv. Rekognosera en säker gångväg utan klätterpassager. mossa och andra föremål som kan falla ner och orsaka skada avlägsnas. Undvik fönster om inte syftet är att träna ingång/passage av fönster (se kap ”SIB”). Förutom lösa stenar ska även döda träd. Kontroll. Överväg behov av snitsling. urval och förberedelse av materiel Rekognosering och övningsplanering är viktigt för att avgöra hur mycket materiel som kommer att gå åt för övningen. el. inte stanna på en hylla några meter upp. likväl som isbark längs väggen. Stark elektromagnetisk strålning från antenner är ett exempel på risk som ska beaktas. Antalet firningsstråk som behöver rensas bestäms av truppens storlek och övningens målsättning. Det ger mindre väntetid och bra flyt i övningen. Som instruktör ska man vara medveten om att vägarna runt berget kan utgöra en större riskfaktor än själva firningen. 71 . hängrännor. vassa plåtkanter. Fastställ eventuellt behov av komplettering med ett stycke fast rep till säker mark. För grupper större än tio personer är det lämpligt att rigga två rep. Om större enheter ska genomföra firningsövning kan det vara nödvändigt att byta ut ett rep som börjar bli slitet. Överväg att avdela en hjälpinstruktör som guide istället för att ha soldater irrande omkring på berget. Firning på byggnader Byggnader har inte samma typer av problem som ett berg. lös puts. Firningen ska nå ända ner till marken. från bergets fot till dess topp. soldatutrustning och instruktörsutrustning. Soldatutrustning kan medföras av varje enskild soldat eller tillhandahållas på övningsplatsen.3. Det är lämpligt att packa repsatserna i separata väskor eller små uppdragsryggsäckar. 72 . Soldatutrustningen utgörs av • band för knytning av tillfällig sele • firningsåtta • skruvkarbin • handskar • hjälm. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Iordningställande av utrustning Materielen för en firningsövning delas upp i repsatser. Hjälm och handskar ingår i soldatens ordinarie fältutrustning. En repsats består av • rep • kantskydd • slingor • karbiner. Dels utgör förpackningen ett skydd för materielen under transport. Instruktörsutrustningen utgörs av • sittsele • hjälm • handskar • 10 st skruvkarbiner • vass kniv (lättillgänglig) • 3 st prusiksnören (alt mekaniska repklämmor) • repbromsar (firningsåtta och ATC/motsv) • 2 st 120 cm slingor • 1 st 30 cm bandslinga. dels underlättas bärande fram till berget. Firningsinstruktören ska ha tillgång till ett extra obelastat rep för eventuell räddningsinsats. och klätterverksamhet är att aldrig lita på en ensam fästpunkt. Sjukvårdsmateriel placeras på en plats där den är lätt gripbar. Fästpunkterna ska ordnas så att belastningen är lika på varje enskild punkt och om en punkt skulle släppa får inte den/de kvarvarande punkterna chockbelastas. Lämpliga knopar framgår av kap ”2. En förkastningsbrant är ofta långt utsträckt och kan utgöra fallrisk på långt många fler ställen än där själva firningen är riggad. väntläge och själva firningen samt eventuell uppgång till firningsplatsen. en uppe och en nere. Låsbara karbinhakar eller dubblerade ej låsbara karbinhakar ska användas. som ska vara väl åtskild från terräng med fallrisk. läggs soldatutrustningen upp med en meters lucka. På genomgångsplatsen. Detta ställer krav på flexibilitet och att instruktören har ett gott handlag med materielen. Terrängens möjligheter och begränsningar gör att en plats är sällan en annan lik. Firningsankare Grundregeln för all firnings. På större berg kan det vara lämpligt att ha två omgångar med sjukvårdsmateriel. Under rekognoseringen fastställs platser för genomgång. Ett firningsankare utgörs normalt av två säkra fästpunkter Fir nin gs an ka re 73 . Utrustning”. Två eller vid behov flera fästpunkter ska användas för att säkerställa redundansen i system. Ordna snitsling in mot övningsplatsen och vid behov från bergets fot upp till toppen. Hållfastheten på firningsankaret ska vara minst 12 KN. Väntplatsen utgörs lämpligen av en markerad fålla mellan genomgångsplatsen och firningsstationen. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Riggning och iordningställande av övningsplats Att rigga för en firningsövning är ett hantverk.3. Om grupperna själva Fästpunkt orienterar mot berget. är det viktigt att de fått en tydlig punkt som är lätt Fästpunkt att återfinna i terrängen att gå mot. 60° 50 kg 50 kg 56 kg 56 kg 71 kg 90° 71 kg 120° 100 kg 100 kg 100 kg 100 kg 100 kg 100 kg Regeln säger: Vinkeln bör ej överstiga 60˚ och får ej överstiga 90˚ Fästpunkterna utsätts för kraft från två håll i den ”farliga triangeln” Den farliga triangeln ger en kraftig belastningsökning på fästpunkterna Naturliga fästpunkter Naturliga fästpunkter är t ex träd och stora klippblock. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Vinklar Förståelsen för att kraften i fästpunkterna ökar i takt med vinkeln är viktig. 74 .3. Vilka fästpunkter som ska användas till firningsankaret ska vara utklarat efter rekognoseringen. band. etc som sitter i ett gammalt firningsankare ska bytas ut mot nya. instruktörens självsäkring samt räddningsrep Svart rep. Rep som dragits ner ger brännskador på firningsslingorna. Placering av borrbult utförs av personal med lägst behörighet som klätterinstruktör. standardbultar och isskruvar kräver en fördjupad handhavandekunskap får endast instruktör med lägst klätterbehörighet använda dessa. Eftersom användande av kilar. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Konstgjorda fästpunkter Konstgjorda fästpunkter är t ex staket. Fästpunkter av klätterutrustning Klätterutrustning erbjuder många möjligheter att ordna säkra fästpunkter. Firningsinstruktör får använda borrbultar som fästpunkter om hållfastheten kan säkerställas genom inspektion avseende fastsättning. Repsnören. en skorsten eller en bärande del av byggstomme (balkar etc).3. sprickor och korrosion. Vitt rep. soldatens firningsrep Nedsänkbart firningsrep Rep för nedsänkning Förberett räddningsrep samt firningsåtta Fäste för kantskydd För tydlighetens skull visas på bilden ett firningsankare med endast en fästpunkt 75 . vägräcken. Den viktigaste anledningen att byta gamla slingor mot nya är dock för att säkerställa att alla länkar i säkerhetskedjan har en känd hållfasthet. kamsäkringar. För en firningsinstruktör genomförs detta som en orienterande utbildning. • Döda träd ska inte användas som fästpunkter. Tall är generellt sett starkare då roten växer på djupet. 76 . Fästpunkterna ska inbördes ha en hållfasthet som gör att ankaret håller för 12 KN. Hög fästpunkt Hög fästpunkt underlättar kantövergången • Rotsystemen på tall och gran har olika hållfasthet. Tänk på att inte välja fästpunkter som är för nära kanten.3. • Placering. Så är t ex fallet med klämkilar som används vid klättring. • Trädet kan till sitt yttre se friskt ut men inuti vara ruttet eller urholkat av t ex myror. Exempel på risker med fästpunkter är följande: • Träd med för liten diameter kan böja sig så att slingan glider av. det behövs ett utrymme på minst ett par meter. • Blockets form kan göra att slingorna glider av. Fästpunkternas placering styr var firningsrepet hamnar. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Val av fästpunkt Följande är att beakta vid val av fästpunkter: Låg fästpunkt • Hållfasthet. Det bästa läget är om det går att ordna högt placerade fästpunkter. • Trädet kan stå för nära kanten så att rotsystemet inte klarar belastningen. • Klippblock måste vara stabilt och får inte ha vassa kanter som kan nöta av slingorna. Lång sträcka till fästpunkterna är ogynnsamt då det genererar svikt i systemet. Även statiska rep töjer sig något och detta gör att rep som löper över kanter slits mycket fort. • Svikt. då underlättas kantövergången – särskilt om kanten är tvär. • Fordon bör inte användas som firningsankare. • Dragriktning. En fästpunkt kan ha god hållfasthet i en dragriktning men vara värdelös i motsatta riktningen. Om dessa faktorer är uppfyllda kan övningsledaren besluta om en förenkling och använda ett firningsankare som bara består av en fästpunkt. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Vid praktisk tjänst kan vissa förenklingar göras med bibehållen säkerhet. 1 2 3 Exempel på förbjudet firningsankre 77 . • Klätterinstruktör eller personal med högre behörighet får efter omständigheterna välja att använda en fästpunkt där så är lämpligt. Systemet bygger på att firningsrepet fixeras i en avknuten HMS-knut enligt bilderna 1-3. Metoder för att undsätta soldater som har fastnat beskrivs under avsnittet ”Räddningsövningar”. Undantag från regeln med minst två fästpunkter får göras i följande fall (undantagsfall): • Firningsinstruktör får använda en bärande del i en byggnadsstomme. Genom att rigga firningsrepet i ett nedsänkbart ankare kan problem i de flesta fall lösas snabbt. Nedsänkbart firningsrep Som instruktör måste man snabbt kunna vidta åtgärder om en soldat fastnar längs repet under firning. Förutsättningen ska vara gynnsam och instruktören ska ha rätt behörighet.3. Firningsbromsen utgör två former av slitage. 78 . Firningen måste vara kortare än halva replängden för att detta system ska få användas.3. Avknuten HMS-knut Soldatens firningsrep Nedsänkbart firningsrep Repslitage Ett rep är ingen stålvajer! Om inte särskilda försiktighetsåtgärder vidtas för att skydda repet mot slitage kommer det snabbt att slitas ut. dels genom värmepåverkan. Utan kantskydd kan repet vara kassationsmässigt redan efter 10 firningar. Den mest ogynnsamma formen av slitage är mekanisk nötning mot en kant. Gummislang Nylontyg med kardborre Brandslang Gummimatta Vassa kristaller eller en vass kant skadar repet efter ett fåtal firningar Exempel på kantskydd Kantskydd kan utgöras av ett skydd på underlaget eller ett skydd på repet. dels mekaniskt där repet löper mot ojämnheter i metallen. Riggmetoden ger god handlingsfrihet och bör användas under all formell firningsutbildning. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Om en person fastnar längs repet under en firning kan instruktören lösgöra avknytningen och enkelt sänka ner personen som fått problem. Personal som säger sig besitta kompetens från det civila ska inte släppas utan kontroll. Ordna en självsäkring och lägg ut repet nära kanten med kaständen överst i högen. En person med lyte eller men som kan påverka säkerheten ska inte delta. Utrustning). F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Rep och band bör även skyddas mot kåda från träd. 79 . Kommer flera grupper i nära anslutning till varandra är det lämpligt att ha ett bakre väntläge. Civil praxis avseende säkerhet och teknik skiljer sig från det militära. Ge repkommando ”Reeep!”. Med vetskap om en förestående firning blir många uppjagade. Värmepåverkan från firningsbromsar kan minimeras genom att firningen genomförs på dubbla rep och att bromsen avlägsnas snabbt (se Varm urkopplingsmetod i kap 2. vid behov snett mot vinden. Om någon absolut inte vill genomföra övningen ska detta respekteras. Genomgång före övning Om soldaterna som ska fira själva orienterar till berget. Kommandot ”Reeep!” ska ses som en orientering för personal som uppehåller sig i anslutning till firningsstråket. Reputkast Reputkast är ett viktigt moment som kräver ett visst handlag för att det ska gå smidigt. Om reputkastet utförs fel slutar det oftast med reptrassel som tar tid att lösa upp.3. Den som gör reputkastet är ansvarig för att stråket under är fritt. Order om långsam firning ger mindre värmepåverkan och längre livslängd på repet. De vill gärna gå fram till kanten för att se vad som väntar. Ställ upp soldaterna på genomgångsplatsen och gå igenom säkerhetsbestämmelserna. Kravet på vad som ska gås igenom framgår av SäkI. Man kan inte svära sig fri om någon blir träffad av repet genom att säga ”Jag ropade ju…”. Egentyngden hjälper till att sträcka ut repet. Extra vikt ska läggas på att kontrollera om någon är olämplig att genomföra övningen. Se till att soldaterna stannar på anvisad plats. vänta ett par sekunder och kasta ett litet repnystan. är det viktigt med en tydlig invisning mot genomgångsplatsen. Se till att det inte ligger lösa stenar under rephögen och att änden är förankrad. Ryggsäck bör undvikas på långa och frihängande firningar. Detta kan ordnas som en ”bakomstation” som passeras före firningen. Knivar som sitter i byxbälten bör stoppas undan. Visitation Visitation ska alltid utföras innan personal lämnar säker mark för att påbörja firning/klättring. Bröstsele ska inte användas utan tillhörande sittsele. Soldaterna lägger vapen och utrustning bakom sig. Ska truppen fira med någon form av utrustning är det lämpligt som övningsledare att själv fira med samma sele och utrustning för att därigenom upptäcka eventuella risker för trassel eller annat problem. Upplägget kan enkelt ordnas med flera korta repstumpar som fästes ett par meter upp på en trädstam. Denna träningsform gäller inte vid dådkraftsprov då firningen ska komma som en överraskning. stridsutrustning och ryggsäck tas på utanpå selen.eller kroppsselar är dessa att föredra av bekvämlighetsskäl. Låt om möjligt soldaten provfira på en kort passage utan utrustning.3. Finns tillgång till sitt. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Genomförande av firning På genomgångsplatsen ordnas med sele till soldaterna (enligt kap 2. Tillfälliga selar är att föredra då soldaterna genomför övningen i syfte att lära sig tekniker de ska använda under tillämpade former. Riggning Rep Sele Firningsbroms Extra säkring Det räcker med en svag länk för att riskera en olycka 80 . Visitationen ska följa ett logiskt mönster och ska vara en standardiserad procedur. Alternativt kan du som övningsledare ta hand om dessa saker under momentet. Vapen. Långt hår och föremål som kan fastna i firningsbromsen ska ordnas så att risken elimineras. Vapnet bärs så att det inte kommer i konflikt med bromshanden eller firningsbromsen. Utrustning). Innehåll i fickor som kan komma i konflikt med selen flyttas till packningen. En målbild är att eftersträva liknande rutiner som används vid visitation före och efter skjutning eller i samband med ett fallskärmshopp. Soldaten kan här under horisontella/svagt sluttande förhållanden (utan fallrisk) bekanta sig med repet och firningsbromsen. • Inkoppling av firningsbroms i sele. • Personalen ska använda hjälm (UIAA/CE) alternativt Hjälm 90 och handskar (läder eller skinn). Följ det belastade systemet hela vägen ut till bromshanden. • Kontrollera att eleven inte har lösa föremål som kan tappas. Tekniktips Nybörjare kan behöva stöd med tekniktips. • Knopar och karbiner ska vara rätt utförda och stängda. 81 . • Inga lösa remmar. Allra bäst är att förmedla en känsla som eleven direkt kan översätta till sig själv. • Långt hår ska vara uppsatt i hårnät eller ordnat på annat sätt. • Extra säkring ska vara säkerställd (se nedan). F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Exempel på visitationsordning: • Starta vid repets infästning i firningsankaret. Det finns tråkiga exempel på civila instruktörer som har förolyckats framför sina elever. • Se till att firningsankaret inte kan ge vika. t ex ”Känn att repet blir spänt av din tyngd – ha inte tyngden på fötterna”. Det är lätt att man lägger ner all sin kraft på att se till deltagarnas säkerhet och glömmer sin egen. • Se till att firningsrepet inte kan skadas. Fråga efter deras namn i samband med visitationen för att underlätta kommunikationen. hakband eller halsdukar som kan fastna i firningsåttan (kan orsaka strypning) får förekomma. Eftersom de som ska fira oftast är rädda är det viktigt att instruktionerna är enkla och lättförståeliga. Det är mycket viktigt att beakta sin egen säkerhet som instruktör.3. Övningsledaren måste säkerställa att personalen som firar är garderad med någon av nedanstående säkringsmetoder: Bottensäkring Detta är en enkel metod som inte kräver någon extra utrustning. En hjälpinstruktör kan instrueras att verka som säkringsman.3. Om man under firningen t ex blir träffad av en sten på bromshanden får inte detta leda till att man okontrollerat faller till marken. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Tekniktips. vanliga fel Håller för hårt med balanshanden Står för upprätt Klättrar ner baklänges Bromshanden för nära firningsbromsen Obalans Släpar fötterna längs väggen Firar snett Firar för sakta Vågar inte se ner Åtgärd Slappna av (öppen hand) Luta bakåt och häng/sitt i selen Låt kroppstyngden komma på repet Flytta ner till höften Fötterna brett isär. Ögonkontakt mellan firningsinstruktören och säkringsmannen är viktig för att systemet ska fungera säkert. Firningsinstruktören ska innan han skickar ut firande personal över kanten säkerställa att säkringsmannen är beredd. lätt böjda knän Gå ner för väggen Följ lodlinjen Låt repet glida genom handen Se var du sätter fötterna Extra säkring Vid all militär firningsverksamhet ska personalen ha någon form av extra säkring som ”backup” om det händer något oförutsett. Bottensäkring ska ej användas vid risk för ras 82 . Om klämknuten placeras ovanför är det viktigt att den inte är utanför räckvidd. extra säkringsrep Svart. Säkring med extra rep Detta är en metod för att säkra nybörjare. Extra rep är inte lämpligt för säkring av personal som firar frihängande. Om man i ett sådant läge blir hängande i knuten är det svårt att ta sig loss själv. Utrustning). Problem som kan uppstå med klämknuten placerad under är att den trasslar sig i bromsen (se kap 2. eller i värsta fall att det ena repet smälter av. Soldaten känner också trygghet då han känner repet uppifrån. Firning av en person kan helt kontrolleras nerifrån genom att variera belastningen i repet. kopplas in i soldatens sele bredvid hans firningsbroms. Denna tejp kan lätt orsaka problem vid firning med klämknut. För tillfälliga selar är det bäst att placera knuten över bromsen. Ett extra rep är också lämpligt för säkring av personal som firar med tung ryggsäck. soldatens firningsrep Säkring med HMS-knut direkt i standplatsen 83 . Eftersom töjningen i repet ger en fördröjning av inbromsningstiden måste säkringsmannen ansätta full kraft i repet. Det lämpligaste för selar med benslingor är att placera knuten under repbromsen. som bör vara av en annan färg. För rutinerad personal är det en bra och säker metod som dessutom erbjuder möjlighet att utföra arbete med båda händerna. Vissa rep har en mittmarkering med tejp. Grått. Slutsatsen är att man inte ska låta personal fira frihängande som inte behärskar att säkra sig själva. Repet. Med ett extra rep har man god kontroll på den som firar. Metoden lämpar sig inte för nybörjare.3. Säkringen utgörs av en klämknut som placeras antingen över eller under firningsbromsen. Klämknut Metoden bygger på att den som firar själv kontrollerar sin extra säkring. För att hålla rätt spänning i repet måste säkringsmannen kunna se den som firar hela vägen ner. Det finns då risk för tvinn om soldaten roterar under firningen. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Metoden har en viss begränsning vid långa firningar på dynamiska rep. Detta kan leda till att soldaten fastnar. Exempel på sådana moment kan vara • frågor som rör soldatens huvudtjänst • matematiktal som ska lösas med huvudräkning • memorera en order som ska återges efter firningen • Kims spel. vilket kan förklaras av att de behöver ha en viss stressnivå för att arbeta effektivt. • Den sk ”korvbrödstekniken” till Grigri är viktig för att kunna ge ut rep snabbt. Resultatskillnaden på de två proven indikerar bortfallet av mental kapacitet under stress. Vissa personer får bättre resultat under stress. Dådkraftsprov Att fira sig ner för ett stup med endast ett tunt rep som säkerhet är ingen normal situation för de flesta soldater. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Vid användande av extra rep krävs det att instruktören kan säkra med en sticht eller HMS. • Användande av lilla hålet på en firningsåtta som stichtbroms är det enda sättet en åtta får användas på vid säkringsarbete. finns minnet av att ha övervunnit sin egen rädsla kvar. I vissa fall är det lämpligt att göra samma prov före firningen. • Avknytning av ovanstående repbromsar måste behärskas. dvs komma ihåg en mängd föremål Det är viktigt med noggrann uppföljning för att övningen ska bli meningsfull. Även 84 . Teknik för säkringsarbete framgår av referenslitteraturen. Begreppet dådkraft kan beskrivas som förmågan att ta befälet över sig själv och göra något som man helst inte vill. Att vistas i fallriskmiljö ger en äkta rädsla hos soldaten. Detta är en bra känsla som han kan ha med sig i andra situationer. om den aktuella soldaten aldrig mer kommer att komma i kontakt med firning nerför ett stup. En pulsklocka är ett bra mätinstrument som digitalt indikerar eventuell förhöjd stressnivå. Videofilmning av provsvaren som ges efter firningen är ett bra sätt för den berörde att lära känna sig själv. • En praktisk teknik för att reducera reptvinn vid säkring (nedsänkning) med HMS är att bromsänden hålls parallellt med säkringsrepet. • Bromshanden får aldrig riskera att klämmas mot något föremål.3. Några extra viktiga punkter att beakta vid säkringsarbete: • En stichtbroms får inte kopplas direkt i standplatsen så att vinkelrörelsen begränsas. • En hand måste alltid greppa om bromsrepet. i ett avslappnat tillstånd. Den förhöjda stressnivån som följer av detta kan användas för att testa soldatens förmåga i olika moment. Erfarenheter säger att förövning under så insatsliknande förhållanden som möjligt gynnar ett säkert genomförande. Kommandot ska repeteras av alla. Slutsatsen av detta är att personalen som ska fira har en rejäl överkapacitet i sin reptekniska förmåga. Reglementet är i första hand en källa för kunskap om säkerhet och teknik. Vid en taktisk insats kommer det alltid att finnas en mängd störande faktorer. Personal som är nedanför får inte vistas inom riskområde för stenslag. Var mentalt förberedd på att ingripa men lägg huvuddelen av kraften på att förebygga eventuella tillbud. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Taktisk insats Detta utbildningsreglemente avser inte att ta upp procedurer då firning används under tillämpade former. Fortlöpande kontroll av verksamheten När firningsverksamheten har startat är det viktigt att hålla en fortlöpande kontroll. Alla som är inblandade i övningen ska vidta försiktighetsåtgärder för att undvika att utlösa ras eller stenslag. Avpassa repändan så att den lagom räcker ner. Räddningsmetoderna framgår i detalj i avsnittet ”Firningsinstruktörskurs”. Minska repslitaget genom att flytta repets anliggningspunkter efter var tionde firare. För att bibehålla handlingsfriheten är det viktigt att inte låna ut delar av sin utrustning. drill och standardförfarande är ledord i förberedelsearbetet. Den största objektiva faran är vanligtvis risken för stenslag. Det bästa läget är om övningsledaren själv inte är uppbunden på en firningsstation. På övningar där stor mängd personal ska fira är det brukligt att vända på hela repet efter ca 50 personer. Han kan då vara rörlig på övningsplatsen och hålla en övergripande säkerhetskontroll över verksamheten. Åtgärder vid stenslag är att högt och tydligt varna de personer som är nedanför genom att ropa ”STEEN!”. Se till att alltid hålla din instruktörsutrustning komplett. Mängdträning. Genom noggrann rensning av berget kan denna risk minimeras. Detta är kunskaper som kompetent personal kan omsätta för insatsbehov.3. 85 . Säkerställ att räddningsberedskap och sjukvårdsberedskap upprätthålls under hela övningen. Vid lämplig tidpunkt hålls genomgång efter övning.3. det ger ett stort slitage på materielen. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Deltagarna kommer då snabbare bort från repet genom att de firar av repändan. Upphissning av materiel ska ske i kraftiga påsar. Ordna ett varmförråd med gott om utrymme. Ni har nyss fått känna på att vara rädda på riktigt. Kom ihåg hur det kändes. Det är viktigt att varma firningsbromsar snabbt avlägsnas från repet. Som ni nu har märkt klarar ni mer än ni tror. Sortera materielen direkt på plats och gör en grov okulärkontroll. Använd repsäckar och skydda materielen även under hemtransporten. Hjälpinstruktör på marken bistår med urkoppling och upphissning av materiel. All erfarenhet säger att människor som blir inblandade i skarpa situationer blir mycket rädda. Efter en övning där syftet varit att testa soldaterna är följande ett exempel på vad man kan att ta upp. Hjälpinstruktören ombesörjer också att materiel för upphissning färdigställs. Detta måste givetvis ske på säker mark. ”Ni har nu genomfört något som ni kanske först inte trodde att ni skulle våga. En åtta med skrovlig struktur sliter dessutom mer på repet. Hissa inte upp karbiner och firningsåttor längs en vägg. Beroende på övningens syfte (utbildning eller test) går man igenom antingen tekniska detaljer eller resultat av testet. Meddela markägaren att övningen är avslutad. när ni trots rädslan tvingade er själva att genomföra firningen. 86 . Var noga med att räkna in materielen. Det underlättar materielhanteringen före och efter en övning. Hans uppgift är bl a att koppla ur soldaten från firningsbromsen. Det är lätt att säkringar till t ex ett firningsankare glöms kvar. Vidare håller han ordning på personal som kommit ner och i förekommande fall anvisar väg för att komma tillbaks upp till toppen. Åtgärder efter firning En hjälpinstruktör som bistår soldaterna på marken ger ett bra flyt i övningen. I den normala fredsutbildningen är det svårt att driva övningar så långt att människor får känna på äkta rädsla. Tveka inte nästa gång då ni ställs inför en liknande situation.” Avdukning Efter avslutad övning sker avdukning av övningsplatsen. Eftersom materiel för firning och klättring utvecklas i snabb takt finns för närvarande ingen central förrådshållning och därmed ingen M-nummersättning. Rep ska klassas som förbrukningsvara. Exempel på repliggare framgår av kap 2. Om det under övningen inträffat en oönskad händelse som kan klassas som ett tillbud ska detta noteras på en rapport. Utvärdering Notera erfarenheter som kan vara värdefulla till kommande övningar. Detaljer om detta framgår i avsnittet ”Firningsinstruktörskurs”.3. Repliggare och incidentrapport Genom att föra noggranna journaler över materielen underlättas arbetet. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Vård och kontroll av materiel Åtgärderna efter övningen har stor betydelse för säkerheten inför nästa övning. Exempel på punkter är: • Hur lång tid tog det att rigga inför övningen? • Hur lång tid tog varje grupp? • Hur lång tid behövdes mellan grupperna? • Var organisationen OK? • Uppfylldes målet och syftet med övningen? • Var utbildningssäkerhetsanalysen OK? 87 . Det största arbetet brukar vara att tvätta smutsiga rep. Vårdföreskrifter framgår av avsnittet ”Vård och underhåll”. Utrustning. särskilt då flera instruktörer omväxlande brukar samma materiel. Se till att medel avdelas för nyinförskaffande av materiel. En firningsövning med ett kompani förbrukar minst ett rep. Med topprep. Klätterfärdigheten höjs snabbt Grunder En firningsinstruktör är även behörig att leda övning i topprepsklättring. Topprepsklättring är nyttig fysisk träning. På detta sätt kan man med en hög säkerhet relativt snabbt öva upp en god klätterfärdighet.3. Det är också en bra start för de som ska utbildas vidare inom klättring. 88 . F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Topprepsklättring Topprepsklättring är effektiv träning. kan klättraren fokusera helt på rörelse och klätterteknik. dvs säkring uppifrån. Att klättra som försteman med sittsele är tillåtet på en klättervägg. För nybörjarverksamhet bör man dock inrikta på att bedriva klättringen på en mycket enkel nivå. Genomförande Hjälm.3. Obehöriga kan bruka materielen och efter det känner du inte repets hela historia. både inom. Enkelrep med diameter på ca 10. En militär klättervägg ska dessutom godkännas av FortV. En firningsinstruktör får dock inte klättra som försteman. • På vissa platser är det möjligt att gå runt och koppla i repet från ovan (tänk på självsäkring). Vid topprepsklättring på en inomhusvägg kan behovet vara lägre. medan motsvarande verksamhet på ett berg kan påkalla ett högre krav på användande av skyddsutrustning. Klätterinstruktör. Vissa lokala bestämmelser för klätterväggar kan förekomma. detta är dock miniminivån avseende säkerhetsbestämmelser som ska uppfyllas. Halvrep eller tvillingrep får inte användas med enkel part då detta medför mycket svikt. 89 . För militär personal är det viktigt att väggen är byggd enligt CE-normer. Klippor som används för firning kan i många fall även användas för topprepsklättring. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Förberedelser Först fastställs om klättringen ska ske på klippa eller på en klättervägg. Detta innebär att branta firningstråk sällan är användbara för topprepsklättring. handskar och standplatssäkring används enligt övningsledarens bedömande. Klätterväggar finns idag i stort antal. • Använd en stege. Han måste se till att repet placeras genom toppunkten på något av nedanstående sätt: • Låt ett snöre sitta genom toppunkten. • Låt en klätterinstruktör leda upp och placera repet i toppunkten. Bestämmelser för klättring på klippa framgår av kap 4.5 mm är att rekommendera för topprepsklättring.och utomhus. Många förband har en egen klättervägg och nästan alla större städer har en egen anläggning. Statiskt rep ska användas med extra försiktighet för topprepsklättring då hårda fångryck kan bli följden av ett fall med slack i systemet. Hissa upp klätterrepet som en flagglina. Låt inte rep hänga framme på en klättervägg mellan övningstillfällena. 90 . Det blir mindre repslitage då repet löper över en större radie. Som instruktör måste man säkerställa att klättraren inte kopplar ur sig själv från toppunkten. Ett sandigt rep med kroppsviktsbelastning sliter på en aluminiumkarbin då klättraren sänks ner till marken. En mycket säker metod är att trä repet genom en fast metallänk som inte går att öppna. Karbinhake av aluminium som suttit i toppunkten på en klättervägg Dubbla karbiner är också gynnsamt för repet. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Riggning av topprepspunkt Avseende hållfasthet gäller samma krav som för ett firningsankare. Klätterrepet får under inga omständigheter träs direkt genom en slinga i toppunkten! Friktionsvärmen smälter av ett band på några få sekunder Använd dubbla låsbara aluminiumkarbiner eller en stålkarbin i punkten som topprepet löper igenom. Det som skiljer på ett topprepsankare är att centrumpunkten ska synas nerifrån.3. Den låsbara karbinen kan förses med en bit tape över skruven. Detta har faktiskt hänt vid upprepade tillfällen. t ex en firningsåtta. För att få högre aktivitet på en större grupp kan två närliggande leder riggas. Välj en kort led (~10 m) och rigga klätterrepet genom toppunkten. Det är då lättare att visitera och instruera eleverna. Nackdelarna med dålig överblick och svår åtkomst till lederna gör att denna form av säkring är ovanlig. Om deltagarna själva säkrar varandra måste du som firningsinstruktör finnas med i bakgrunden och hålla en hand på bromsrepet. Säkringsmannen har flyttat ner från hyllan under tiden klättraren var på väg upp Standplats på marken ska användas då terrängen nedanför klippan kan utgöra en fallrisk och då viktskillnaden på klättraren och säkringsmannen är stor. Civilt inträffar många olyckor på grund av att säkringsmannen inte är inknuten i repändan.3. Olycka vid topprepsklättring som orsakats av användande av ett för kort rep och försummande av korrekt inknytning. 91 . Vid säkring på toppen kan hela repets längd utnyttjas. Begränsningen med att säkra nere på marken är att det endast går att klättra <1/2 replängden. Man kan säkra uppe på toppen eller nere på marken beroende på klätterledens längd och deltagarnas erfarenhet. Vid topprepsklättring med nybörjare är det lämpligast att säkra nere. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Säkring Det finns två metoder för att säkra klättraren vid topprepsklättring. Olycksrisken är extra stor då ledens längd är näst intill lika med halva replängden samt då det är brant under klippan. Fördelen är att belastningen på säkringsmannen är relativt låg. Du bedömer själv när eleverna är mogna att säkra själva. • Använd benen för att lyfta kroppen. 92 . • Därefter ger säkringsmannen kommandot ”Säkring klar”. eftersom fingrarna då kan skadas om han tappar fotgreppet. • Vila med raka armar och skaka loss mjölksyra ur armen. • Avslutningsvis kontrolleras den egna selen med inknytning och inkoppling i repbromsen. Detta är en onödig länk som bara tillför extra risker i säkringssystemet (grinden kan utsättas för ogynnsam belastning och karbinbrott kan uppstå). • Vidare kontrolleras att repet inte är tvinnat på sträckan upp till toppunkten. dvs flytta endast en kroppsdel i taget. För mera information om repkommandon hänvisas till kap 4. Värm upp före klättringen! Det minskar avsevärt risken för sträckningar i framförallt fingrar och armar. Välj en klätterled med stora grepp så blir skaderisken på fingrarna mindre. det spar armkraften. en i taget. det ger förståelse och förtroende för materielen.3. Klätterrepet får inte kopplas in i selen med en låsbar karbin. de är 10 ggr starkare än armarna. Klätterinstruktör. • Planera ditt rörelsemönster i förväg. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Klättring De som klättrar ska bära en sele och knytas in i repet med dubbelåttaknut alternativt dubbelöverhandsknut. Repkommandon före klättringen ska gå till enligt följande: • Säkringsmannen visiterar klättrarens sele och inknytning. Soldaten ska också informeras om att han inte får hålla i borrbultshängare. Innan klättringen påbörjas bör man låta soldaten provhänga selen. • Klättra med balans. Grundläggande klätterteknik som bör läras ut: • Klättra enligt trepunktsmetoden. • Klättraren kontrollerar då sele och inknytning på sig själv och säkringsmannen och säger ”Jag klättrar”. Då klättraren nått upp till toppunkten ska han titta ner och fråga ”Har du mig?” Tilltalsnamn ska användas för att undvika missförstånd med replag som klättrar bredvid. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Kom överens om vilket av nedanstående alternativ som ska gälla då klättraren når toppen: • Säkringsmannen sänker ner klättraren till marken (standardförfarande) • Klättraren firar själv ner igen (gäller inte nybörjare) • Klättraren nedåtklättrar (ger optimal träningseffekt) • Klättraren gör standplats för att säkra upp en annan person (gäller inte nybörjare) • Klättraren tar sig över klippkanten och går en stig ner från toppen (undantagsfall) Civilt har oklarheter kring vilket av dessa fem alternativ som gällt orsakat många olyckor! Då klättringen påbörjats bör säkringsmannen ta hem repet extra tajt de första 2–3 metrarna.3. Efter klätterpasset bör stretching med tyngdpunkt på underarmarna utföras. Eftersom repet sviktar är det lätt att klättraren faller ner i marken om repet är för slackt. 93 . och säkringsteknik. Därefter genomförs en praktikperiod på 4-8 veckor där aspiranten på egen hand tränar på momenten i normen. efter beställning. dock är det tillåtet att flera aspiranter tränar tillsammans.och klätterverksamheten. F3) att han kan göra en bedömning av lämplig plats för att bedriva en firningsövning. Firningsinstruktörskurs genomförs lokalt på förband i regi av funktionsansvarig för firnings. • Aspiranten ska få full duglighet (D3) i firnings. Utbildningen genomförs på fem dagar. En firningsinstruktörskurs leds av en firningsexaminator eller instruktör med högre behörighet.3. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Kurs för firningsinstruktör Detta avsnitt har skrivits som en handledning för firningsexaminatörer. Denna träning sker utan skarp trupp. Norm för utbildning till firningsinstruktör Denna norm är den lägsta utbildningsnivå som gäller vid en firningsinstruktörskurs. Kursen avslutas med en examination på två dagar där momenten i normen prövas både teoretiskt och praktiskt. F3). utrustad med tillfällig firningsutrustning och varierad fältutrustning (K3. Övergripande målsättning Aspiranten ska få full duglighet (D3) att verka som firningsinstruktör. F3). anordnas centralt. 94 . Kursen kan också. • Aspiranten ska kunna leda övning i topprepsklättring (K3. Delmål • Aspiranten ska få sådana kunskaper och färdigheter (K3. Kursen är tvådelad med utbildning och examination separerade. • Aspiranten ska kunna genomföra en formell eller tillämpad firningsövning från fasta föremål med trupp. • Aspiranten ska få ett naturligt förhållningssätt till arbete i fallriskmiljö med tyngdpunkt på att inse faran med att förlora respekten för höjder (FA). användning. låsbara och ej låsbara karbinhakar. råbandsknop. repbromsar (Sticht/motsv. permanenta selar (sittsele. Utrustningslära Aspiranten ska kunna att materielen delas in i säkringsmateriel. clogger. • Aspiranten ska ha god förståelse för vilken knut som lämpar sig bäst i olika situationer samt faran med att slå knuten fel eller välja fel knut vid fel tillfälle. standardprusik. Normerande moment på kurs för firningsinstruktör Teoretiska kunskaper Aspiranten ska i tillämpliga delar kunna (K2) bestämmelserna och instruktionerna i SäkI samt fakta enligt hänvisningar i referenslitteraturen. tillfälliga selar (HBF.och plattband. bröstsele. Inom dessa materielgrupper ska aspiranten uppnå kunskaps. pålstek. trepunktssele. firningsåtta. dubbelfiskarknut. repklämmor (jumar. dubbelt halvslag. vikingknut och bandknut. Knutar. shunt). hjälm (hjälm 90 och klätterhjälm).och nackdelar.och säkringsteknik. 95 . franskprusik. skyddsutrustning och övriga hjälpmedel. Utan tvekan ska han därmed behärska följande knutar (F3): • Dubbelåttaknut. I praktiken innebär detta att en aspirant måste gå som ”lärling” hos en firningsinstruktör innan han själv går instruktörskurs. swisseat. repsnören. tub. HMS. prusiksnören (olika diameter beroende på användningsområde). PB). firnings. sydda och knutna slingor. knopar och stekar Aspiranten ska kunna knyta in rep i sele och firningspunkt samt skarva band och rep av varierad diameter. säkringsmedel i form av borrbultar (orienterande utbildning om kilar m m). hållfasthet och skötsel samt för.och färdighetsmål (K2. Följande materieltyper ska behandlas: Dynamiska och statiska rep. kroppssele). reptekniker (enkelrep. dubbelrep och tvillingrep). F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Förkrav Aspiranten ska ha grundlagd kunskap (K1) och duglighet (D1) i materielkunskap. F2) avseende utrustningens tillverkning. klätterskor. Grigri/motsv).3. kantskydd. beroende på vilken seltyp som används. gradering av klätterleder och bergsetik. förstemansklättring. åtgärder för att undvika tvinn på repen och provdrag vid firning på dubbla rep. hängegenskaper hos olika seltyper. F2) klättra uppför ett frihängande rep med klämknutar och mekaniska repklämmor. Topprepsklättring Aspiranten ska kunna säkra system och tekniker (K3. Kraften ska fördelas jämnt mellan säkringarna och chockbelastning får inte kunna uppstå om ena punkten skulle ge vika. Firningsankare Aspiranten ska kunna olika typer av firningsankare (K3. balkar m m) och tillverkade av klätterutrustning (borrbultar). F3) vilka riskmoment som föreligger vid firning. tillfällig firningsmetod i form av dülfersits. Klätterinstruktör. Aspiranten ska ha förståelse för vad som händer med klättraren vid ett fall. Aspiranten ska känna till riskerna vid repklättring och kunna en metod för att åstadkomma en extra säkring. fångryck. bottensäkring och säkring uppifrån). F3). olika former av extra säkring (klämknut. Aspiranten ska alltid ha som grund att använda två av varandra oberoende fästpunkter vid tillverkning av ett firningsankare. Vidare ska aspiranten ha kunskap (K2. mekaniskt replås. 96 . riggning av topprepspunkt. personlig firningsteknik. Kunskaperna ska omfatta vilka riskmoment som föreligger vid topprepsklättring.3. behov av standplats och klätterteknik (aspiranten ska kunna klättra svårighetsgrad 4 med topprep). Firning Aspiranten ska kunna (K3. Aspiranten ska förstå vikten av att säkra med minimalt slack i systemet samt riskerna med pendelfall. naturliga (träd och klippblock). F2) om begreppen fallfaktor. Vinkeln mellan punkterna bör inte överstiga 60 grader. teknik för reputkast. konstgjorda (skorstenar. F3) för topprepsklättring samt ha full duglighet (D3) i säkringsteknik. Repklättring Aspiranten ska kunna (K2. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Kommandon Aspiranten ska kunna använda kommandon enligt kap 4. Exempel på program för en instruktörskurs. F3) säkra metoder för att bistå personal som fastnat under firning. iordningställande av övningsplats. eventuella restriktioner på grund av växt. Kunskaperna ska omfatta metoder för att avlasta en firningsbroms och nedförsel av en medvetslös eller skadad. F3) genomföra en firningsövning där följande beaktas: val av övningsplats. Räddningsmetoder Aspiranten ska kunna (K3. Underhåll.3.och djurliv. genomförande av övning med personal som bär vapen. markägarkontakt. Aspiranten ska också kunna ta sig loss från ett belastat säkringssystem samt genomföra första hjälpen inklusive HLR och kroppsundersökning. Eleverna har ofta en stor spridning i utbildningsståndpunkt vilket gör att kursen vanligtvis ser olika ut från gång till gång. se följande sidor.och klättermateriel. 97 . stridsbälte och ryggsäck. olika upplägg på övningen beroende på syftet. efterarbete i form av materielvård och förande av repliggare och incidentrapporter. F3) bestämmelserna för underhåll. En firningsexaminator måste vara flexibel i upplägget av program på en firningsinstruktörskurs. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Aspiranten ska känna till vilken typ av klämknut som går att flytta under belastning samt vilken knut som är att föredra på blöta rep. Firningsövning Aspiranten ska kunna (K3. förvaring och kassation av materiel Aspiranten ska kunna (K3. Förståelse för helheten och säkerhetstänkandet är de viktigaste momenten som måste förmedlas. hantering av rädda människor. förvaring och kassation av firnings. vanliga fel som nybörjare brukar göra. upprätthållande av erforderlig sjukvårds. Genomförande av kurs för firningsinstruktör Kursen ska präglas av praktisk verksamhet i syfte att ge de nya instruktörerna en bred erfarenhet.och räddningsberedskap. krav enligt SäkI. genomförande och delmål. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Exempel på program Mål Enligt normen för firningsinstruktör. 98 .3. Examination genomförs med fördel i ett senare skede eftersom eleverna oftast behöver mer tid för att befästa kunskaperna. Krav på förkunskaper Eleven ska • ha genomgått grundkurs ABC och HLR • ha K1/D1 avseende personlig färdighet på materielkunskap. Tre kvällstjänster läggs in under veckan.och säkringsteknik • ha läst igenom detta reglemente och berörda avsnitt i SäkI (kap Utbsäkanalys och Firning/klättring). firnings. Förslag till kursupplägg Redovisas nedan i fyra-timmarspass med omfattning. kursen startar måndag lunch och avslutas fredag lunch. Tidsuttag Fem dagar. FA) (F2) (K2) Genomförande: • Gå igenom program. kursupplägg och allmänt uppträdande på berg i anslutning till övningsplats. kontroll av förkunskapskrav. i syfte att skapa en målbild för hela utbildningen. • Kontrollera förkunskaper avseende knopslagning. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Måndag em Omfattning: Programgenomgång. exempelövning. 99 . Mål: Eleven ska • ha genomfört firning och fått en målbild hur en bra firningsövning kan genomföras • ha förståelse för och kunskap om hur ett firningsankare riggas • kunna knyta knopar enligt förkunskapskraven • ha kunskap om den materiel som används vid firning (FA) (K2. genomgång riggning med tillhörande materiel. grunder bergskunskap.3. • Genomför firning med eleverna ett antal gånger. • Gå igenom firningsankarets uppbyggnad och komponenter samt data/prestanda på firningsmaterielen. • Genomför en exempelövning fullt ut. karbiner och repbromsar • kunna tillverka Swiss-seat (FM-modellen). 100 . mtrl-plats. • Rigga firningsstationer med handledning.FA) (F2) (K2.FA) Genomförande: • Gå igenom all materiel samt knytning av tillfälliga selar. • Öva firning med klämknut som extra säkring. • Gå igenom SäkI i lektionssal. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Tisdag fm: Omfattning: Teori och praktik avseende materielkunskap. hantering. riggning av firningsstation. HBF. trepunktssele och PB • ha kunskap och förståelse för innehållet i SäkI • kunna föra repliggare (K2.FA) (F2. skötsel och regler för kassation avseende rep. genomgång SäkI (kap Frining/klättring) och repliggare. Mål: Eleven ska • ha kunskap om hållfasthet. Tisdag em: Omfattning: Rekognosering av övningsplats. Mål: Eleven ska • kunna välja ut en lämplig övningsplats och motivera detta • kunna använda Sticht. gmg-plats. • Genomför firning med ryggsäck och stridsutrustning. selar. avspärrningar etc. repsnören. frr-vägar. slingor.FA) (F2) (F2) (F2) Genomförande: Nytt berg: Eleverna ska få förståelse för hur en bra övningsplats ser ut och vad man bör tänka på under rek. • Prova samtliga seltyper under firning. användningsområde. • Säkringsmetoder – instruera och öva Sticht och botten. klämknut och bottensäkring • kunna rigga en firningsstation • kunna använda och tillverka samtliga tillfälliga seltyper (K2. först på slätmark och sedan under firning. genomgång säkringsmetoder och firning.3. räddningsövningar. fångryck och gradering (F2) (F2) (K3) (K2) Genomförande: Klättervägg och klippa: Rigga om firningsankaret till toppankare. kommandon. 101 . Onsdag em: Omfattning: Repklättring med prusik och jumar. klättra på rep med hjälp av prusik eller jumar.3. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Onsdag fm: Omfattning: Topprepsklättring. Mål: Eleven ska • kunna genomföra avknytning av repbroms. incidentrapport. grunder klättring. • Mängdträna eleverna. Mål: Eleven ska • kunna rigga ett toppankare • ha färdighet i klätterteknik • kunna kommandon för klättring • ha kunskap om begreppen fallfaktor. övergå från repklättring till firning och vice versa (F2) • kunna genomföra räddningsövningar • kunna skriva incidentrapport (F1) (F2) Genomförande: I gymnastikhall: • Rigga repklätterstationer och firningsstationer i bommar. • Gå igenom incidentrapportering. repetition av räddningsövningar. repetition av räddningsövningar. • Mängdträna räddningsövningar och omhändertagande av skadad. Mål: Eleven ska • kunna upprätta firningsstation • genomföra räddning och omhänderta skadad (D2) (F2) Genomförande: Nytt berg: • Låt eleverna rigga självständigt på för dem ny plats.3. helkroppsundersökning och HLR. mtrl-plats. • Låt eleverna självständigt rigga och fortsätta med räddningsövningar. 102 . Torsdag em: Omfattning: Firning i bebyggelse. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Torsdag fm: Omfattning: Repetition av rek och riggning av firningsstation. Mål: Eleven ska • kunna upprätta firningsstation i bebyggelse • kunna genomföra räddningsövningar (D2) (F3) Genomförande: Övningen genomförs på byggnad. övningsorganisation. • Låt dem redovisa förslag på lösning av firningsövning där gmg-plats. • Förevisa olika sätt att rigga i denna miljö. innerväggar. borrbult etc. till-/ frånvägar och väntplats redovisas. snedställda dörrar. 3. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Fredag fm: Omfattning: Övningsplanskrivning, firningsövning Mål: Eleven ska • skriva en genomtänkt och säkerhetsmässigt korrekt övningsplan • genomföra en enklare firningsövning (D2) (D2) Genomförande: Eleverna skriver övningsplan och genomför en mindre firningsövning. 103 3. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Repklättring En firningsinstruktör ska kunna klättra uppför ett fast rep med klämknutar eller med mekaniska repklämmor. Repklättring ska kunna utföras både längs ett rep som ligger fixerat längs en mindre brant vägg, såväl som ett rep som hänger helt fritt i luften. Repklättring kommer till användning då man firat ner till terräng varifrån man inte kan ta sig vidare, t ex ett gruvhål. Att behärska repklättring ger dessutom en god förståelse för funktionen hos klämknutar och repklämmor. I räddningssituationer används dessa redskap frekvent, det är därför mycket viktigt att instruktören har en god färdighet i handhavandet. Uppkoppling och klätterteknik är i princip densamma för både systemet med klämknutar och mekaniska repklämmor. Det senare är generellt sett något effektivare. Effektiviteten vid repklättring är dock helt avhängig av ett väl tillpassat system. Rätta individuella längder på kliv- och hängslingor måste provas ut från person till person. Klämknutar En enkel och säker teknik är att använda ett kort (ca 30 cm) prusiksnöre till selen och ett långt (ca 1 m) till foten. Klivslingan är lämpligast att placera underst. Sittslinga Selens centralögla Klivslinga Sitt- och klivslinga för repklättring. Notera extra säkring med låsbar karbin 104 3. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Standardprusik är att föredra som klämknut då den ger ett bra grepp och minimalt glid. Ett knep för att lättare lossa en standardprusik som varit belastad är att trycka på repsnörets vändpunkt. Gör en stigbygel att kliva i, en strypsnara är olämplig då den dras åt mycket hårt kring foten. Klättertekniken bygger på att växelvis kliva och hänga i repsnörena. En risk vid repklättring är om klämknutarna under belastning börjar glida. De kan då brista på grund av att friktionsvärmen smälter av repsnöret. För att gardera sig mot felfunktioner ska extra säkringsöglor knytas på repet. Dessa ska kopplas in i selen med en låsbar karbin. Denna sk backupsäkring ska göras med jämna mellanrum och en ny säkringsögla ska kopplas in i selen innan den gamla kopplas bort. Risken för markfall ska beaktas. Vid repklättringsövning är det lämpligt att rigga repet som ett löpande ankare. Instruktören kan instruera nära eleven och hela repets längd kan utnyttjas för klättringen. Viktigt är att göra en knut i repänden så att eleven inte tappas ner i marken. Löpande ankare för repklättring. Extra säkring behöver inte användas vid övning nära marken Att övergå från repklättring till firning är bra färdighetsträning. Detta moment läggs med fördel in då eleverna repklättrar på ett fixerat rep. Viktigt i detta moment är att firningsbroms med extra säkring är kopplad i selen innan backuploopen på repet avlägsnas. 105 3. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Reserv-/tillämpningsmetoder Som firningsinstruktör ska du känna till följande reservmetoder: Höftsäkring Höftsäkring är det äldsta sättet att säkra en klättrare med. Den kräver inte någon utrustning, förutom handskar och kraftiga kläder. Metoden är fördelaktig vid säkring i lätt terräng med liten fallrisk eller då repen är för isiga för att fungera i en repbroms. Det är viktigt att repet placeras över respektive under standplatsslingorna, vid säkring av andre- respektive försteman. Höftsäkring får användas av personal med lägst klätterinstruktörs behörighet. Repet till klättraren Bruk av höftsäkring sett från ovan Dülferfirning Med dülferfirning avses firning där repet träs runt kroppen för att ge friktion (enligt bilden till höger). Dülferfirning är en reservmetod för firning kortare sträckor i ej fullbrant terräng. Följande säkerhetsbestämmelser gäller: • Personalen ska bära tjocka kläder för att undvika brännskador av repet • Minst dubbla 10 mm rep eller enkelt 20 mm rep ska användas • Personalen säkras med ett extra rep till bröstsele/motsv • Tross av hampa/motsv får användas för dülferfirning • Ej frihängande firning. Dülferfirning kräver tjocka kläder. Även risk för smältskada på selen ska beaktas 106 3. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Tillämpad firning Exempel: En grupp är under förflyttning genom terrängen. Förflyttningsstråket är avskuret av en förkastningsbrant som inte går att klättra nedför och som i detta fallet inte kan kringgås. Gruppen väljer att fira ned för stupet och fortsätter därefter förflyttningen mot marschmålet. Reptekniskt är det lämpligt att gå tillväga enligt följande: Ett firningsankare placeras nära kanten. Repet läggs dubbelt genom ankarets centralpunkt utan någon knut. Repen förses med stoppknutar och utkast ordnas. Personalen firar med dubbla rep genom firningsbromsen. Efter firningen dras repen ner. Materielen till ankaret lämnas kvar på toppen. På högre berg där multipla firningar behövs för att nå marken krävs att den ansvarige är klätterinstruktör. Firning med tung utrustning Att fira med tung utrustning är ett extra riskmoment. Först och främst kan friktionen från firningsbromsen vara otillräcklig. Detta medför att den som firar måste hålla hårdare med bromshanden, vilket genererar mer friktionsvärme och kan orsaka brännskador. Tung utrustning som bärs på ryggen kan ge en ändring av hängbalansen. Detta kan bidra till ett okontrollerat läge på kroppen vid en frihängande firning. Tunga laster bör övervägas att firas ner på ett separat rep. Måste packningen medföras buren på kroppen under en brant firning är det lämpligast att koppla den med en karbinhake fram på selen. Lasten bör inte kopplas bak på ryggen då detta ytterligare försämrar hängbalansen. Extra friktion kan vara påkallat och ordnas genom att låta repet löpa via dubbla firningsbromsar. Extra tjocka handskar kan också vara lämpligt att bära för att minska risken att bränna sig. Lättare materiel kan skickas ner kopplat med en karbin på ett rep som en linbana. Mottagaren på marken sätter repet i kraftig svängning för att bromsa materielen. 107 dåligt väder etc. Räddningsövningarna täcker vanligt förekommande problem. Firning på snö och is kan kräva att stegjärn måste användas. stenslag. En liten detalj som inte uppmärksammas kan snabbt leda till ett allvarligt läge. I sådana lägen gäller det att som instruktör ha en bred kunskap för att kunna improvisera fram en lösning.och klätterövningar. En gammal sanning säger – i fallriskmiljö tenderar det att ständigt dyka upp nya problemsituationer som ingen tidigare tänkt på. kan vara skillnaden på framgång och misslyckande. Som instruktör är det nödvändigt att ha en mental beredskap och en hög personlig färdighet i att avhjälpa svåra lägen. bedöma konsekvenserna av små fel och i ett tidigt skede avvärja ett eventuellt tillbud. På högfjället måste många extra riskfaktorer beaktas. Räddningsövningar är ett utmärkt sätt för instruktören att skaffa sig systemförståelse och en bred erfarenhet. Några centimeter prusiksnöre. 108 . Firningsankare ordnas runt klippblock. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Firning på högfjället Inom ramen för en högfjällsövning kan ett firningsmoment ingå.3. MBG ansvarar för den övergripande säkerheten och en firningsinstruktör kan ansvara för delmomentet firning. med klippsäkringar eller särskilda säkringar för snö och is. Eftersom det är de små detaljerna som avgör om övningen lyckas lär man sig snart var gränserna går. Övningsledaren måste ha en överkapacitet i förhållande till övningens svårighetsgrad. Det finns mycket som kan gå fel vid firnings. Genom erfarenhet får instruktören förmågan att se flera steg framåt. Räddningsövningar Beredskap för att ingripa i en nödsituation måste alltid finnas. men innefattar även mer komplicerade situationer. Dessa kan vara risk för laviner. Under en sådan övning är en militär bergsguide övningsledare. för långt eller för kort. halsduk. När soldaten reser sig upp och repet därmed slackas kan du reda upp trasslet. Avlastningsmetod A Exempel: En soldat påbörjar en firning men fastnar halvvägs på grund av att repet trasslat sig i firningsbromsen (möjliga orsaker kan vara: klämknut. Därefter kopplar du på en repklämma på soldatens rep och erbjuder honom en klivslinga. Lösning: Du firar ner på instruktörsrepet och kopplar ihop dig med soldaten via en 60 cm slinga. Fira ner tillsammans med soldaten. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Räddningsövning 1. hår).3. Du kan inte lösa problemet genom att tala med soldaten. Reptrassel Soldaten Klivslinga för soldaten Soldaten Instruktören Instruktören Med räddningsövning 1 kan soldaten snabbt avlastas 109 . Vid behov inleds denna övning med lastöverföring (övn 4). Du belastar slingan samtidigt som du drar soldatens sele uppåt. utan möjlighet att hjälpa till. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Räddningsövning 2. Avlastningsmetod B Exempel: En soldat blir halvvägs nerför väggen hängandes i en intrasslad firningsåtta.3. Du kopplar på en repklämma på soldatens rep och bygger en 2:1 hiss från soldatens sele via en karbinhake i repklämman till din fot. Lösning: Du firar ner på instruktörsrepet och kopplar ihop dig med soldaten via en 60 cm slinga. När repet slackats reder du upp trasslet och sänker ner soldaten så att repet tar last igen. Reptrassel Klivslinga Soldaten Soldaten Instruktören Med räddningsövning 2 avlastas en medvetslös soldat 110 Instruktören . Därefter ordnar du en tillfällig bröstsele på soldaten för att stabilisera upp hans överkropp. Övningen avslutas med att du firar ner soldaten och dig själv samtidigt. Det är mycket viktigt att detta inte orsakar någon chockbelastning i ditt firningsrep. Fira med sträckt prusikknut ytterligare ett par decimeter tills du når att koppla soldatens sele med en 30 cm slinga. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Räddningsövning 3. Fira snabbt ner med soldaten hängandes under dig. Lösning: Du firar ner på ditt fria instruktörsrep. I detta läge är det bråttom att få ner soldaten till marken på grund av en skada. Stanna 1 meter ovanför soldaten. Reptrassel Räddningsövning 3 används vid ett akut ingripande Soldaten 111 Instruktören .3. Var extremt försiktig med kniv i anslutning till spända rep. Repkapmetoden Exempel: En soldat kommer i samma läge som övning 2. Provhäng din franska prusik i benslingan och säkerställ att den sitter bra. Koppla ett ”rävsax”-grepp med dina ben kring soldatens midja och kapa hans rep med en vass kniv. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Räddningsövning 4. Lösning: Innan du kan fira ner på instruktörsrepet måste du frigöra dig från det belastade repet.3. En slinga kopplas från prusiken till standplatsen. Soldaten fastnar och får problem. Lastöverföring Exempel: Du säkrar en firande soldat med ett extra rep uppifrån. Du börjar med att knyta av repbromsen. Gör en backup med ett dubbelt halvslag innan du kopplar ur repbromsen. Standplats 1 Instruktören 2 3 Soldaten Räddningsövning 4 används för att ta sig loss från ett belastat system då man säkrat i selen 112 . Avknytningen öppnas och lasten förs över till slingan. Därefter lägger du på en fransk prusik framför dig på det spända repet. ange om möjligt kontakt för vidare utredning _________________________________________________________________________________ Händelsen klassas som: Tillbud Olycksfall Händelsens orsak var främst: Slarv Frivilligt risktagande Bristande kunskap Bristande kommunikation Händelsen anses förorsakad av: Klättraren Säkringsmannen Annan person Ingendera Den drabbade bedöms/bedömer sig som klättrare vara: Nybörjare Van Mycket erfaren Om möjligt klätterår ______________ Hanteringsfel Materialfel. 113 . icke föråldrad materiel Hjälm användes ej Objektiva orsaker Händelsen (stryk ej tillämpligt) kunde orsakat/orsakade: Lindrig kroppsskada (stukning. flera frakturer. hjärtstillestånd. Förutom rapportering till Försvarsmaktens Säkerhetsinspektion ska även rapportering ske till MSS på nedanstående blankett. Objektiva orsaker För människan opåverkbara händelser såsom laviner. Rapport av olycka/tillbud Typ av verksamhet (fler än ett alternativ kan vara tillämpligt): Firning Bouldering Alpin-. snö/is Repsolo IsAlpin-. föråldrad materiel Materialfel. Liv kan räddas på andra klättrare genom att upplysningar om t ex ett materialfel omedelbart kan nå alla berörda. stenslag etc. blåmärke etc) Allvarlig kroppsskada (enstaka fraktur. andningsstillestånd. mindre blödning etc) Mycket allvarlig kroppsskada (inre skador. kraftig blödning etc) Dödsfall Beskrivning av händelseförloppet: Ovanstående blankett finns som bilaga 1 Begrepp: Tillbud Olycksfall Händelse som kunde resulterat i personskada men som avvärjts eller undvikits av olika skäl. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Rapportering av olycka/tillbud Det är av största vikt att tillbud som inträffar under firning och klättring rapporteras. hjärnskakning. mixad KlippAlpin Inomhus Utomhus Sport- Datum för händelsen: ___________________________ Klockslag: _____________________________________ Temp: ________________________________________ Väder: ________________________________________ Plats: _________________________________________Ev lednamn: ___________________________________ Uppgiftslämnare: _______________________________Klubb: ________________________________________ Uppgiftslämnare är: Drabbad Inblandad Ögonvittne Har hört talas om händelsen – om detta alt kryssas. klippa Artificiell SoloAlpin-. skrubbsår. Händelse som resulterar i personskada.3. • Genomfört många formella och tillämpade övningar med trupp från olika typer av fasta föremål. • Deltagit på firningsinstruktörskurs som hjälpinstruktör. Målsättning En firningsexaminator ska kunna • genomföra. utbilda och kontrollera samtliga moment som ingår i normen för utbildning till firningsinstruktör • utföra examination av elever och genomföra korrekta bedömningar av resultat och finna lämpliga utbildningsbehov. • Har mycket god personlig färdighet på alla moment i normen. 114 . • Bör ha viss erfarenhet av klippklättring. Programmet följer i stort en FI-kurs med den skillnaden att examinatorsaspirant ska lära sig vara provledare för respektive moment. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Kurs för firningsexaminator Detta har skrivits som en handledning för kursledningen.3. Grunder Firningsexaminatorn utbildar och godkänner firningsinstruktörer. Kursen för firningsexaminatorn genomförs i central regi. Punkterna enligt protokollet ”Examination av firningsinstruktör” ska avhandlas ur både ett pedagogiskt och tekniskt perspektiv. Kravprofil på aspirant till firningsexaminator: • Tjänstgjort som firningsinstruktör i minst två år. • Har mycket god pedagogisk förmåga. Förevisningen kan hållas på marken då en slinga smälts av genom att ett belastat rep dras fram och åter. Du ska aldrig behöva låna materiel från eleverna under en förevisning. Förklaringen till varför kraften ökar som funktion av vinkeln i ett firningsankare kan vara svår att ge teoretiskt. Kontrollera att du har all materiel som behövs gripbar och att platsen är lämplig för det budskap som ska framföras. För att kursen ska bli bra krävs det seriös rekognosering. Främsta syftet är att blivande firningsinstruktörer aldrig ska rigga för topprepsklättring med repet trätt direkt igenom en bandslinga. Denna förevisning syftar till att ge eleverna en djupare förståelse för varför rep eller band inte får glida mot varandra. En förevisning som misslyckas är ingenting värt. Principen är även tillämpbar då man vill förklara belastningen i infästningarna för ett slagäntringsrep.3. Demonstration av krafter i fästpunkter. Häng vikten mitt på bandet. Som examinator måste du avdela gott om tid för rekognosering inför kursen. Alla räddningsövningar kräver hög personlig färdighet av den som utför förevisningen. Avsmältning av rep. 115 . Att det blir tungt att hålla bandet spänt mellan armarna är uppenbart. En enkel demonstration kan ordnas med ett band och en vikt på 1-2 kg (säkringsutrustning). Ta för vana att föröva alla förevisningar. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Tips vid genomförande av kurs Förevisningar måste vara väl förberedda – annars är de meningslösa. Förutom förevisningar av rena kursmoment är följande också bra att ta med. Låt eleven hålla i bandets ändar och variera vinkeln. Vid utbildning av examinatörer gäller högre krav på bredd. Skriftligt PM ska lämnas in före övningen. 116 . F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Examination av firningsinstruktörer Momenten i protokollet är minimikrav för vad som ska prövas vid examination. planera och genomföra firningsövning med trupp.och djupkunskap inom respektive moment Övnings-PM och firningsövning Aspiranten ska rekognosera. Kravet för godkänd firningsinstruktör är att alla momenten enligt protokollet är godkända.3. Examinatorsprotokoll för firningsinstruktör Datum _________ Förband _________________ Examinator ___________________________ Moment namn Firningsövning med PM Prusik klättring räd övn 1 räd övn 2 räd övn 3 räd övn 4 selar och knopar topprepövning teori prov SÄKI övningsfrågor olycks-/ tillbudsrapport repliggare Detta protokoll används vid utbildning av både firningsinstruktörer och firningsexaminatörer. Repkapmetoden 4. Avlastningsmetod A 2. överhand. 117 . Lastöverföring Prusikklättring Aspiranten ska kunna repklättra med klämknutar och mekaniska repklämmor. dubbelt halvslag.och kroppssele • Tillfälliga selar (HBF. PB) • Knopar (åtta.3. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Räddningsövningar (Räd övn 1-4) Aspiranten ska ha genomfört följande räddningsövningar: 1. bröst. trepunkt. klämknopar. SäkI frågor Detta moment genomförs som uppslagsprov SäkI. Muntligt omprov genomförs som diskussion på ej godkända frågor. Teoriprov 100 % rätt är kravet för godkänt. HMS. band) Topprepsövning Aspiranten ska rekognosera. Avlastningsmetod B 3. swisseat. Skifte från repklättring till firning ska kunna göras. pålstek. fiskar. planera och genomföra en topprepsövning med förstagångsklättrare. Selar och knopar Aspiranten ska kunna följande: • Sitt-. råband. Administration Detta protokoll fylls i av examinatorn och skickas tillsammans med personuppgifter på de godkända instruktörerna till funktionsansvarig. 118 . Repliggare Detta moment genomförs med materielen som används på kursen. F I R N I N G S I N S T R U K T Ö R Rapport av olycka/tillbud Detta moment genomförs med en skarp eller påhittad händelse som bas för ifyllande av blanketten.3. Kravprofil på kursledningen • Ska vara firningsexaminator med minst ett års erfarenhet • Behärska samtliga moment i normen utan förberedelsetid • Mycket stor erfarenhet av militär firning och klättring • Mycket god pedagogisk förmåga • Bör ha erfarenhet från klättring på klippa. is och snö • Bör vara militär klätterinstruktör. 4. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R 4. Klätterinstruktör 119 . Klätterinstruktör får inte verka som övningsledare i högfjällsterräng. Hans kompetensnivå ligger mitt i mellan dessa två kategorier. Klippklättring kan ske på höga eller låga bergväggar och i många olika miljöer. Kursen genomförs i central regi samt av Svenska Klätterförbundet (SKF). Kravet för att bli militär klätterinstruktör är att du har minst ett års erfarenhet som firningsexaminator. desto mer inser man att gedigen erfarenhet är det enda sättet att minska olyckstillbud. För att bedriva säker klätterträning krävs att instruktören har en hög färdighetsnivå. Verksamhetens karaktär gör att instruktören i praktiken ansvarar för maximalt 3-4 personer. Klätterinstruktören är en länk mellan firningsinstruktören och den militära bergsguiden. De behövs för att leda klätterövningar. En klätterinstruktör måste ha en bred erfarenhet av uppträdande i bergmiljö för att kunna förutse risker i olika situationer. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Grunder En klätterinstruktör är behörig att leda klätterverksamhet på klippa under barmarksförhållanden och i terräng som inte innefattar passage av glaciärer. Klätterinstruktörskursen är tvådelad med utbildning och examination separerade. 120 . Han utgör dock en utmärkt hjälp till MBG i reptekniska frågor. men framförallt behövs nivån som förkrav till de kommande bergsguiderna. Ju längre tid man har arbetat i en fallriskmiljö. men är oftast omfattande. Därtill krävs minst 5 års klättererfarenhet. Högfjällsövningar som kräver militära bergsguider är färre till antalet.4. Det finns två motiv till att utbilda klätterinstruktörer. Den stora volymen verksamhet i Försvarsmakten är firningsövningar ledda av firningsinstruktörer. och fortsättningskurs i klippklättring. För detaljerad information om klättertekniker. Firningsinstruktören ansvarar för personal i terräng där man normalt kan nå säker mark på en firning. Redan i förberedelseskedet kan komplicerade problem undvikas genom att anpassa svårighetsgraden efter deltagarna. där det kan krävas multipla firningar för att komma ner. räddningskurs samt normer för auktoriserad klippklätterinstruktör. graderingar m m hänvisas till Stora klippklättringsboken (Prisma/Calleberg). Klätterinstruktören ska kunna genomföra övningar i brant klippterräng. Lämpliga förebyggande och eventuella avhjälpande åtgärder bör klarläggas (jämför Utbsäkanalysen). Vanligtvis tillför det en elev mer att lyckas på en något lättare led än att misslyckas på en svår. Examination kan i undantagsfall även ske inom Försvarsmakten.4. Grunden måste alltid vara att ta reda på elevernas förutsättningar. Detta fordrar en hög kompetens och ett gott omdöme hos klätterinstruktören. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R SKF ger ut normer för grund. Inför en övning bör klätterinstruktören tänka igenom olika scenarier om vad som kan hända uppe i bergen. Militär klätterinstruktör ska före eller efter examen utbildas på riggning av fasta rep. Militär aspirant till klätterinstruktör skickas på examination till SKF. 121 . Det kan till och med röra sig om terräng där enda vägen ut är att ta sig upp. t ex på klippor längs kusten. Att fira ner från en lång klätterled kan vara både farligt och svårt. Eftersom den snabbaste kompetensutvecklingen på området sker inom SKF anpassar Försvarsmakten sig efter detta. En i replaget klättrar (försteman). dvs klipphöjden understiger repets längd. Den kan bedrivas som klättring på en eller flera replängder.4. När den som klättrar kommer upp för klippväggen bygger han en standplats och säkrar upp den som står på marken. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Klippklättring Replaget Klippklättring innebär att ett lag om normalt två personer. Försteman Andreman 1 2 3 Klättring på en replängd Klättring på en replängd sker på klippor som normalt är mellan 10 och 50 meter höga. Replagstekniken bygger på principen växelvis framryckning. Replagets arbete är grunden för klippklättringen. 122 . den andre står på marken och säkrar (andreman). De utgör ett replag. med rep och säkringar framrycker uppför en bergvägg. undantaget är vid klättring längs en travers. Andreman utsätts normalt inte för någon fallrisk. Systemet är detsamma som beskrivits under avsnittet om topprepsklättring. Att leda brukar kallas ”att vara inknuten i den skarpa änden av repet”. Det är försteman som utsätts för de största riskerna. Beroende på hur han placerar säkringar blir ett eventuellt fall långt eller kort.4. Skillnaden är att systemet med standplatser återupprepas tills replaget når toppen. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R En variant på klättring på en replängd är att försteman endast klättrar ca 1/2 repets längd. 123 . Klättring på flera replängder bygger på samma grundprincip som ovan. Försteman Andreman 1 2 3 4 Klättring på flera replängder Replagets arbete är detsamma oberoende av om man klättrar på klippa. Efter att repet kopplats i ett toppankare sänks han ner till marken igen. Replaget kan turas om att leda eller så leder den mest rutinerade klättraren alla replängder. is eller snö. En allmän försiktighet för att undvika att själv riva ner sten måste alltid finnas med i uppträdandet.och miljöfaktorer är inte ovanliga. Som klättrare är man mycket utsatt för väder och vind. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Klippmiljön Vid klättring i terräng på en replängd utgör miljöfaktorerna normalt ingen begränsning.4. Sträva alltid efter att finna stenslagsskyddade standplatser 124 . Ras är alltid en stor fara. Replaget kan förebygga riskerna kring ras genom att välja rätt tidpunkt för bestigningen och om möjligt använda skyddade standplatser. Eftersom de lämpligaste framryckningsstråken i berget oftast följer någon form av försvagningslinje är det inte ovanligt att vattnet vill ta samma väg ner som klättrarna är på väg upp. Detta kan leda till att miljön blir näst intill outhärdligt varm med stora vätskeförluster som följd. Samma dag kan det också vara iskalla uppvindar som effektivt kyler en stillastående klättrare som arbetar på standplats. Klättrarna kan lätt nå säker mark om betingelserna skulle börja bli ogynnsamma. Förstärkningskläder är oftast lämpligt att medföra. Om man råkar ut för regnväder kan detta få allvarliga konsekvenser. I en bergvägg som vetter mot söder stiger temperaturen snabbt då solen skiner. Vid klättring på flera replängder på större berg måste dock dessa faror beaktas noggrant. Extrema klimat. En risk med helsele är sk ”wiplash” effekt på nacken då fallet bromsar upp. Ett okontrollerat fall i en sittsele vid klättring med ryggsäck kan ge skador på ryggraden. Erfarenheter och praktiska tester visar att en helsele ger bästa skyddet vid långa och okontrollerade fall särskilt om ryggsäck bärs. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Inknytning i selen Försteman bör använda kombinerad sitt. Vid ett okontrollerat fall med sittsele kan man hamna upp och ner och skada ryggen Åttaknuten används för inknytning i selen. Knutens fria ände får inte vara för lång. För att få åttaknuten lättare att öppna sig kan man trä in den fria delen i knuten igen. Som andremansklättrare räcker det med att använda en sittsele eller en tillfällig sele knuten av band eller repsnöre. då minskar också risken att koppla in fel rep.4. 125 .och bröstsele med därför avsedd inknytningsmetod. Oavsett vilken sele som används är ett fall alltid farligt. Alternativt kan en helkroppssele användas. då kan klättraren göra misstaget att koppla in fel del av repet i mellansäkringen. Detaljer om knutar framgår av kap 2. Utrustning. Kombinerad sitt. Genomgående för säkringsplacering är att man måste lära sig bedöma klippans kvalitet.4. Den fria änden träs igenom bröstselen och ner igenom åttaknuten och låses med en stoppknut. kilar och kamsäkringar. 126 . Klättraren medför också en rad redskap som möjliggör säkring i olika typer av sprickor och klippformationer. Vid användning av dubbel. Klippan kan också vara försedd med fasta säkringar i form av borrbultar. Lös klippa kommer aldrig erbjuda någon säkerhet – oavsett hur fina säkringar som placeras. Om de används på rätt sätt ger de en god säkerhet vid vistelse i fallriskmiljö. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Då man kombinerar sittsele och bröstsele används åttaknuten enligt följande: Inknytningen i sittselen sker som vanligt.och bröstsele med förlängd åttaknut Säkringar Säkringar är klättrarens förankring i klippväggen. Innan man klättrar som försteman måste man ha god färdighet i säkringsplacering på marknivå. klämstenar och hål i klippan.eller twinrep används samma inknytning. Exempel på dessa är bultar. men den fria änden ska vara cirka en meter lång. Säkringar kan utgöras av naturliga formationer som horn. men överhandsknut kan användas i stället för dubbelåttan. Det finns många exempel på bristfälligt placerade säkringar som lossnat då de belastats med ett fall. När man tar ur bultar ur klippan (rensar) bör man använda en särskild fång127 lina för att dra bulten utåt. Bulten ska gå att trycka in till 2/3 med handkraft. Knacka också på klippan runt omkring placeringen. Att placera en bult är ett hantverk som kräver mycket träning att lära sig. Några kontrollpunkter är dock följande: – Är bulten rostig? – Sitter den placerad i jord eller mossa? – Är klippan lös runt om? – Har klippan sprickor? – Är miljön i övrigt korrosiv (kustmiljö)? . Ett ihåligt ljud indikerar att klippan är lös. Mycket bra Bra Mindre bra Acceptabel Dålig Exempel på bultplaceringar Det är svårt att bedöma skicket på en permanent placerad bult. då har man en bra storlek. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Bultar Bultar är tillverkade av hårdstål eller mjukstål. Eftersom mjukstålsbulten formar sig efter sprickan är den svår att få ut.4. samtidigt som man slår bulten uppåt och nedåt med bulthammaren. U-bultar och Z-bultar av härdat fjäderstål. Bultar finns i olika storlekar och former för att passa den spricka man ska säkra i. Om bulten inte går att slå ända in till ögat ska den knytas av med en slinga så nära klippan som möjligt för att minska hävstångseffekten. För tunnare sprickor används knivbladsbultar eller Lostarrowbultar av härdat smidesstål. Om bulten ska placeras i en vertikal spricka bör sprickan smalna av över och under placeringen. För lite grövre sprickor används V-bultar. Även om hängaren ser intakt ut kan själva bulten vara defekt. De bästa placeringarna för bultar är i horisontella sprickor. För stora sprickor används sk Bongs. form och placering avgör känslan i hammaren och klangtonen om du vågar förlita dig på bulten. Efter val av rätt storlek. Hårdstål tål att placeras upprepade gånger och mjukstål lämpar sig för permanenta placeringar eftersom de korroderar mindre. Mjukstålsbultar är vanligtvis smidda (inte härdade) och tillverkas endast i mindre storlekar. Det innebär ett stort ansvar för den som placerar borrbultar. Den senare är Kembult att föredra då den har längre livslängd. maskinborr och handborr. Expanderbult slås in i hålet och när bulten skruvas utåt expanderar bulten fast i klippan. Viktigt är att de bultar man placerar i klippan är rostfria. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R – Slå ett löst slag med hammaren och lyssna på ljudet. Exempel på borrbultar Kembult Limpatron Kembult Expanderbult Expanderbult Expanderbult för handborrning 128 .4. Borrbultar måste placeras fackmannamässigt för att ge det fallskydd som klättrare förlitar sig på. När man använder limbult stoppar man först en limampull i det väl rengjorda hålet. Med en kraftig slagborrmaskin tar hålen ca 1/2 minut att borra. Hålet måste borras minst 15 cm från kanter eller sprickor i klippväggen. Regeln säger ”Det är omöjligt att verifiera hållfastheten på en bult som man inte själv har slagit. sedan slås bulten in och limmas mot klippan. Borrbultar kan vara enda sättet att lösa säkringsproblematiken. En bra bult ska ge ifrån sig en ringande ton som liknar ”höga A”.” Borrbultar På vissa klippor finns inga naturliga säkringsmöjligheter.eller limbultar. med en handborr i form av borrhandtag och hammare tar det ca en halvtimme. Bultarna som placeras i hålet är expander. Dessa säkringar ger en bestående påverkan på klippan. Det finns två huvudtyper av borrbultssystem. framförallt i kustmiljöer avseende risken för korrosion. – I tveksamma fall ska bulten backas upp med en extra säkring. Borrbultar kontrolleras på liknade sätt som vanliga bultar. Kilar levereras normalt med stålvajer. vilket gör dem lättare att placera och ger ökad räckvidd. sk hexor är asymmetriska och vid belastning vill de vrida fast sig. Hexentrics. Grundprincipen är att kilen placeras i en V-formad spricka. vilket gör dem något lättare. Om kilen placeras för ytligt i sprickan kan den lossna om en klippskärva sprängs loss.och hexläge 129 . Vid placering av kilar eller hexor är det viktigt att de får så stor kontaktyta mot klippan som möjligt. En vanlig kil med stålvajer tål normalt brottstyrka upp till 1200 kg. Små kilar. Förståelse för dragriktningar är viktig när man använder kilar. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Kilar Kilar är de vanligaste redskapen för mellansäkring och till standplatser/firningsankare. Hexor används med band eller repsnöre. Kilen kläms fast där sprickan smalnar av. Mikrokilarna är tillverkade i mässing och är försedda med en tunn stålvajer. Hexor går att placera i sprickor som är parallella eller horisontella.4. Exempel på bra kil. sk mikrokilar har en brottstyrka på upp till 400 kg och används ofta för aidklättring. för att lättare kunna göra bra placeringar och utnyttja de asymmetriska egenskaperna. Vissa kilar är försedda med repsnöre eller band. Kilar förekommer i olika storlekar och former (kilformade och sexkantiga). De har tre eller fyra fjäderbelastade excenterkammar som sitter på ett skaft. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Kamsäkringar En kamsäkring är en mekanisk kil med fjäderbelastade kammar som pressas mot klippan. Att placera en bra friend kräver träning. vilket gör att frienden kan placeras i oregelbundna eller utåt vidgade sprickor. Kammen är konstruerad så att vinkeln mot klippan alltid blir 90 grader. Det är livsfarligt att placera friends bakom lösa block eller skivor. 130 . Då skaftet belastas växlas kraften upp i kammarna enligt domkraftsprincipen. Fel placerad kan den ramla ut av sig själv eller bli omöjlig att få ut. Om läget kräver en säkring i lös klippa är en kil att föredra.4. Brottstyrkan hos kamsäkringar är ungefär densamma som för stora kilar. Kammarna är oberoende av varandra. Alla kammarna ska ha säker anliggning mot klippan Exempel på friendplacering Kilpetare Kilpetaren används för att ta ut kilar och friends som fastnat samt för att rensa jord ur sprickor före säkringsplacering. Kamsäkringar kallas i dagligt tal för ”friends ” och tillverkas i storlekar från 10 millimeter upp till ca 25 centmeter. Ett exempel kan vara ett stort träd eller klippblock. På vissa leder finns bultar och borrbultar för standplater. Om en lossnar kan inte chockbelastning uppstå. dvs tåla drag åt alla riktningar. • Vinkeln i ankaret bör inte överstiga 60 grader och får inte överstiga 90 grader. Detta innebär normalt drag nedåt vid andremansklättring samt både drag uppåt och nedåt vid förstemansklättring. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Standplats Standplatsen är klättrarnas säkra punkt på klippväggen. Som allmän praxis byggs alltid en standplats med minst tre säkringar. den måste vara helt säker och hela tiden kontrolleras. 131 . Jämviktning sker med band eller rep. Kom ihåg att hela säkerhetskedjan utgår från standplatsen. Kom ihåg! • • • • Minst två säkringar för belastning nedåt. Standplatsen ska klara belastningar i de förväntade dragriktningarna. Standplatsen bör vara placerad så att den är skyddad för stenslag. Limbultar har vanligtvis öglor med acceptabel diameter.4. dessa ska kontrolleras noggrant. Säkringarna bör sitta i olika sprickor för att ge fullgod säkerhet. I säkringspunkterna ska enbart skruvkarbiner användas eller två karbiner som ligger omlott. Band eller repsnöre får inte träs direkt i vajeröglor eller bultar. Säkringarna ska vara oberoende av varandra. Som vanligt eftersträvas spetsiga vinklar mellan säkringarna. Säkringarna ska vara i jämvikt. två för drag nedåt och en för drag uppåt. Dragriktningen och risken för chockbelastning om en säkring släpper ska beaktas. eftersom en för smal diameter (<7 mm) kan skära av bandet/repsnöret. • Låsbara karbiner alternativt dubbla ej låsbara karbiner. Säkringen måste vara ”bombsäker” och multidirektionell. Minst en säkring för belastning uppåt. Anm: Säkring för belastning uppåt behövs vanligtvis inte då bultar eller isskruvar används. I vissa fall kan man använda en enda säkring som standplats. Det är härifrån som klättringen och säkerhetskedjan utgår. En del av kraften dämpas i säkringsmannens kropp. Detta gör att kraften från ett fall inte kommer direkt i standplatsen vid säkring av en förstemansklättrare. På grund av sin karaktär med olika lastupptagning beroende på vem (1:e eller 2:e man) som säkras kallas metoden Semi direktsäkring. innan säkringarna sträcks. Andreman säkrar semidirekt via sin sele 132 . Vid säkring av en andreman kommer emellertid kraften att passera igenom säkringsmannen och rakt in i standplatsen.4. Säkringsmetoder Den som säkrar ska placera sig så att säkringshanden till repbromsen hålls ut från klippan. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Sele Sele Exempel på olika sätt att göra standplats runt träd. För bilder på fler varianter av standplats hänvisas till referensliteraturen. Normalt kopplas repbromsen i selen. Handen får inte klämmas mot klippan då ett eventuellt fall ska bromsas. Eventuell belastning går rakt in i förankringspunkterna. Säkringsmannen säkrar från en djup sittgrop. Metoden används när det finns risk att standplatsens hållfasthet är otillräcklig för att stoppa ett hårt fall. Här tar säkringsmannen all belastning oavsett dragriktning. Denna metod kräver att säkringarna är helt pålitliga. annars kan mellansäkringarna lyftas ur vid ett fall. Han kan därmed hålla hög belastning med bara kroppen innan standplatsen tar last.4. Bromshanden får aldrig släppa repet. Ett tredje alternativ kallas direkt säkring. Håll bromshanden ut från klippan. Vanligtvis används höftsäkring vid indirekt säkring. T ex används indirekt säkring vid klättring på branta snöfält. Här kopplas repbromsen direkt till standplatssäkringarna som är sammanförda till en punkt. 133 . K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R En annan säkringsmetod är indirekt säkring. 1 2 1 Direkt säkring i standplatsen av andreman och Semidirekt säkring av försteman 2 Kom ihåg! • • • • Förutse varifrån rycket kommer vid ett fall. Säkra en förstemansklättrare nära väggen. vilket innebär att andremannen inte får en pendling vid ett fall. Används enkelrep måste säkringarna placeras tätt. Pendlingsfall kan vara mycket farliga om det finns ett hörn eller en hylla i vägen.4. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Säkringsarbete I kap 2. Repet får inte påverka karbinhakens skruv. • Knuten måste kopplas rätt i karbinen. Om man tappat alla andra repbromsar finns HMS-knuten alltid till hands. Utrustning presenterades fakta om olika repbromsar. Även om klättrarna rör sig med olika fart är det enkelt att ge båda ett sträckt rep. Säkring med HMS HMS-knutens fördel är dess enkelhet. Användning av guideplatta är den bästa metoden då två klättrare ska säkras samtidigt (andreman och tredjeman). Plattan kopplas direkt i standplatsen. Till knutens nackdel hör bl a följande: • Repet tvinnas. Används dubbelrep kan ett rep användas för traversen och det andra repet för att säkra uppifrån. 134 . En klätterinstruktör ska förutom detta känna till följande metoder: Guideplattan Guideplattan används endast för säkring av andreman. • En klättrare som vill hänga och vila åker ner 10-15 cm då knuten inverterar till sitt låsläge. Knuten kan ”fjärrmanövreras”. framförallt på traverser. Att säkra andremannen Säkringar ska placeras så att de även skyddar andremannen. lämpligast använder man tunna enkelrep. vilket kan utnyttjas då en andreman ska säkras till en stand som ligger djupt in på en hylla. • HMS bör inte användas till dubbelrep (OK med twinteknik). HMS används med fördel direkt i stand men kan även kopplas i selen. Några viktiga punkter för säkringsarbete framgår i avsnittet om ”Topprepsklättring”. Nackdelen med guideplattan är svårigheten att sänka ner en klättrare som vill vända. och utgående rep är farligt 2 Semidirekt säkring av andreman via en hög mellansäkring är en bättre metod Säkring av andreman med sticht i selen bör undvikas om inte en extra mellansäkring placeras ovanför standplatsen. dvs ingen risk för extremfall.4. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Försteman Försteman Andreman Andreman Farlig placering av säkringar Lämplig metod för säkring av travers Vinkel Parallella rep 1 2 1 Semidirekt säkring av andreman med sticht utan vinkelskillnad på in. Detta ger vinkelskillnad i repbromsen och klättringen för andreman blir säkrare (se 2 ). Fler fördelar är att systemet ger mindre belastning på standplatsen samt att det är lätt att ge repstöd åt andreman. 135 . Punkten måste givetvis vara helt säker eftersom den utsätts för dubbel belastning! Säkras andreman med HMS i selen behövs ingen vinkelskillnad på det inoch utgående repet. Fördelen med detta är att andreman kan ta över ledarbetet med första säkringen redan lagd. Man ska inte ha för bråttom att börja leda. Leder man i okänd terräng är det lämpligt att välja en tur som är lättare än sin fysiska maxgräns. Konsekvensen av bristande förutseende kan bli att repdrag uppstår. 136 . att säkringar lossnar eller att andreman får klättra en travers osäkrad. • Led en lätt tur ”on sight”. • Inrikta på säkerhet och öka svårighetsgraden efterhand. Blir dock nivån av rädsla för hög låser sig kroppen och all kraft försvinner ur armarna. När man klättrar i repets skarpa ände är det lätt att slå sig om man faller. Problemen kan vara många på en replängd. Replängden måste ses som en helhet och inte som enstaka säkringar. • Led med topprep (ha ett fingerat ledrep i selen). • Variera kil. • Träna styrka. • Träna säkringsplacering på marknivå. Balans och självkontroll tillsammans med god klätterteknik möjliggör förflyttning som annars skulle vara omöjlig eller mycket kraftkrävande. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Att leda Att klättra först och placera mellansäkringar är ett krävande och riskfyllt arbete. Som förstemansklättrare måste man tänka på många saker och lösa problem under psykisk stress samt fysisk ansträngning. Många behöver en viss nivå av psykisk anspänning för att prestera bra.och borrbultsturer. Det gäller att känna sin egen gräns och veta på vilken sida om tröskeln man befinner sig. När den psykiska dimensionen gör sig gällande är det bra att ha marginal.4. balans och smidighet. En säsong som andreman ger en bra grund att fortsätta från. • Led en lätt tur som du känner till. Träna stegvis. En lämplig stegring för att lära sig leda är följande: • Klättra topprep och som andreman. Psyke Rädsla är ett komplext problem för en klättrare. Det ”finaste” sättet att klättra är sk ”on sight”. Glöm inte att rekognosera nedstigningen.4. kolla guideboken och rekognosera visuellt. Detta gäller särskilt vid klättring av längre turer. Mer om olika sätt att klättra återfinns i referenslitteraturen. Fråga andra klättrare. Oavsett om turen är lång eller kort tjänar du på att förbereda dig. Klättrar man fel kan man hamna i terräng som är svår. Utrustning. Det innebär att du inte har någon kunskap om leden (mer än guidebokens information). Du kan också hänga ut säkringar i förväg. Specifika detaljer vid klättring är följande: Rätt Fel Konsekvens Repet från säkringsmannen ska löpa från klippan och ut genom karbinen Gör man tvärt om kan repet vid ett fall klippas ur karbinen Att finna vägen Vägen upp längs en bergvägg kan vara som en vertikal labyrint. Beroende på vilka förberedelser man gör på leden graderas bestigningen i olika klasser. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Att koppla repet När säkringen har placerats och eventuellt förlängts med en slinga ska repet kunna kopplas i snabbt och säkert. Är du osäker på detaljer kring en kortare tur kan du fira ner och rekognosera. Att gå ”off route” kan få allvarliga följder. lös och utan möjligheter till säkring. Regler för karbinhantering framgår av kap 2. 137 . K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Blöt klippa är ofta mycket hal. Repdrag kan ställa till stora bekymmer för försteman. Lös klippa finns på alla berg. Om det inte är möjligt att placera säkringarna på en rak linje får man förlänga med slingor. Förstemansklättring med tung packning bör ske med mycket stor marginal. Även om klippan i sin helhet är torr kan källflöden lokalt lämna svarta ränder på väggen. Rep som löper över en takkant eller runt ett hörn ger ett enormt repdrag. Klättring på blöt klippa bör ske med extra stor marginal. Ovana vid kroppens balansläge kan göra att man faller. Vid överhäng/tak.4. Man måste tidigt öva in ett beteende där man regelmässigt knackar på greppen innan de belastas. För att undvika repdrag bör man se replängden som en helhet och planera hur säkringarna ska placeras. Säkringarna ska om möjligt placeras i linje med varandra. klippan och karbinhakarna. alternativt kan utrustningen hissas på ett separat rep. Lavtäckt klippa kan vara helt friktionslös. Repdrag Repdrag innebär att friktion uppstår mellan repet. Det kan bli näst intill omöjligt att förflytta sig uppåt 138 . undvik placeringar längst in under överhänget. Varje böj ett rep måste ta på replängden ger mer repdrag. Om möjligt bör andreman ta den tunga packningen. dubbelrepsteknik och twinteknik. • Båda repen får inte kopplas i samma karbin i en mellansäkring. Utrustning. Enkelrepsteknik Enkelrepsteknik är vanligast vid klippklättring. Grundtanken med dubbelrep är att växelvis koppla in repen så att de löper på två parallella. Viktigt att veta om dubbelrep är följande: • Repen får inte korsa varandra. Enkelrepsteknik Dubbelrepsteknik Dubbelrep används med fördel på längre turer som innefattar långa firningar och där det finns risk att stenslag kan kapa ett rep. Nackdelen är risken för repdrag samt den korta firningskapaciteten. Systemen kallas för enkelrepsteknik.4. Dubbelrep ger möjligheten att utnyttja säkringsmöjligheter som inte ligger i linje med varandra utan att få repdrag. men skilda vägar. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Repsystem Olika reptyper har presenterats i kap 2. Tekniken är lätt att lära sig och det är liten risk för trassel. då blir det repdrag. Vid ett fall uppstår kraftig friktion som kan bränna av repen. Dubbelrepsteknik 139 . Till en viss reptyp hör ett visst användningssätt. • Vid isklättring bör inte båda repen kopplas i samma säkring. • De två repen är gjorda för att fungera tillsammans. Det är dock OK att falla i enbart ett rep. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R • Ibland kan det vara befogat att koppla in repet på samma mellansäkring. eftersom det orsakar högre fångryck och därmed högre belastning på isskruvarna. men då måste varje rep ha en egen karbin för att undvika friktionen. Twinteknik Twintekniken (eller tvillingtekniken) innebär att repen används som om de vore ett rep och med enkelrepsteknik. Twinteknik 140 .4. Fördelen med twinrep är att de har längst firningskapacitet till lägsta vikt. Vid ett extremfall kommer båda repen ta fångrycket. dvs namnet på klättraren ropas först. Ta skydd. karbin. ”Jag klättrar” ”Ta hem!” ”Slacka!” ”X meter kvar” ”Lägg av!” ”Ta hem” ”Rep slut” ”Säkring klar” ”Sten” ”Sten” Du börjar att få ont om rep. Som försteman bör man säkra från en plats där man har ögonkontakt med andreman. Efter erhållet svar utväxlas kommandon enligt nedan. Ett samövat replag eftersträvar tyst klättring och kommunicerar med tecken och repsignaler. ta hem slacket. Nu kan du ta loss dina självsäkringar och börja klättra. Repet är för spänt. Ta ur repbromsen. Jag vill inte falla onödigt långt. Jag är på standplatsen och är självsäkrad. Sträck repet.4. Ett kommando ska alltid föregås av att förbindelsen upprättas. För att minska risken för missförstånd finns standardkommandon. Dessa kommandon ska vara väl indrillade och innebörden av kommandona ska vara solklara. Repet sträckt. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Kommandon Ett väl fungerande kommunikationssystem är nödvändigt för att minska risken för missförstånd. oljud och när klättrarna är utom synhåll från varandra kan det vara svårt att få kommunikationen att fungera. Vid blåst. Bromsen urkopplad. etc) faller. Hitta en standplats. Någonting (sten. Detta underlättar avsevärt kommunikationen. kil. Mottaget kommando ska alltid kvitteras med ett ”OK” eller klartecken. 141 . Klättraren Den som säkrar ”Säkring klar” Betydelse Allt klart! Jag klättrar. 4.5 1200 daN 900 daN 600 daN 300 daN ca 300 daN ca 450 daN ca 450 daN ca 450 daN * Den teoretiska kraften beror på vilket rep som används.och andreman. 1200 är max vad normen tillåter för ett enkelrep. Fallfaktorn kan vid klippklättring variera mellan 0 och 2. Normalt fångryck vid faktor 2 i ett enkelrep är 900 daN. 142 . K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Att falla För att bli bättre klättrare måste man falla. De teoretiska värdena gäller ett statiskt system. Ett okontrollerat fall orsakas av att t ex ett grepp lossnar. Fallfaktor Vid ett teoretiskt fall faller man dubbla avståndet från översta säkringen. Fallfaktorn räknas ut genom att dividera fallets längd med längden på repet som tar upp fallet. Se fakta i kap 2. * * Den verkliga kraften beror på vilken typ av repbroms som används. Exempel på fallfaktor och kraft som påverkar den fallande klättraren: Fallets längd 80 meter 60 meter 40 meter 20 meter Rep ute Fallfaktor Teoretisk kraft * Verklig kraft ** 40 meter 40 meter 40 meter 40 meter 2 1. I praktiken blir fallet ca tre gånger avståndet. Du har ingen chans att korrigera ditt läge innan du tumlar ner. Om man alltid klättrar med god marginal till sin gräns sker ingen utveckling. Fallfaktor över 1 brukar betraktas som tuffa fall för repet och även för dig själv. Det är t ex ingen bra idé att pressa sina gränser på en dåligt säkrad långtur. dvs längden rep mellan förste. Fall övas säkrast i överhängande terräng.5 1 0. dvs utan rep som glider genom repbroms. Detta beror på att repet töjer sig ca 10 %. slack i systemet och att knutar dras åt. I ett kontrollerat fall känner man att det är dags. Utrustning. Man har då möjligheten att skjuta ifrån klippan och greppa om sin inknytning. Fall på en svavägg leder ofta till skador. Fall kan vara kontrollerat eller okontrollerat. Det är dock viktigt att välja rätt tillfälle. Att falla lär man sig bäst på en inomhusvägg eller sportklätterklippa. 143 . ger ett faktor 2 fall ett fångryck på 1200 daN (kg). Om en dynamisk repbroms används kommer repet att glida.5 Fallfaktorn talar om hur stor belastningen blir i säkringskedjan. dvs utan repbroms. Summan på mellansäkringen blir 2. På en alpinsäkrad led kan ett fall bli långt. I ett statiskt system. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R 40 40 40 40 20 20 20 20 0 0 0 0 20 20 20 20 40 40 40 40 f= – =2 80 40 f= 40=1. Fallfaktor och fångryck blir därmed högt. blir påverkan på klättraren 1.5 x 300 = 450 daN Statisk säkring Dynamisk säkring Om repbromsens värde är 1. Fångrycket beror på hur tätt säkringarna sitter.5 – 2. Belastningen sjunker därmed till ca 300 daN (sticht/HMS).4. På en borrbultad sportled blir fallfaktorn låg och minskar därmed fångrycket.5 x 800 = 1200 daN 1.5 x 800 = 2000 daN 60 f= – =1 2.5 x 300 = 750 daN 40 40 f= – =0.5 40 20 ca 300 daN ca 800 daN 1.5. Uppbromsad energi övergår till värme och repet kan få smältskador av en varm repbroms.8 fall är mycket värre än ett kort fall med samma faktor Faror med fall är bl a följande: • Markfall vid säkring nära mark/hylla då rep slackas ut. Om replaget måste fortsätta kan man lösa detta genom att byta ända på repet. Kroppens fart och rörelseenergi ökar kvadratiskt med tiden. • Onödigt långa slingor ger fallförlängning. Repet drar då ihop sig och återfår sina dynamiska egenskaper. • Att repet hamnar i knävecket så att klättraren blir hängande i repet upp och ner.8 900 A =10 m fall 0 600 B =40 m fall Fallfaktor 1 300 A =10 m fall 0 A = Kort fall B = Långt fall 1 sek 2 sek Tid Arean under kurvan visar fallenergin som klättraren bygger upp. 144 . Efter ett hårdare fall ska ett rep vila. En säkringsman utan handskar bränner sig. Eftersom alla fall ger ungefär samma fångryck (över 300 kg) måste långa fall bromsas över en längre tidsrymd.4. Kraft daN 1200 UIAA Norm Fallfaktor 1. • Pendelfall. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Fallenergi Fallenergin beror på fallets längd. Ett långt faktor 1. • Klättraren tar tag i det uppåtgående repet och bränner sig. • Fall ner i en hylla på grund av reptöjningen. En fallande kropp accelererar mot jorden med 10 m/s. En bra träningsform är bouldering.och bröstselen. Repklämmorna ska kopplas mellan sitt. Skador hör ofta ihop med träning. Träningen ska inriktas mot att klättraren utvecklar en kraftbesparande teknik samt får förståelse för att benen är tio gånger starkare än armarna. Ska man utvecklas och klättra svårare leder behövs specifik träning. Dubbla separerade system krävs för att hålla en god säkerhet Vid denna form av klätterträning får man inte säkra med prusikknutar. Detta gäller dock bara till en viss gräns. Topprepsklättring kan vara ett bra sätt att pressa sig ett steg extra. För långa turer i berg är allmän konditions. Ett fall med slackrep kan leda till att prusiken smälter av.och uthållighetsträning viktigast. Bouldering kräver minimal utrustning och ringa säkerhetsarrangemang. En praktisk åtgärd är att fästa en tyngd i botten på repet. 145 Clogging Clogging är ett bra sätt att klätterträna ensam. dvs klättring på låg höjd. Jämfört med en apa är människans underarmar (som styr gripkraften) små. Stegra därför träningen försiktigt. Musklernas styrka och uthållighet kan tränas på gym. Börja med att gå runt berget och häng ut två enkelrep i det tänkta stråket. motståndet gör att repet inte lyfts när cloggern jobbar sig uppåt. . Träna på en högre nivå för att aktivera fler motoriska enheter.4. hård träning med efterföljande skador är ett alltför vanligt misstag. En prusik är omöjlig att flytta med i samma takt som man klättrar. Clogging innebär att man säkrar sig själv på ett fast rep med en mekanisk repklämma. Det är lätt att överträna fingrar och armbågar. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Träning Människokroppen har underdimensionerade armmuskler för att vara en riktig klättrare. Grennära träning är oftast bäst. Fira därefter ner och koppla på en clogger på varje rep. rörlighet genom bouldering och stretching. Tänk på att muskler växer snabbare än ledernas senor. Målmedveten träning ger större muskler och bättre cirkulation som transporterar bort slaggprodukter (mjölksyra). dvs ska du bli bättre på att klättra så ska du klätterträna. Låt det ta tid att bli bra. Aidklättring är ett bra sätt att öva säkringsplaceringar! Du får ett omedelbart kvitto på säkringens kvalitet. Fiffikrokarna används för att få balans när man klättrar uppåt i stegarna. Klättraren använder sitt. tekniken är densamma. Tillpassning av utrustning Det finns många aidsystem och varianter på tekniker. Nedan följer ett exempel på aidsystem: I bröstselen fästs två fånglinor. inknytningen sker i båda selarna enligt tidigare instruktion. 146 . Syftet med dessa fånglinor är att fånga upp stegen och säkringen om den lossnar vid en dålig placering.och bröstsele. När man inte kommer högre lägger man nästa säkring. I säkringarna fäster man en bandstege att kliva i. För information om de två senare systemen hänvisas till referenslitteraturen. Aidklättring kan användas för att passera ett krux (svår friklätterpassage) på 10 meter eller uppför en storvägg på 1000 meter. solo eller som sk ”aidclogging”. fäster i en ny bandstege och fortsätter uppåt. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Artificiell klättring Allmänt När en klippvägg är för svår att passera eller om friklättring försvåras av ogynnsamma miljöfaktorer. Bröstselen fungerar också som utrustningshängare för materiel. I sittselen fästs även ett repsnöre med två ändar och två ställbara fiffikrokar (krokar som kan fästas i säkringar och sträckas efter). Övning med aidklättring kan göras på tre olika sätt: Två personer i ett ordinarie replag.4. Aidklättring innebär att man aktivt använder kroppsviktsbelastade säkringar för att vinna höjd. kan man använda sig av aidklättring. Fördelen är att man inte behöver vara rädd för att ramla bakåt. Oavsett vilken metod man använder så ska man gå så högt som möjligt i varje placering för att spara tid och kraft. Nackdelen är att karbinerna hela tiden måste kopplas om.4. Säkringsplacering Fiffikrokar Säkringsplacering Klättrarens sele Exempel på uppkoppling av ett aidsystem. Fånglinor eller Daisychains till stegarna är borttagna för tydlighetens skull 147 . K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R En aidklättrare placerar en bult Istället för fiffikrokar kan man använda två karbiner som fästs i sittselen. Osäkra placeringar ska alltid testas. Koppla stege nummer ett i karbinen (höger eller vänster) för minst trassel. Målet är att ha placeringar som håller för kroppsvikten och dessutom har extra styrka att stoppa ett fall. Testning En kil i en perfekt V-spricka som är en ”bombsäker” placering behöver inte testas. 2. Fäst stegen i placeringen. 148 . 4. Placera en säkring så högt som möjligt. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Teknik Rörelsemönstret vid aidklättring är alltid detsamma. Den vanligaste metoden att testa en placering är det sk hopptestet. Kontrollera att repet är kopplat i den säkring du står på. 5. Provbelasta (med lätta hopp. Testen går till på följande sätt: 1. men eftersom det är många saker att hålla reda på så är det viktigt att ha en rutin att följa. Ett matarrep (7 mm) från försteman underlättar upphissning av fler säkringar. Koppla stege nummer två (undvik karbiner som klämmer mot varandra). (OBS! Slacka aldrig ut rep som vid friklättring!) Placera en ny säkring så högt som möjligt. var beredd på fall). titta nedåt. Koppla en karbin i säkringen (ovala karbiner är bäst för aidklättring). Kontrollera om placeringen har vridit sig eller ändrats. 3. 7. 4. På så sätt undviker man långa fall och får en säkrare klättring. Nedan följer ett exempel på rutin som passar till utrustningssystemet ovan: 1. 8. Klättra uppåt (använd fiffikrok som eftersträcks om det är brant). Kliv över så lågt som möjligt och glid över med hela kroppsvikten. 3. Koppla säkringsrepet när placeringen är i midjehöjd. 6. 2.4. Som säkringsman är det omöjligt att vara alert under fyra timmar. Börja sedan gunga försiktigt. 149 . Snabbast är att gå med jumars (repklämmor) på ett fast rep. Systemet används med fördel vid t ex friklättring eller bouldering. Lämpligt är att säkra med prusik i benslingan. medan en hög grad anger dåliga säkringar i terräng som är livsfarlig att falla ner i. En låg grad anger solida punkter i säker terräng. Vid aidklättring är det dock svårt att vara beredd. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R 5. Gör en ny kontroll för att därefter hoppa hårdare och hårdare. Grader och säkring Aidklättring graderas i en skala från A1 till A5. Att följa Andreman kan följa och rensa replängden på två sätt. den tid det kan ta att fullborda en replängd. Om den lossnar kan ögonen skadas. Under tak och kraftiga överhäng är det dock lättast att rensa genom att klättra från punkt till punkt medan försteman tar hem. både för klättraren och passaren. Ett fall kommer också helt utan förvarning. Karaktären på aidklättring är långa stunder då inget händer och plötsliga ögonblick då mycket händer. Graderingen avgör kvaliteten på säkringarna och ledens allvarlighetsgrad. eftersom det ofta tar lång tid. Viktigt är att inte titta på placeringen när man hoppar. Ett bra genomfört hopptest säkerställer att placeringen håller mer än en kroppsvikt och kan stoppa ett enpunktsfall.4. En viktig lärdom är också svårigheten att ”passa” (ta emot) en försteman i starten på en led. 6. 150 . 500 meter över dalbotten får man inte en andra chans.och nackdelarna med att gå runt. Dessa ska kontrolleras noggrant. Nödvändigheten av firning ska alltid vägas mot för. I tillämpade lägen då firning sker i okänd och orekognoserad terräng måste firningsankare byggas efterhand. Firningsinstruktör. Multipla firningar efter en lång klättertur hör ofta ihop med trötthet och stark exponering för vädrets makter. Om ett solitt ankare byggs i anslutning till firningstillfället behövs ingen extra obelastad säkring i ankaret. Ett firningsankare måste inte i detta läge uppfylla kraven på en standplats. Vid minsta tveksamhet. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Multipla firningar För att komma till eller från en klätterled krävs ofta flera firningar. utan utrustning att ta sig varken upp eller ner med. Det är ett förberett stråk med fasta firningsankare med 25 till 60 meters mellanrum. Om en lång och komplicerad nedstigning till fots står mot att följa en förberedd firningspist är valet enkelt. På många platser där klättrare normalt firar sitter fasta firningsankare. Den lättare tar bort den extra säkringen och följer efter. Olyckor på grund av nonchalans och okunskap är vanliga i dessa sammanhang. Detta gör att band och repsnören kan knytas direkt i kilar vilket spar karbiner. Firningsankare Firningsankare byggs enligt instruktionerna i kap 3. Detta är en mycket riskfylld verksamhet som kan sluta med att man utmattad hänger fritt i ett fastkilat rep under ett stort överhäng. Då multipla firningar ska genomföras krävs en avvägning mellan säkerhetsnivå och tillgänglig utrustning. I gynnsamma fall kan man följa en sk ”firningspist”.4. Detta kallas ekonomiankare och får endast utföras av klätterinstruktör. Den tyngste personen bör fira först. placera alltid en extra obelastad säkring vid firning från en firningspunkt som du själv inte byggt. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Att tänka på vid firning • Fira aldrig utan knut i repändan! Många har fått en flygtur efter att ha firat av repändan. Ett tjockt rep faller tyngre genom luften och är mindre benäget att fastna. Eftersom repen töjer sig olika mycket ger detta en sågeffekt som kan smälta av bandet/repsnöret i ett ekonomiankare. Firning utan knut i repändan är farligt Lätt Trögt Lätt Problem Om firningsringen ligger an mot klippan är det viktigt att trä repet rätt. • Vid firning på rep med olika töjning (diameter) ska firningskarbin alltid lämnas i ankaret. Om ringen hänger fritt i luften blir det inte trögare att dra ner repet 151 . • Om firningen sker på dubbla rep med olika dimensioner är det bäst att dra ner med det tunnare repet. Det kan bli omöjligt att dra ner repet (se nedan). Om repet träs fel kommer ringen att klämma repet mot berget. • Det är viktigt att trä repet rätt genom firningsringar.4. var därför beredd att ta skydd. Lägg en slinga runt stammen så blir repen dessutom lättare att dra ner. • Räkna med att stenar ofta följer med då repen dras ner. 152 . • Skadat rep får givetvis inte användas. När repen dras ner filas barken bort och trädet kommer på sikt att dö. Om repen snor sig runt varandra kan man enkelt återställa dem. Det är lätt att tappa repen under neddragningen. • Ordna en antitvinn-slinga som kopplas mellan repen och in på selen. 3-4 varv rotation kan vara tillräckligt för att repen inte ska gå att dra ner. repet slits över kanten och kan dessutom lösgöra stenar. Mätningar har visat att en ryckig firning kan ge en belastning på upp till 350 daN (Kg) på ankaret. • Vid en tillämpad firning då repen ska dras med ner är det lämpligt att siste man firar med en ATC (motsv) för att undvika tvinnade rep. • Fira utan ryck för att ge minsta möjliga belastning på ankaret. • Skydda barken på firningsträd. Lugn firning ger minimal ökning av belastningen. • Placera repet utanför sprickor som repet riskerar att fastna i. • Använd alltid olika färger på repen för att undvika förväxling om vilket rep som är dragrep. Vattentäta byxor är att rekommendera vid firning på blöta rep. • Om man fastnar med håret i firningsåttan och försöker skära sig loss finns risk för att man också kapar repet. • Om firningsankaret består av en slinga runt t ex ett block krävs extra försiktighet av den som ska fira för att undvika att slingan lyfts loss. • Om firningen är frihängande måste man hålla räkning på eventuella rotationsvarv.4. • Vid firning på blöta rep kramas vattnet ur repet när det passerar firningsbromsen. • Undvik att pendla i sidled. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R • Knyt alltid fast repen under riggning av firningsstationen. En dödsolycka på Kullaberg orsakades av att en instruktör lät sina elever fira på ett rep med öppen mantelskada. Det är alltid lockande att fira förbi en stor hylla – särskilt om den kommer redan efter 25 meter. På så sätt sträcks repen upp till den nya firningspunkten/marken. Vid reputkast är det bättre att ha en knut i var repända för sig i stället för att båda ändarna är hopknutna med varandra (repöglan kan blåsa iväg och fastna bakom ett block). • Dela av en firning som går förbi en större hylla. Detta är en på sätt och vis gynnsam situation eftersom problemet kan lösas med bibehållen säkerhet. Var extra uppmärksam vid firning nedför stora skivor utanpå väggen.4. Ett alternativ är att sänka ner den första personen passivt. då finns åtminstone ingen risk att knuten kan fastna. Detta kräver att tejpen i repändan avlägsnas. Prova med en ny dragvinkel. Beakta risken för smältskada i firningspunkten! Änden är utanför räckvidd. . ner kan det ramla ner och fastna inne i berget och vara omöjligt att lösgöra. Ett rep som vid neddragningen faller ner och lägger sig på en hylla högt över där man själv står fastnar ofta. Detta är ett svårare läge och kan kräva att en i laget får klippklättra upp. Olika typfall med rep som fastnar Båda ändarna är fortfarande kvar. Om han bedömer att det är för trögt måste kvarvarande personal bygga om firningsankaret så att friktionen minskas. Repet fastnade efter att det löpte igenom ankaret. t ex genom att två eller fler hänger i en klämknut/ repklämma. När repet dras 153 Förebyggande åtgärder för att förhindra att rep fastnar • Värm och forma repändarna till en smal kon. Skär av den kvarvarande delen av repet. Led upp med den fria repänden som säkring. Detta är vanligt vid firning i flack terräng och då det blåser mycket. vifta och dra eller använd rekylmetoden (dra och släpp). Sista åtgärden är att skära av repet och göra det bästa med den stump man har kvar. Om inte repet lossnar återstår bara att repklättra upp och åtgärda problemet. • Använd 100 meters rep. då minskar risken att repet fastnar i en spricka. Lösningar kan vara: Koppla på mycket dragkraft. Oftast tjänar man på att göra firningen i två etapper. Man kan också fira med repet i handen eller en repsäck och mata ut efter hand. • Problemet kan vara att få ner repen på grund av starka uppvindar. Var försiktig då repet kan ha lagt sig bakom ett löst block. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Repet fastnar Förste man som firar ska alltid göra ett provdrag för att säkerställa att repen verkligen går att dra ner. tvinna upp repen. Det går inte att fira förbi skadan och du befinner dig i en brant vägg utan hyllor. siffrorna relaterar till åtgärderna i texten 154 . • Lossa på det nedsänkbara systemet och låt firningsbromsen ta last 6 . 2 1 3 6 7 5 Passage av knut med ATC. flätat repsnöre. Firningsbromsen ska vara avlastad. • Placera den skadade delen av repet i en ögla 1 och gå vidare enligt nedan. • Koppla bort den nu slackade övre franska prusiken och backup-öglan 7 .4. Exempel på nedsänkbara system är fransk prusik. I och med detta hänger nu hela kroppstyngden i den franska prusiken. • Lägg på en fransk prusik och koppla i benslingan 5 . band med Mariners knut eller repsnöre med avknuten HMS. • Fira mycket sakta ner och stanna ca 20 cm ovanför knuten som ska passeras. Med nedsänkbart system avses t ex en knut som går att flytta under belastning. • Koppla ur firningsbromsen och koppla in den under knuten som ska passeras 4 . • Koppla ett nedsänkbart system på repet i huvudhöjd 2 och in på selen (ca 30 cm lång). • Fira ytterligare några centimeter. 4 • Flytta upp firningsbromsen så nära som möjligt under knuten och eftersträck den franska prusiken i benslingan. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Firning förbi en knut Tekniken används då t ex ett stenslag har skadat repet. • Ta bort eventuell extra firningssäkring som sitter i benslingan. Om det bara handlar om firning med normal kroppsvikt är fransk prusik att rekommendera. Bandet mellan den franska prusiken och selen ska nu vara så sträckt som möjligt. • Gör en backup-ögla på repet ca tre meter ner 3 . Fira ner till i höjd med nästa ankare och koppla in en ny repbroms på repet som löper vidare nedåt. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Det finns två vanliga fel som lätt kan ställa till problem: • Det nedsänkbara systemet glider på repet. • Avståndet är för kort och klämknuten fastnar innan belastningen till repbromsen överförts. Du får i och med detta ett kort parti med ”dubbelfilig väg”. Ca 30 cm lång slinga är lämplig när den används tillsammans med en fransk prusik.4. Repklättra upp och gör om! • Avståndet från det nedsänkbara systemet till selen är för långt. Detta medför att du får svårt att nå när systemet ska slackas. Konsekvensen blir att du fastnar i knuten som skulle passeras. På tunnare rep fungerar även detta med en normal firningsåtta. Tekniken förutsätter att du har två bromsar. Vid firning med räddningsåtta kan man låta knuten passera igenom det stora hålet. Ovan beskrivna teknik kan självklart också användas vid planerade knutpassager. 155 . Låt den nya repbromsen ta last och koppla bort bromsen från det gamla repet. t ex en firningsåtta och en sticht och lämpar sig bäst vid firning med tung utrustning eller en skadad. Passage av knut med räddningsåtta Firning längs fasta rep på en brant vägg Rigga repen med ca två meter slack vid omkopplingsstationerna. Eleven kopplas på repet med sin firningsåtta och instruktören firar iväg först. Detta är enda sättet för instruktören att säkert veta att eleven är säkert inkopplad. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Firning två personer simultant Om läget kräver att replaget kommer snabbt ner kan simultanfirning användas.4. Så länge instruktören håller repet spänt kan eleven inte förflytta sig. Klättrarna kopplar in sig på varsitt rep och utgör i och med det motvikt åt varandra. När instruktören kommer ner kan han bottensäkra eleven 156 . Simultanfirning är snabb men mer riskfylld än ordinarie firning Guidefirning Metoden kan användas då instruktören måste fira ner före eleven. Tekniken är mycket riskfylld och får endast utföras om en av deltagarna är klätterinstruktör. Fira på den oskadade delen som enkelrep. Principen är densamma och i likhet med prusik är tillpassning av systemet viktigt. Ett väl tillpassat system har avsevärt högre verkningsgrad än motsvarande med klämknutar. Använd den skadade delen som neddragningsrep.4. 157 . OBS! Firning max 1/2 replängden. Sammanlänka repen med en ögla och skruvkarbin. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Fira på skadat enkelrep Om firning måste ske på ett rep med en känd skada kan följande teknik användas: Lägg repet dubbelt genom firningspunkten. Firningsinstruktör. En klätterinstruktör ska förutom klämknutar också kunna använda mekaniska repklämmor. Firningsankare Sele Den s k Grigri-firningen är användbar även på skadade rep Repklättring Repklättring har beskrivits i kap 3. Stegar till repklämmorna ger flexibilitet med klivhöjd för fötterna. Samma metod som beskrivits ovan kan också användas vid firning med en Grigri på dubbla rep. Kamraträddning kan vara svårt. med tillgång endast till ordinarie klätterutrustning”. Stress och oro över en skadad kamrat förenklar inte läget. Den omedelbara åtgärden bör vara att så snabbt som möjligt nå den skadade personen och ge första hjälpen. bårar och annan specialutrustning ingår som regel. Man måste hela tiden tänka på konsekvenser av vidtagna åtgärder. detta i syfte att få båda händerna fria. tidskrävande och jobbigt. då man snabbt kan fira ned skadade till marken. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Kamraträddning Definitionen för kamraträddning är ”att med improviserade tekniker rädda en skadad replagskamrat. Ett långt förstemansfall på en icke överhängande vägg leder ofta till skador. Firningsinstruktör. I ett sådant läge måste man se till att kamratens läge är stabiliserat och att han kan hålla värmen. Som räddare kan man komma i det svåra läget att man måste lämna sin kamrat för att hämta hjälp. t ex en andreman som inte orkar ta sig förbi ett svårt parti (krux). Med bergräddning menas organiserade räddningsaktioner med tränad personal. 158 . Helikoptrar med vinsch. Den oskadade måste analysera situationen och vidta lämpliga åtgärder med kamraträddning. logiskt och säkert arbete. Kamraträddning kan blandas ihop med begreppet bergräddning. En klätterolycka kan drabba antingen försteman eller andreman eller båda två. Utan förutseende är det lätt att allt slutar med två skadade. Kamraträddning kräver metodiskt. Andreman kan träffas av fallande sten och därmed bli inkapabel att klättra vidare. Om man befinner sig på en liten klippa är det ofta inget problem.4. Nedanstående räddningstekniker används inte bara i nödsituationer utan även för att avhjälpa smärre problem. För avknytning av sticht se bild under rubriken Hjälphissen. För avknytning av HMS se kap 3. måste man bestämma sig om man ska fira eller hissa den skadade kamraten till hjälp och säkerhet. För att klara av att reda ut en olycka krävs mycket träning. På en storvägg där man har långt till marken och kanske högt till toppen. Knyta av repbromsen Nästan alla räddningssituationer startar med att man knyter av repbromsen. den skadade glider ner ett par centimeter innan prusiken låser. En begränsning i systemet är att personen endast får befinna sig på max 1/3 replängd under standplatsen. Backspärren är obelastad. Säkringsmannen tar tag i den fria änden 6 . Tekniken fungerar bäst med en repbroms av stichttyp. dvs han ska vara vid medvetande och kunna hjälpa till med armarna samt kunna plocka ut eventuella mellansäkringar. • Vid vila sträcks den franska prusiken. När S får tag i karbinen kopplar han skruvkarbinen till sin sele 3 . Replängder med förflyttning i sida (traversering) och stora överhäng försvårar arbetet. Handla enligt följande: (S = skadad person eller person som är i behov av hjälp) • Knyt av repbromsen med ett dubbelt halvslag runt karbinryggen 1 . 5 3 6 1 2 4 Skadad Hjälphissen används vid räddning av personal som ramlat ner i en glaciärspricka och för elever som ej kan klättra förbi ett krux 159 . • Ta upp det passiva repet och gör en stor bukt som du fäster en karbin i och skickar ner det till den S. • S tar tag i repet som kommer från repbromsen 5 . K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Hjälphissen Hjälphissen innebär att man får assistans av den skadade.4. Därefter drar bägge repet mot sig och den skadade hissas uppåt. • Koppla en fransk prusik på det aktiva repet. • Ta bort låsningen på repbromsen och låt prusiken sakta ta över S vikt 4 . Prusiken ska låsa och vara placerad nära repbromsen 2 . 4. 1 2 • Utgångsläget är att man har tagit sig ur systemet och gjort förstahjälpenåtgärder på S. Att hissa är tungt arbete. måste man hissa utan assistans. Se kap 3. Backup-säkring 1 Vid säkring med HMS direkt i standplatsen är det snabbast att göra den s k ”Expresshissen” (se ovan). Firningsinstruktör för detaljer kring lastöverföring. Hissning Om S inte kan hjälpa till på grund av att han är skadad eller befinner sig utom räckhåll för en hjälphiss. Man kan nå S genom att fira eller prusikklättra. inhämta information och fatta beslut om nästa åtgärd (ska vi upp. • Gör en backspärr med en fransk prusik (orange repsnöret) 1 . Syftet är att göra sig rörlig. Det handlar om att föra över lasten från sin egen sele till standplatsen. • Hissbygget inleds med att du matar ut en meter slack. Armarna tar fort slut. ner eller stanna?). Instruktör 160 Lastöverföring . eftersträva att arbeta med benkraft och din kroppsvikt. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Lastöverföring Att ta sig ur systemet (lastöverföring) innebär att kunna koppla bort repbromsen och repet medan det är belastat av en kroppsvikt.hissen. från det dubbla halvslaget. Det vanligaste systemet är att bygga en 3:1 hiss. ett sk ”startkapital”. den sk Z. dra ner den franska prusiken 7 så minskas förlusterna då repet glider. • Ansätt drag i repet och lägg över lasten i hissens backspärr 4 . Men som regeln säger ”Det man vinner i kraft förlorar man i väg”. Detta ger mer kraft. Det är viktigt att denna koppling är så kort som möjligt. Var extra försiktig då en skadad ska hissas över ett tak. • Ta bort slingan och prusiken för lastöverföringen 5 . Om erhållen kraft är för låg kan utväxlingen ökas till 6:1.4. Det är lätt att personen fastnar i kanten. annars förlorar hissen sin slaglängd. • Fortsätt att hissa 6 . • Håll alltid ett öga på backspärren och sträck upp det dubbla halvslaget efterhand 8 . K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R • Mata ut ytterligare tre meter från halvslaget. En 6:1 hiss erhålls genom att koppla en fast 2:1 hiss på dragrepet. Ränta får man också betala i form av repfriktion mot karbiner och klippa. Återställ ”Zformen” när nedre prusiken närmar sig backspärren. • Koppla en standardprusik långt fram på det aktiva repet 2 . • Koppla repet med en karbin i standardprusiken 3 . Man kan använda reprullar och mekanisk backspärr för att minska friktion och glidförluster. 161 S 5 3 2 4 S 8 7 6 Uppbyggnad av ett hissystem med 3:1 utväxling . • Före vila. Det innebär att utrustningen i standplatsen måste lämnas.kroppshäng. Arbeta i följande ordning: • För över lasten från din sele till standplatsen 1 (enl tidigare instruktion).4. 2 1 Selens inkopplingsögla Benslinga 162 . Angiven kraft är i % av den skadades tyngd. Säkringsmannen ska nu fira ner till den skadade. Motviktsfirning Vanligtvis vid kamraträddning går det snabbare att fira ned till en skadad än att bygga en hiss. En grundförutsättning är att den skadade hänger mindre än halva repets längd under standplatsen. • Lägg på en fransk prusik i benslingan 2 . Utgångsläget är att säkringsmannen har tagit sig ur systemet. Av tabellen framgår att reprullar gör stor nytta. Viktigt är att den skadade får vård snabbt. Har man bara en rulle ska den placeras i den vändpunkt där flest meter rep passerar. Alla kraftvärden är beräknade utan friktion mot klippa. Skillnaden i detta läge är att du behåller din repbroms inkopplad och att du inte gör någon backup på lastöverföringsrepet. hård vind vikten x2 vikten x2 57 % 30 % 37 % 22 % Förluster ger lång hisssträcka * Med kroppsvikt avses tyngden på den skadade. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Sammanfattning av hissmetoder Hissmetod Räckvidd Teoretisk kraft Reell kraft Karbin Trissa Begränsning Hjälphiss (två personer drar) 3:1 hiss 6:1 hiss 30 % av 33 % av kroppsreplängden vikten * x 2 90 % av 33 % av replängden kroppsvikten 80 % av 17 % av replängden kroppsvikten 57 % av 37 % av Ej travers och överkropps. 4 och 3 • Kasta ner repet men behåll din inknytning! • Fira ner till S (bromshanden på utsidan) och koppla ihop er med en slinga 5 . 4 • Gör eventuellt förstahjälpen-åtgärder och stötta överkroppen med en tillfällig bröstsele. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R • Öppna avknytningen runt repbromsen. Repet måste aktas extra noga från vassa kanter och givetvis löpa genom en karbin! 5 Instruktör Skadad Motviktsfirning är ett snabbt sätt att nå en skadad som är närmare än halva replängden från standplatsen 163 . • Belasta med din kroppstyngd ta bort lastöverföringen. Koppla in det nu erhållna slacket i standplatsen 3 . • Beakta att dubbel längd av repet löper genom repbromsen. OBS! Använd den del av repet som går mellan din repbroms och lastöverföringen.4. inkopplad med en sk Y-slinga. Att starta en firning med den skadade hängande framför kan vara arbetssamt. Dubbelt rep används med fördel. Bröstsele S Instruktörens sele och benslinga Firning med en skadad liggande horisontellt framför Firning med skadad på ryggen och sida vid sida 164 . Placera då en broms i Y-slingan och en i din sele. Du orkar aldrig avlasta en kroppsvikt inför nästa firning. Det är viktigt att den skadade hängs upp i ett nedsänkbart system. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Firning med skadad När den skadade hissats eller firats till en standplats kan man övergå till att fira tillsammans. Dubbla repbromsar kan behövas om två kroppsvikter ska fira på ett tunt enkelrep. detta kan göras olika utifrån skadans art och den terräng man ska fira i. I brant terräng är det lättast att ha den skadade in mot klippväggen. Annars är risken att man släpar den skadade mot klippväggen under hela firningen. Är den skadade medvetslös. Om marken inte nås på en firning måste en ny punkt riggas i hängande position. Detta kräver att den skadade är vid medvetande. Om terrängen är flack är det lämpligt att fira med den skadade på ryggen. Y-slinga Den skadade iordningställs för firning. t ex på en arm eller bara är allmänt rädd.4. måste en slingbår tillverkas med en bröstsele och stabilisering för huvud och ben. En kort ”rangerslinga” kan användas för att flytta fram personen till kanten. Firning sida vid sida kan användas när en person har en lättare skada . Bära en skadad på marken Denna teknik lämpar sig för kortare transport av en lättare skadad person. Ett stycke band kan användas för att hålla ihop buntarna på axlarna. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Grundrekommendation vid firning med skadad: Lättare skada (t ex vrickad fot) Brant klippa Fira med den skadade sida vid sida eller på ryggen Svårare skada Fira med den skadade framför dig i horisontellt läge Eftersträva att fira med den skadade i horisontellt läge Mindre brant klippa Fira med den skadade som avbryts med hyllor på ryggen En bedömning i varje läge får dock avgöra vad som är bäst. . Vid övning Använd alltid ett obelastat backup-rep. Träna avknytning och lastöverföring på säker plan mark före övning i brant terräng. Repet lindas i 70 cm långa slingor vilka delas i två buntar.4. Kortare sträcka kan en skadad förflyttas i en bärcoil Avancerade räddningsövningar En klätterinstruktör ska behärska nedanstående räddningsövningar. Vid träning av dessa tekniker krävs en befäst duglig165 het på de grundläggande räddningsövningarna. (Obs! Använd en prusikknut. avståndet till standplatsen är mindre än halva replängden.4. • Fixera repet med en avknuten HMSknut 1 (handlingsfrihet). K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Räddning av försteman Förutsättning: Försteman är skadad. 4 • Knyt vid behov en tillfällig bröstsele på S och fäst ett prusiksnöre till både klätterrep och styrrep. lämna. Följande åtgärdsschema fungerar i de flesta situationer: (S = skadad person eller person som är i behov av hjälp) • Gör lastöverföring till standplatsen. • Besluta om nästa åtgärd. • Fäst din repända som styrrep på S 4 1 Instruktör S 2 3 . • Gör eventuellt förstahjälpen-åtgärder på S. • Bygg en 3:1 hiss på styrrepet 5 . 6 Räddning av försteman övas lämpligen först på plan mark och därefter på en klättervägg med borrbultar 166 . fira eller hissa. • Förstärk alla mellansäkringar där repet byter riktning 3 . • Ta med all utrustning från S. • Lämna standplatsen och sök kontakt med S 2 (t ex med säkringsslingor). Andreman säkrar med HMS direkt i standsplatsen. 5 • Hissa med styrrepet och sänk ut med HMS 6 . • Ta bort överflödiga mellansäkringar på tillbakavägen.) • Häng upp S i standplatsen med ett nedsänkbart system. • Bygg en standplats vid S 3 S . • Häng upp S i ett nedsänkbart system. 1 Instruktör • Lastöverföring 1 . förstärk utsatta mellansäkringar 2 . • Fira ner till S. • För över tyngden av S till den nya standplatsen. Förutsättning: Den skadade andremannen ska firas ner till marken. • Eventuellt förstahjälpen-åtgärder på S. 2 3 Exempel på räddning av en andreman med förutsättning att fortsätta ner 167 . rensa säkringar på vägen. • Ner till S via t ex prusik. • Fira tillsammans med S enligt tidigare metoder. • Återgå till den gamla standplatsen.4. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Räddning av andreman Två typfall (A och B) presenteras för räddning av andreman: A. Förutsättning: Den skadade andremannen ska hissas upp till standplatsen. • Gå ner och rensa säkringar om de kan komma till användning senare. 4 • Ner till S via t ex prusik. • Omväxlande hissa och släpp ut rep. • Bygg 3:1 hiss på styrrepet 4 Exempel på räddning av en andreman som ska upp Firningspunkt . 3 2 3 . • Eventuellt förstahjälpen-åtgärder. Mariners knut 4 S Instruktör Exempel på hur en skadad kan hängas upp och förberedas för vidare firning 168 . • Häng upp S i ett nedsänkbart system. eventuellt • Ta med all materiel från S.4. • Lastöverföring 1 1 . förstärk utsatta punkter 2 . K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R B. • Fäst ett styrrep på S tillfällig bröstsele. • Återgå till standplatsen. rensa överflödiga säkringar. Detta kräver att en ny standplats måste byggas ett stycke på vägen för att därifrån nå vidare. • Riv den gamla standplatsen och prusikklättra åter till den nya platsen. Principen bygger på att repet inte räcker för att få kontakt med den skadade.4. • Prusikklättra så långt ditt rep räcker och gör en standplats där. Återgå till den gamla standplatsen. riv och prusika åter till den nya (eventuellt rensa mellansäkringar på vägen). Bygg där en standplats och häng in den skadade i ett nedsänkbart system. Standplats Kontrollerbar utsänkning De två öglorna ska kopplas samman med en karbinhake S Mariners knut är viktig för att kunna hantera 100 kg i lodrät terräng 169 . • Fortsätt enligt metoderna ovan. • Gör ordinarie lastöverföring. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Omlokalisering av standplats Denna övning kan tillämpas i scenarierna ovan. Ett bra alternativ om du endast förfogar över ett kort stycke rep är följande: Knyt ur dig och prusika hela vägen fram till den skadade. • Lägg på en fransk prusik på repet som går mot den skadade. • Återgå till den gamla standplatsen och lägg över lasten i den nya. • Passera S. du befinner dig under och kan inte gå runt. • Gör en 2:1 hiss på S. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Ta loss en firare nerifrån Förutsättning: En person har fastnat på en frihängande firning. • Lägg en standard prusik som inte går att flytta under belastning 2 . • Förbered en Mariners knut och koppla den i standardprusiken 3 . • Häng in S direkt i din sele. • Ta över firningsbromsen från S en fransk prusik i benslingan 8 7 . • Koppla in dig själv i andra änden av Mariners knut 4 .4. • Koppla ihop med en 60 cm slinga (visas ej på bilden). • Fira ner med S hängandes under. • Prusikklättra upp till S. • Rensa överbliven materiel. eventuell backup-ögla på vägen 1 . se till att det är minst 60 cm höjdskillnad på era selar 5 . 2 1 3 4 5 och lägg på 60 cm • Öppna Mariners knut och ta lasten i firningsbromsen. lägg eventuellt en tillfällig bröstsele på S 6 . glöm inte backup-loopen! 7 6 Ta ner firare som fastnat med förutsättning att du befinner dig nedanför 8 S 170 . • Fira tills knuten är nära bromsen. • Skarva på det nya repet 1 och gör ett dubbelt halvslag ca 2 meter in på repet. • Flytta knuten till andra sidan av firningsbromsen och knyt av 4 . Du kontrollerar nedfirningen från en standplats. • Öppna avknytningen och lägg över lasten i prusiken. Om två personer sänks ner ska dubbla prusikar användas (mom 4). ett nytt rep måste skarvas på. 6 5 4 1 2 3 Passiv nedsänkning av en skadad med förutsättning att repet måste skarvas 171 . • Lägg en prusik på det belastade repet och koppla in i standplatsen via ett nedsänkbart system (flätning) 3 . • Öppna avknytningen och det dubbla halvslaget 6 . Den skadade sänks ner ensam eller tillsammans. med assistans av en annan person. HMS direkt i standplatsen används för passiv nedsänkning. • Knyt av firningsbromsen för att få fria händer 2 . förankra den andra repändan. Anm: I detta exempel används metoden flätning som nedsänkbart system. I scenariot nedan räcker ett rep inte till marken. • Öppna det nedsänkbara systemet och för över lasten i firningsbromsen 5 . K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Sänka ner en skadad förbi en repskarv Denna teknik bygger på att du som räddare sänker ner en skadad person till marken.4. K L Ä T T E R I N S T R U K T Ö R Bergsetik En god bergsetik är en förutsättning för regelbunden verksamhet i och omkring berg.4. • Chipping. Som firnings. • Kom överens om parkeringsregler med markägaren. Fira inte ner där folk klättrar och klättra inte upp hack i häl på andra replag. • Följ allemansrätten och ta med upphittat skräp hem. • Visa hänsyn mot människor i och omkring berget.eller klätterinstruktör måste du vara en föregångsman och bl a tänka på följande: • Tyst klättring (verksamheten leds med tecken och repsignaler) är att föredra framför rop och skrik. • Rensa inte klippor och placera inte borrbultar utan tillstånd av markägaren. utförs inte av Försvarsmakten. dvs tillverkning av konstgjorda grepp på klippan. • Att inte riva ner sten eller tappa utrustning är en grundregel för alla. 172 . 5. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E 5. Militär bergsguide 173 . som regel i samverkan med utländsk militär bergsguideskola. Utbildningen kan även ske helt eller delvis i Försvarsmaktens regi. Du är lärare. 174 . Som bergsguide förvaltar du en mångårig internationell yrkestradition Kapitlet innehåller allmänna och vissa tekniska bestämmelser för den militära bergsguiden. Kapitlet beskriver även förutsättningar för planering och genomförande av övningar eller insatser i bergsterräng. För uppföljning av MBG och dennes utveckling ansvarar respektive utbildande och examinerande nations myndighet samt funktionsansvarig myndighet i Försvarsmakten. Assisterande MBG kan ges självständiga uppgifter efter samråd med eller under handledning av MBG. Den genomförs enligt särskild plan.5. mod och beslutsamhet. rådgivare och föredöme. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Grunder Som militär bergsguide ska du agera med kunnighet. Den militära bergsguiden (MBG) är yrkes.eller reservofficer. Utbildningen till militär bergsguide är lång och omfattande. omsorg. Särskilda stridstekniska metoder och tekniska tillämpningar är mycket omfattande och ingår i utbildningen. ledare. Han understödjer förbands-/skolchefer vid planläggning och genomförande av övningar och insatser i bergsterräng. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Arbetsuppgifter för militär bergsguide Chefer får mycket stor handlingsfrihet med de enheter som vintertid kan uppträda i besvärlig terräng Den militära bergsguiden • understöder förbandschefen främst avseende – terräng.och riskanalys – uppföljning av väderutveckling – förebyggande säkerhetsåtgärder – planering för räddningsinsatser – tilldelning och handhavande av specifik säkerhetsutrustning – logistikplanering för högfjällstjänsten – utövande av fjällsport som friskvård – miljövård i bergsterräng – samverkan med civila aktörer och myndigheter 175 .5. 5.och säkringsteknik på klippa. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E • utbildar och leder soldater. fysiskt stridsvärde • leder sök. is och snö – skidåkning – fjällräddning – strid i bergsterräng – vintertjänst och överlevnad – flora. • utvecklar och uppdaterar metoder. fauna. befäl och förband i – militär högfjällstjänst – framrycknings.och räddningsinsatser • examinerar assisterande MBG och skolar in nyutexaminerade militära bergsguider samt tilläggsutbildar UIAGM/IVBV/IFMGA utbildade bergsguider avseende militär högfjällstjänst. riktlinjer och bestämmelser för högfjällstjänsten • leder personligen särskilda uppdrag under svåra förhållanden eller i svår terräng 176 . geologi och meteorologi – acklimatisering. trampning eller sprängning av snöfält syftande till artificiell lavinutlösning • leda verksamhet i lavinriskområde (gäller inte efter samråd med MBG) Utbildning För att tas ut till utbildning (aspiranttjänst) till militär bergsguide krävs att aspiranten • är assisterande MBG • har militär klätterinstruktörsexamen samt dokumenterad och väl grundlagd duglighet i vintertjänst. Assisterande MBG handleds av MBG och är inte behörig att på egen hand • leda tillämpad förbandsverksamhet i högfjällsterräng • använda kortrepsteknik • utfärda lavinprognos • genomföra beskjutning. MBG kan även användas för att leda svenska förband i utlandstjänst och enligt särskilda villkor utländska förband. • har deltagit i högfjällsövningar i förband och har erfarenhet som truppförare och trupputbildare i fjäll. • är aktiv alpinist. såsom ökad terrängkännedom.5. • har rekommenderats av övriga svenska militära bergsguider. höjd personlig färdighet och främjande av relationer med andra aktörer. En militär bergsguide är enligt SäkI behörig att tjänstgöra som övningsledare för övningar på högfjället. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Behörighet Under högfjällsövningar eller insatser i bergsterräng kräver den alpina miljön att en militär bergsguide ansvarar för den alpina verksamheten. 177 Effekterna av bergsguidernas träning i bergen. • besitter god färdighet i skidbestigning samt utförsåkning med packning utanför preparerade stråk. För verksamhet med större enheter kan klätterinstruktör med högfjällsvana utbildas till assisterande bergsguide. sommar som vinter.och högfjällsmiljö. underlättar såväl deras yrkesroll som förbandets möjligheter att nå ställda mål i samband med högfjällsövningar . • har goda språkkunskaper i tyska och engelska. markytans beskaffenhet och den med höjden avtagande växtligheten och lufttrycket. 178 . Följande faktorer är av stor betydelse vid planering och genomförande av uppgifter i bergsterräng. de speciella bergsformationerna. Det är av största vikt att dessa förband leds av erfarna chefer med understöd av MBG med assistenter samt har god tillgång till sambandsmedel. dåliga infrastruktur samt de alpina riskerna. Det är mycket svårt att göra realistiska tidsberäkningar i bergsterräng. Terrängen påverkar inte bara eld. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Faktorer som påverkar insatser i bergsterräng Förband och enheter som löser uppgifter i bergsterräng med sin typiska väderlek.5. helikoptrar och fordon.och observationsmöjligheter. Terräng Terrängen påverkar verksamheten främst genom stora höjdskillnader. Med erfarna chefer och rutinerade specialister kan omständigheterna bedömas så att verksamheten genomförs effektivt och kraftbesparande. För bibehållen handlingsfrihet bör förbandet ha tillgång till helikoptrar. utsätts för stora påfrestningar. den kanaliserar också förbandets rörelsefrihet och delar dessutom förbandet i isolerade täter. inte minst lavinrisken. fordon samt goda fältarbetsresurser under övning och insats. Förbandet kan tvingas till omfattande spaning och fältarbeten för att hantera höjdskillnader och besvärliga passager på ett vägvinnande sätt. Bergsguiden använder kartor. kyla. klocka och höjdmätare för pålitlig orientering. erosion. Förhållandena kan dock snabbt ändras. snö.5. De indirekta riskerna uppstår genom effekterna av de väderpåverkade förändringarna av terrängen. vind. vattenflöden och fukt. hetta samt stark solinstrålning. Sikt Sikten i bergsterräng kännetecknas vid goda förhållanden av mycket långa observationsavstånd. blixtnedslag. Truppen är mer eller mindre ständigt exponerad för kyla. nederbörd. Stridsvärdeshöjande åtgärder bör prioriteras högt. kompass. Direkta risker påverkar förbandet omedelbart genom effekterna av dimma. nederbörd och vind. vilket ställer krav på en väl planerad och förberedd plan med lättrörliga och självständiga enheter. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Fallskärmsjägare som med bibehållet stridsvärde löser uppgiften trots kraftig värderförsämring Väder I bergsterräng utsätts förbandet för kraftiga och snabba växlingar i väderleken. Vädret medför direkta och indirekta risker. GPS kompletterar orienteringen 179 . såsom nedisning. Verksamhet i högfjällsterräng bör därför bedrivas av förband som är tränade och rustade för uppgiften och förhållandena.5. Vid skidmarsch i replag bör även pulkan säkras i repet Skydd Förbandets skydd är främst dess förmåga att uppträda i små självständiga enheter med hög personell och materiell status. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Rörelse Förflyttning med större enheter försvåras genom terrängens formationer och beskaffenhet samt den i regel dåliga kvaliteten på vägar och stigar. Förflyttningar kräver spridning och noggrann spaning för att undvika hinder. Rekrytering av specialister kan med fördel även ske via hemvärnet och frivilligorganisationerna. Tänk på! Det är lättare att träna och utbilda alpinister för militära ändamål i bergsterräng än att utbilda soldater till alpinister. ledda av erfarna chefer och specialister. 180 . Adventure training och multisporttävlingar ligger väl i linje med detta. t ex terräng med lavinrisk och vattenövergångar. Därför bör fjällsportsbefrämjande fritidsåtgärder bland soldater och befäl uppmuntras och understödjas vid förbanden och skolorna. Vid besvärliga passager surras vapen och utrustning så att maximal rörelsefrihet uppnås. Lägsta nivån påverkas av resultatet av utbildningssäkerhetsanalysen och uppdragsplaneringen. Jägarsoldater under vinterbestigning av Sveriges högsta bergstopp – Kebnekaise 181 . M I L I T Ä R B E R G S G U I D E På snöfri glaciär framrycker patrullen samlat utan rep om läget medger Övriga förutsättningar Förutsättningen för lyckade insatser i bergsterräng styrs av förhållandet mellan • stridsvärde • utbildningsståndpunkt • väder och klimat • utrustning • terräng • tillgång till specialister och kunnigt befäl och • fältarbeten Erfarenheter har visat att samtliga av dessa parametrar bör vara uppfyllda till en viss gemensam lägsta nivå. En uppkommen eller medveten brist i en eller flera parametrar måste uppvägas av styrkan i en eller flera andra parametrar.5. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Fältarbeten Fasta rep I svårframkomlig terräng genomförs högfjällsinriktade fältarbeten. Tillfälliga fasta rep avser endast användas av mindre enheter med hög egenfärdighet under kortare tid. tillfälliga eller mobila. 182 . Syftet med fasta rep kan vara att • visa vägen • förebygga och stoppa fall • underlätta besvärliga passager Jägarsoldater under fjällmarsch sommar och vinter Fasta rep kan vara stationära.5. Mobila fasta rep används mycket kortsiktigt för att snabbt och effektivt säkra viss passage. Stationära fasta rep används i regel av större enheter under lång tid. Till dessa hör fasta rep som är ett samlingsnamn på reprelaterade säkringsmetoder och andra hjälpmedel. kliv.och dragslingor samt göras så korta som möjligt.5. De fasta repen övervakas och underhålls av MBG med assistenter. isskruvar. 183 . Kan de inte undvikas ska de vara försedda med stege eller kliv. Vid behov anbringas stegar. ska låsbara karbiner användas vid samtliga karbinkopplingar.och dragslingor. med högst 0.5 meter ovanför gynnsamt steg. Branta passager bör kringgås. Dynamiska rep får användas i undantagsfall. repstegar. Stationära fasta rep är resurskrävande.5 meter mellan soldatens säkringspunkter. Det är olämpligt att ha bestigning och nedstigning i snö längs samma system. Avståndet mellan förankringspunkt i berget och det fasta repet bör inte överstiga 5 meter. stegbalkar. Befinner sig stråket i snö ska stegkvaliteten kontrolleras löpande samt åtgärder vara förberedda för att snabbt ändra sträckningen eller höja stegkvaliteten. snösäkringar och slingor. Är förankringspunkten begravd i. Repet ska skyddas mot slitage och fästs ca 1. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Stationära fasta rep Stationära fasta rep består av • statiska rep • stegar av ordinarie eller tillfällig materiel • uppsamlingsplatser • evakueringsstråk Vid upprättande av stationära fasta rep används statiska rep med minst 10 mm diameter samt för ändamålet lämpliga bultar. kilar. Vid respektive förankringspunkt används låsbar karbin vid punktens koppling på repet. eller riskeras att begravas i snö. Rörliga kamsäkringar bör inte användas i stationära fasta rep. Statiska rep är att föredra vid långvarigt användande eftersom de inte töjer sig och orsakar slack i systemet. 5. MBG:s improvisationsförmåga. Mobila fasta rep ställer höga krav på egenfärdighet hos deltagarna. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Tillfälliga fasta rep Denna metod kan även utföras med klätterrep eller annan ändamålsenlig materiel. Mobila fasta rep Mobila fasta rep genomförs när patrullens klätterrep tillfälligt fixeras mellan standplatserna för att kunna belastas med repklämmor/klämknutar eller annan säkringsutrustning. I stort följs principerna för stationära fasta rep. Syftet med denna kan vara att • säkra stråk • bekämpa fienden 184 . Lavinutlösning Till fältarbeten hör också artificiell lavinutlösning. Installationerna ska möjliggöra snabbt upprättande och snabb avveckling. Systemet är materielsparande. Metoden används för kortare passager och tidsbegränsat. Tillfälliga fasta rep kräver högre personlig färdighet hos deltagarna. utrustningens prestanda och personalens färdigheter är gränssättande. Det är en lämplig metod när läget kräver snabb forcering av besvärliga passager. MBG kan i undantagsfall leda förflyttning i replag om två. Av185 ses stråk över glaciär användas över längre tid bör stråket märkas ut och snöbryggor över glaciärsprickor förstärkas med stegar/motsv. Vid behov förbereds fasta säkringsrep vid sprickområden. Hjälm bärs på order. Vid behov förses truppen med stegjärn. Replag bör inte understiga tre resp överstiga fem man per 50 meter rep. Poster kan med fördel grupperas för att övervaka förflyttning och verksamhet eller anvisa väg. Varje deltagare ska ha minst två tillpassade repsnören lättåtkomliga för att kunna repklättra ur spricka alternativt överföra belastning till standplats.5. All personal som uppträder på glaciär ska kunna utföra personliga och replagets åtgärder vid fall i glaciärspricka. förutsatt att god sikt råder och läget i övrigt medger det. Replagschef medför erforderlig utrustning för säkerhetsoch nödåtgärder. För inknytning i replag används klätterrep med minst 9 mm diameter. Vid verksamhet på snötäckt glaciär med sannolikhet för fall i glaciärspricka ska förbandet vara inknutet i replag. Vid snöfri glaciär med väl synliga sprickområden och utan övrig fallrisk kan oinknuten framryckning ske. . Vid förflyttning ska repet hållas så sträckt som möjligt för att undvika kraftiga ryck vid eventuellt fall i spricka. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Glaciär Sprickrik glaciär sommartid och vintertid Vid all verksamhet på glaciär utanför kontrollerade områden ska personalen bära sele påtagen. Personalen ska använda isyxa eller skidstavar. Förflyttning leds av MBG. Från ett säkert utgångsläge sker förflyttningen med uttagna avlastningsavstånd till dess att patrullen kan återsamlas på en ny säker plats 186 . M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Skidmarsch Skidmarsch och utförsåkning i brant terräng ska endast utföras med för ändamålet lämplig skidutrustning (alpin skidbestigningsutrustning). Vid skidmarsch på glaciär gäller samma bestämmelser som för verksamhet till fots på glaciär. Passage av potentiellt lavinutlösningsområde.5. Disponerar förbandet inte denna utrustning bör framryckning ske till fots och skidorna (t ex Vita Blixten) fästas på ryggsäcken. 5. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Risker Övningar och insatser i bergsterräng ställer stora krav på soldater, befäl samt utrustning. Utöver de svårigheter som den besvärliga terrängen innebär tillkommer dessutom vissa risker. Kunskap om riskerna, deras uppkomst, egenskaper samt verkan är av största vikt för förbandets förmåga att lösa anbefallda uppgifter utan olyckshändelser. Risker delas in i subjektiva och objektiva risker. Till subjektiva risker hör missbruk av utrustning, att inte lyda givna direktiv och anvisningar, dålig kondition på personal och materiel samt övertro på egen förmåga. Subjektiva risker kan uppstå i synnerhet då förbandet utsätts för onödig exponering av elementen under förflyttning eller annan verksamhet samt då säkerhetsutrustning havererar. Till objektiva risker hör väder, fallrisk, stenslag samt lavinrisk. Objektiva risker förekommer mer eller mindre hela tiden. De kan få dramatisk betydelse vid plötsliga och oförutsedda ändringar i förhållanden och förutsättningar, t ex vid utrustningshaverier. Åtgärder för att förebygga olycka/tillbud • Gör noggrann rekognosering, omsorgsfulla förberedelser och fältarbeten. • Utbilda och föröva i synnerhet utsatta moment och räddningsåtgärder. • Tilldela säkerhetsutrustning och gör materiel- och handhavandekontroll. • Följ upp anbefallda säkerhetsåtgärder. • Säkerställ ett gott stridsvärde i allmänhet och genomförande av stridsvärdeshöjande åtgärder i synnerhet före utsatta moment. • Ledning ska ske med erfarna chefer, understödda av specialister. Övrigt För effektivt användande av MBG och övriga instruktörer vid rekognosering eller förberedelser kan vissa avsteg från SäkI vara nödvändiga. En förutsättning för detta är att uppföljning är säkerställd och att sambandsmedel medförs. Avsteg från SäkI ska hemställas till säkerhetsinspektören via funktionsansvarig myndighet. 187 5. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Exempel på uppgifter till militär bergsguide Utfärdar lavinprognos Omfattar det allmänna väderläget, snötäckets stabilitet, graden av lavinrisk kopplat till aktuella terrängpartier, möjligheter och begränsningar samt anvisningar och bestämmelser för förflyttning och verksamhet. Utfärdar väderprognos Omsättning av regional prognos till lokala förhållanden eller om sådan inte kan erhållas, bedömning av väderutvecklingen under de närmaste 6-12-24 timmarna. Säkrar tillfälligt/fast framryckningsstråk Längs …/mellan …och …: genomför fältarbeten, t ex lavinsprängning, upprättande av fasta rep samt förbereder förbandets passage. Tillfälligt stråk avser nyttjas under max 24 timmar. Fast stråk avser tills vidare. Säkrar tillfälligt/fast grupperingsområde Genomför nödvändiga fältarbeten för riskminimering samt övriga förberedelser för gruppering minst intill … Understöder framryckning/stridsförflyttning till …/längs …/mellan … och …/över … mot ... Understödjer chef med fältarbetsåtgärder i samband med förflyttning, stridsspanar, leder vid behov särskilda enheter vid särskilda insatser. Utformar alternativ till förflyttningsvägar, grupperingsområden: Fastställer materiel-, personal- och transportresurser samt tidsåtgång för aktuell verksamhet. Leder sök och räddningsinsats 188 5. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Exempel på ordermall vid förflyttning i högfjällsterräng Orientering Tid meddelas Fienden Egna förband Terräng, väder och sikt samt lavinprognos Vår uppgift Order Marschmål, terrängtyp samt höjdangivelse Marschväg, terrängtyp, exponering samt särskilt utsatta riskområden, utförda fältarbeten, höjdskillnad, bedömd marschtid 1) Alternativ marschväg Marschsätt Marschdjup Marschordning Samband och ledning Belysning Raster 2) Återsamlingsplatser Senaste tid för passage av viss punkt Personlig utrustning 3) 189 5. M I L I T Ä R B E R G S G U I D E Gemensam utrustning 3) Fältarbeten Underhållstjänst • Skydd • Sök- och räddningsberedskap • Sjukvårdsberedskap, samlingsplatser/stråk för skadade, evakueringsplatser • Mötesplatser och riktlinjer för samverkan • Särskilda säkerhetsåtgärder • Kontroller/visitation, vad, vem kontrollerar, när, hur (lavinsändare m m) • Senaste ankomsttid (verksamhetsmeddelande) • Omfall • Avmarschtid ”Slut” – ”Frågor” – ”Repetera” – ”Verkställ!” Anm. 1) För att tydliggöra marschvägens karaktär kan ordern kompletteras med terrängskiss med marschtabell och terrängprofil 2) För att spara tid bör raster förläggas till naturliga avbrott i förflyttningen 3) ”Buren”: på kroppen, i fickor, stridssele, ej i ryggsäck ”Medförd”: i ryggsäck/pulka/motsv ”Lättåtkomlig”: utrustning packad för snabbt framtagande/iordningställande 190 6. L A V I N T J Ä N S T 6. Lavintjänst 191 Lavinsäkerhetsarbetet leds av militär bergsguide. Specialisten understöder förbandschefen med planering.eller övningsområde till tid och rum och därmed utföra rätt skyddsåtgärder. utbildning och genomförande för att minimera risker samt uppnå största möjliga handlingsfrihet under strid. Det är tänkt att användas som underlag för utbildning och planering vid förband och skolor inför övningar eller insats i bergsterräng. Målsättningen för lavinsäkerhetsarbetet inom Försvarsmakten är att förband som uppträder i bergs. marsch.och högfjällsterräng ska kunna fastställa graden av lavinrisk i eget insats. Den militära lavinspecialisten genomför följande uppgifter: • Organiserar lavinsäkerhetsarbetet • Utbildar soldater och chefer • Bedömer lavinrisk och utfärdar lavinprognos(-er) • Genomför rekognosering • Leder och följer upp skyddsåtgärder • Genomför artificiell lavinutlösning • Leder och genomför räddning. Lavinspecialist i Försvarsmakten är den militära bergsguiden eller klätterinstruktör med särskild behörighet. L A V I N T J Ä N S T Lavinsäkerhetsarbetet inom Försvarsmakten Kapitlet ger en översikt av lavinsäkerhetsarbetet inom Försvarsmakten.6. 192 . Vid internationell samverkan ska riktlinjer och rutiner vara anpassade till internationell norm. förläggning eller annan verksamhet. glidande. lavinbanans karaktär samt avlagringsområdets utseende. De kan generellt delas in i flaklaviner och lössnölaviner. Flaklavin Vid en flaklavin brister ett parti av ett snöfält upp i flera flak som snabbt och samtidigt över en stor yta sätts i rörelse. Där lavinen passerat blir oftast ingen lavinsnö kvar utan först när terrängen blir tillräckligt flack avstannar snömassorna och lavinen avlagras. L A V I N T J Ä N S T Laviner Laviner är flytande. eller yrande snömassor som störtar utför bergssidan ofta i en med hänsyn till terrängens utseende anvisad glidbana. Flaklavin. Laviner kan klassificeras i olika typer med hänsyn till brottställets utseende. Dessa skikt vilar i sin tur på underliggande svagare instabila skikt eller på flera skikt med dålig vidhäftning vid varandra. Det är den ”farligaste” och mest förrädiska lavinen på grund av sitt snabba och oberäknerliga utvecklingsförlopp.6. Detta förutsätter fasta snöskikt bestående av bunden eller fast snö som kan överföra spänningar och krafter över stora ytor. notera utlösningsområdet i omedelbar anslutning till branta krön 193 . Lavinen fortplantar sig och förstärks så länge rörelseenergin är större än lutningen och friktionen mot underlaget. notera utlösningsområdet: högt upp i mycket brant terräng 194 . L A V I N T J Ä N S T Lössnölavin Lössnölaviner bildas när delvis bunden eller lös snö sätts i rörelse och efterhand för med sig mer och mer snö. Lössnölavin.6. I motsats till flaklavinen överförs här inga krafter och spänningar. Snön kan också sättas i rörelse av fordon eller trupp. Utlösningen uppstår t ex när en sten eller hängdriva faller ner på ett snöfält. desto ovilligare ändrar de riktning. lavinbana och avlagringsområde I avlagringsområdet avtar snömassornas hastighet tills de slutligen helt stannar. Käglans utbredning är svår att uppskatta på förhand. L A V I N T J Ä N S T Lavinbanan. Avlagrad lavinsnö i botten av lavinbanan kallas lavinkägla.6. Utlösningsområde Lavinbana Avlagringsområde Utlösningsområde. Ju större hastighet hos snömassorna. Snabba yrsnölaviner eller torra flytande laviner kan dock i trånga dalgångar röra sig högt upp på motsatta sluttningar. smärre klipputsprång påverkar endast långsamma laviner. 195 . dvs snömassornas väg utför bergssidan följer i stort den brantaste lutningen. Mindre terrängformationer som t ex raviner med kraftiga riktningsändringar. den påverkas av snöns hastighet och sammansättning samt av terrängens utseende. Det inträffar vanligen vid kraftiga snöfall. trampning eller beskjutning. Genomförs lavinutlösningen med rätt metod på rätt tid och plats och får förväntad effekt är den ett mycket pålitligt instrument för fortsatt lavinsäkerhetsarbete. Artificiell/konstgjord lavinutlösning är en målmedveten och provocerad utlösning. Fjärrutlösning är en naturlig lavinutlösning från avlägsen och oväntad plats till följd av extrema spänningar och kraftöverföringar i snötäcket. Flaklavinen är den farligaste lavinen på grund av sitt explosiva och oberäkneliga förlopp. Spontan lavinutlösning sker utan mänsklig påverkan på snötäcket. t ex av snötäckets egentyngd. lavinbanor eller avlagringsområden eller för att förebygga större laviner. nedfallande hängdrivor eller stenblock. L A V I N T J Ä N S T Utlösning av laviner Oftast utlöses laviner genom en yttre störning som plötsligt och starkt höjer spänningarna i snötäcket. Målet är att avlasta snöfältet för att säkra terräng i anslutning till utlösningsområden. Konstgjord lavinutlösning kan även användas som stridsmedel. Den kan ske genom t ex sprängning. Naturlig lavinutlösning sker oavsiktligt då snötäcket överbelastas av fordon eller trupp.6. särskilt i kombination med hård vind. 196 . t ex en fallande hängdriva eller framryckande trupp. 6. Vindens inverkan förstärker nedbrytningen. Siffrorna anger i det här fallet antalet dagar efter snöfallet Nedbrytande omvandling Den nedbrytande omvandlingen är den naturliga förändringen av snökristallen som uppstår genom mekanisk påverkan av vind. Under snöfallet skaver kristallerna mot varandra och därmed bryts deras fina utskott av. tryck samt avdunstning. 197 . Därefter ökar snötäckets starka tryck på kristallen. På grund av värmestrålning från markytan sker även en ökad omvandling genom ytterligare avdunstning av kristallens utskott som minskar dess yta. Kristallerna övergår på grund av volymförlust och sättning till runda korn. vid avlagring och inuti snötäcket omvandlas efterhand snön och kristallerna ändrar form och egenskaper. Temperatur och fuktighetsgrad påverkar denna sammansättning. De kallas nedbrytande omvandling. uppbyggande omvandling och smältomvandling. L A V I N T J Ä N S T Snötäcket Processerna i snötäcket Snötäcket består av olika snölager som i sin tur består av otaliga varianter av små snökristaller. och trycket då kristallerna packas samman vid avlagringen gör att kristallens ursprungliga form blir nästan fullständigt förändrad. 0 2 8 18 Nedbrytande omvandling. Gamla snöskikt löses upp och nya bildas i olika processer. Under nederbörd. 6. L A V I N T J Ä N S T Uppbyggande omvandling Kännetecknande för den uppbyggande omvandlingen är vattenmolekylens förmåga att under vissa atmosfäriska förhållanden kunna övergå från fast form till gasform och tvärtom utan att däremellan passera vätskestadiet. Temperaturen i de olika snöskikten närmast markytan är på grund av jordens värmeutstrålning endast några grader under noll. Här nere sker en intensiv avdunstning. Den stigande vattenångan kondenseras och kristalliseras därefter i de ytligare, kallare skikten. Nära ytan eller i ett kallt mellanskikt där vattenångan kondenseras sker därmed en tillväxt av snökristallerna, den uppbyggande omvandlingen. Från de runda kornen bildas nu kantiga kristaller med jämna ytor och skarpa kanter. Kontakten mellan kristallerna minskar, det bildas ett svagt skikt vilket medför en minskad stabilitet i snötäcket. Slutprodukten av den uppbyggande omvandlingen är sk bägarkristaller, även kallad rinnsnö. Den uppbyggande omvandlingen kan starta i vilket skede som helst under den nedbrytande omvandlingen. Omvandlingen sker inte alltid likadant, ett eller flera steg i processen inträffar inte alltid eller är mycket svårt att upptäcka. Uppbyggande omvandling till livsfarlig rinnsnö 198 6. L A V I N T J Ä N S T Smältomvandling Smältomvandling uppstår vid plusgrader. När smältvatten eller regn tränger in i snötäcket ändras snökristallernas form och storlek oavsett om de är under nedbrytning eller uppbyggnad. Smältvattnet lägger sig som en omslutande film runt kristallerna och fryser fast. Snökornen blir större och rundare. Under vårvinter och vår med hänsyn till klimat och exposition påverkas efterhand hela snötäcket av smältvattnet från ytan. Kornstorleken ökar så länge minusgrader finns kvar i snötäcket eller uppstår genom t ex nattfrost. Snökornen blir allt rundare och växer samman med flera mindre snökorn. Med tilltagande och omfattande smältomvandling löses skikten i snötäcket upp och det bildas ett genomgående grovkornigt snötäcke. Starka bindningar uppstår när smältvatten fryser till mellan snökristallerna Snötäckets stabilitet Den nedbrytande omvandlingen ökar stabiliteten generellt genom att den gör snön tätare och nya kornbindningar uppstår. Efterhand som den uppbyggande omvandlingen sker hämmas emellertid bindningarna mellan snökornen och stabiliteten i snötäcket minskar. Stabiliteten påverkas även av typen av påfrestning på snötäcket samt med vilken energi den träffar snöytan. Ju svagare belastning desto högre stabilitet. Avgörande för lavinrisken är snötäckets stabilitet kopplat till graden av påfrestning på snötäcket. 199 6. L A V I N T J Ä N S T Rörelser och krafter i snötäcket Med snökristallens förändring sätter sig snötäcket, stabiliserar sig och blir tätare. Lutar dessutom underlaget verkar sättningen även krypande på snötäcket. Är underlaget dessutom halt (gräs, klipphällar, is, motsv) eller blött glider även snötäcket. Glidrörelsen sammanfaller med kryprörelsen. Krafterna i snötäcket uppstår av snöns egenvikt samt av yttre påfrestningar, t ex fordon, trupp eller ytterligare snöfall. Dock överförs påfrestningarna inte alltid ända ned till markytan, utan orsakar komplicerade krafter inuti snötäcket. Dragzon Skjuvzon Tryckzon Snötäcket dras isär och trycks ihop likt ett dragspel En soldat med personlig utrustning påfrestar snötäcket ned till ett djup av ca 2,5 m och i en radie av ca 10 m. Ett hopp med skidorna, ett fall eller en kraftig sväng ökar påfrestningen inom området, men utökar inte dess utbredning nämnvärt 200 6. L A V I N T J Ä N S T Bedömning av lavinrisk Allmänt Med lavinrisk menas ”sannolikheten för laviner i ett visst område där tidpunkt för utlösning, plats och omfattning mer eller mindre styrs av tillfälligheter”. Det går inte att fastställa naturlig eller spontan lavinutlösning exakt till tid och rum. En rad faktorer värderas i bedömandeprocessen som tillsammans med resultat från bl a internationell forskning och statistik ger en anvisning om ökad eller minskad risk kopplad till viss terräng under vissa specifika förhållanden. Lavinriskbedömning kräver formell kompetens samt stor erfarenhet av praktiskt lavinsäkerhetsarbete. Ju sämre stabilitet i snötäcket, desto större lavinrisk. Stabiliteten i utlösningsområdet kan variera i tid och rum och är direkt beroende av typen och graden av påfrestning. Även en spridd fördelning av instabila mindre partier påverkar stabiliteten i hela snöfältet. Om inga laviner utlöses behöver det inte tyda på liten lavinrisk. Det kan snarare bero på att de instabila områdena i snöfältet inte påfrestas i tillräcklig utsträckning. Genomförande Bedömning av lavinrisk är svårt och komplicerat. Den utförs inte bara utifrån kännedom om snöns fysiska egenskaper utan även med värdering av vädrets, terrängens samt människans påverkan på snötäcket. 201 6. L A V I N T J Ä N S T Lavinrisk uppstår alltså av förhållandet mellan snötäcket, vädret, terrängen och människan. Varje situation är unik och beslutsunderlaget alltid bristande. En totalt säker bedömning till tid och rum kan inte uppnås, däremot kan vi med hjälp av lavinriskprognosen, noggrann planering samt rätt avvägda skyddsåtgärder minimera risken till acceptabel nivå. Eftersom det är svårt att göra en lavinriskbedömning förekommer alltid en kvarvarande risk. Det finns alltså trots lång tids forskning ingen optimal lösning hur vi ska bedöma lavinrisken. Däremot kan specialisten, trots otillräcklig information, med bristande eller rent av felaktiga värden, även under tidsbrist och press bedöma riskerna. Utifrån Försvarsmaktens anvisning och förbandets stående order kan man komma till en optimerad lösning för förbandets säkerhet. En avsevärd mängd information måste bearbetas och värderas med hänsyn till deras tillgänglighet, tillförlitlighet och tydlighet. Enbart en temperaturangivelse t ex är mycket lätt att inhämta och dessutom mycket exakt. Men under lavinriskbedömningen ger den ensam ingen avgörande information. En representativ snöprofil med rutschblockstest är ofta inte lätt att utföra, men rätt utförd på rätt plats ger den med synbart resultat mycket trovärdig information. Tyvärr är alltså de centrala och mest avgörande ingångsvärdena för lavinriskbedömningen inte de mest lättillgängliga, nämligen spänningarna och hållfastheten i snötäcket. De lättåtkomliga meteorologiska värdena har endast indirekt och relativ påverkan på lavinriskbedömningen. Den mest värdefulla informationen om snötäckets stabilitet erhålls därför från egna lavinobservationer, sprängresultat samt stabilitetstester (rutschblock m m). Inhämtningen av denna information påverkas av subjektiva bedömningar i terrängen. Bearbetning och utvärdering av dessa värden ställer stora krav på specialisten som i sin tur påverkas av subjektiva och objektiva faktorer såsom tidspress, fara, utmattning, hårt väder och kyla, mörker eller nedsatt sikt osv. Förbandschefen måste avdela rikligt med tid och övriga resurser för detta arbete. För att överblicka lavinrisken utfärdar behörig specialist (Militär bergsguide) ”Lavinprognos”. Förbandschefen följer MBG anvisningar samt planerar verksamheten med bl a lavinprognosen som utgångspunkt. 202 Huvudfaktor Åtgärder Förhållanden • Omsätt lavinprognos • Omsätt väderleksprognos • Samla in övrig information • Kartrekognosera • Samla in övrig information Konsekvens/ förhållningssätt Avgränsa kritiska områden Terrängen Förbandet Avgränsa kritiska terrängavsnitt • Värdera erfarenhet. personliga iakttagelser samt övriga observationer med hänsyn till terrängens utseende och förbandets organisation och uppgifter. planering. väderprognos. L A V I N T J Ä N S T Mall för planering och genomförande av verksamhet i lavinriskområden Allmänt Arbetsgången bryts i stort ned i tre skeden. I samtliga skeden värderas tre huvudfaktorer: • Förhållanden • Terrängen • Förbandet Planeringsskedet I planeringsskedet värderas all tillgänglig information om yttre förhållanden såsom lavinprognos. lokal bedömning samt bedömning av särskilt snöfält.6. utrustning Välj det säkraste och mest och stridsvärde kraftbesparande alternativet • Värdera organisation och med hänsyn till uppgiften sammansättning 203 . molnläge. skavler. snötäcket. nederbörd. sök varningstecken. Nu kraftsamlas värderingen mot de lavinbildande faktorerna väderlek. vegetation. kritisk mängd nysnö. vind. klipputsprång • Finns snöfält där spontana laviner kan utlösas ovanför eller under förbandet? • Kan laviner fjärrutlösas av förbandet? • Framrycker andra förband/ civila i närheten? • Hur agerar enskilda och enheter i det egna förbandet? Konsekvens/ förhållningssätt Ändra om tidigare slutsatser inte håller Terrängen Bedöm och kontrollera fortlöpande faktorerna förhållanden och terräng Förbandet Räcker din erfarenhet och ditt kunnande till. temperatur. exposition. hängdrivor. struktur. terrängen och förbandet. Huvudfaktor Åtgärd Förhållanden • Värdera tidigare information och slutsatser • Värdera det allmänna snöläget. hur är ditt stridsvärde och vad händer om du faller bort? 204 .6. yrsnö • Värdera väderläget: sikt. kamläge. L A V I N T J Ä N S T Lokal bedömning Vid den lokala bedömningen omvärderas och detaljgranskas tidigare information. färsk drevsnöavlagring. solens inverkan • Bedöm branthet. spårdragning. Finns andra förband eller grupper ovanför eller nedanför? Hur påverkar de oss/vi dem? Med vilka undantag kan bedömningen av denna sluttning överföras till andra sluttningar (lutning. L A V I N T J Ä N S T Bedömning av särskilt snöfält Vid bedömning av särskilt snöfält genomförs direkt förebyggande åtgärder. t ex vägval. Beakta risken för spontana laviner fr o m nivå 3 (omfattande lavinrisk) samt risk för fjärrutlösta laviner fr o m nivå 4 (stor lavinrisk) även från flack terräng. Terrängen Hur ser det ut runt förbandet? Utloppsområden. dvs talrika spår efter varje betydande snöfall? Finns kringgångsmöjligheter i flackare terräng? ”Framrycka eller inte?” Om ja – När? Var? Hur? 205 . Åtgärder för att minska påfrestningarna i snötäcket: • Inta avlastningsavstånd 10-20 m • Max en person åt gången i riskområdet • Vid utförsåkning: fastställ gränser och återsamlingsplatser. fördämningar. sprängning. sänkor. det brantaste partiet i området avgör. ryggar. ej lutningen vid den egna positionen. höjd. Bedöm brantheten. Förbandet Är snöfältet rikt trafikerat. har den ökat eller minskat efterhand? Konsekvens/ förhållningssätt Är nysnön lös eller bunden? Gör spadtest eller rutschblock vid behov. Förekommer uppvärmning eller vindpåverkan? Värdera höjdläge och exposition. framryckningsfrekvens)? Huvudfaktor Åtgärd Förhållanden Bedöm risken. rännor som växlar i exposition. exposition. kringgång. Risk för spontana laviner från nivå 3.6. höjder och klipputsprång. Ta för vana att se på hur snön beter sig i slag och vid kraftiga inbromsningar 206 . omfattande lavinrisk). Sprickor i snötäcket som uppkommer under belastning är ett vanligt fenomen då lavinrisken är ”omfattande” eller högre. • Fjärrutlösta flaklaviner (vanligt fr o m nivå 4. • Spontana snöflaklaviner (vanligt fr o m nivå 3. stor lavinrisk). L A V I N T J Ä N S T Akuta varningstecken • Trumljud i snötäcket eller att snöytan spricker upp i småflak vid belastning (vanligt fr o m nivå 3.6. • Vibrationer i snötäcket. omfattande lavinrisk). 6. L A V I N T J Ä N S T Lavinbildande och lavinhämmande faktorer Exposition Lavinbildande faktorer Liten eller ingen direkt solinstrålning på skuggsidor, den nedbrytande omvandlingen fördröjs, risken ”konserveras” På skuggsidor består rimfrosten längre Lavinhämmande faktorer Mycket och stark solstrålning gynnar den nedbrytande omvandlingen och därmed snötäckets sättning Rimfrost som bildats under natten smälter eller bryts snabbare ned på solsidor På vindutsatta partier avsätts mindre eller ingen snö alls På skuggsidor med litet snödjup är rinnsnöbildningen intensiv På solbelysta partier under mycket varma dagar värms snötäcket snabbt upp, snötäckets hållfasthet avtar därmed samtidigt som smältvatten främjar bildandet av blötsnölaviner På läsidor lagras stora mängder drevsnö. Färska drevsnöskikt är spröda och har dålig vidhäftning vid underlaget Terrängens form Lavinbildande Konkava formationer såsom rännor, sänkor m m fylls ofta med drevsnö Snötäckta konvexa formationer innehåller i regel stora spänningar Lavinhämmande Barblåsta konvexa formationer såsom åsar, ryggar Markytans beskaffenhet Lavinbildande Släta, blanka ytor Gles skog och buskar Gräs Lavinhämmande Grov struktur Tät skog (hindrar ej ytlaviner) 207 6. L A V I N T J Ä N S T Snötäckets sammansättning Lavinbildande Insnöad rimfrost Inneslutna hårda ispartiklar eller isskikt Rinnsnö Ytliga spröda skikt Stora mängder nysnö Lavinhämmande Nedbrutna gamla snöskikt Förenade stabila mellanskikt Etablerad, befäst nysnö Firnsnö eller förskorpad snö tidigt på året Lutningsvinkel Under 30 graders lutning är det sällsynt med lavinutlösning. Det är ofta för flackt för att tillräckliga krafter ska uppstå i snötäcket. Över 50 graders lutning utlöses sällan stora laviner. Där glider den mesta snön bort redan under snöfallet. 90° 60° 50° 40° 30° 20° Flaklaviner utlöses vanligast i lutningar mellan 30-50˚ i vissa fall redan vid 25˚ 208 6. L A V I N T J Ä N S T Mängden nysnö Är förhållandena ogynnsamma krävs endast en liten mängd nysnö för att det ska bli riskfyllt. För förbandet som befinner sig i potentiella riskområden och därmed tillför påfrestningar på snötäcket gäller nedanstående tabell som ett riktvärde. Kritiska nysnövärden under sammanhängande nederbördsperiod Vid dessa fall råder minst ”omfattande lavinrisk” (nivå 3) 10 – 20 cm nysnö Vid ogynnsamma förhållanden (stark vind, mycket låg eller mycket mild temperatur, instabilt snötäcke, sällan trafikerat stråk, skarlager, rimfrost eller mycket gammalt snölager) Vid måttliga förhållanden 20 – 30 cm nysnö 30 – 40 cm nysnö Vid gynnsamma förhållanden (vindstilla eller svag vind, stabilt snötäcke, hårt trafikerat stråk, låga temperaturer) Temperatur Snötemperaturer nära noll grader är avgörande för snötäckets hållfasthet. En temperaturökning i snötäcket då snötemperaturen redan är nära noll innebär en tillfällig men påtaglig riskökning. På längre sikt dock – på grund av efterföljande stabilisering i snötäcket – minskas risken, särskilt då en värmeperiod följs av kraftig avkylning med återfrysning av snötäcket. Kraftig temperaturminskning i snötäcket då temperaturen tidigare befann sig nära noll grader innebär en stabilitetsökning med avtagande risk. Däremot sker den nedbrytande omvandlingen långsammare. 209 6. L A V I N T J Ä N S T Vind Vinden skapar förutsättningar för flaklaviner. Vinden transporterar stora mängder snö som på kort tid förflyttas och avlagras på ogynnsamma platser. Vindriktning och vindstyrka under och efter ett snöfall avgör var och hur hängdrivor och drevsnöavlagringar bildas. Lär dig upptäcka platser – potentiella lavinutlösningsområden– dit vinden har överfört stora snömängder 210 6. L A V I N T J Ä N S T Undersökning av snötäcket Undersökning genomförs som periodiska, dagliga och särskilda observationer. Periodiska observationer genomförs i syfte att följa växlingar avseende generella förhållanden i intressanta områden. De bör utföras minst två gånger i månaden och genomförs som dagliga observationer med stöd av snöskiktprofiler och rutschblock. Periodisk observation bör även genomföras då förbandet når ny terräng där erfarenheterna från förhållandena i tidigare terräng inte kan överföras. Dagliga observationer genomförs fortlöpande och omfattar följande: • Mängd nysnö de senaste 24 timmarna • Totalt snödjup • Väderleksförhållanden (vind, fuktighet, lufttemperatur, nederbörd, molnighet, lufttryck) • Snötemperatur 10 cm under snöytan • Karaktär, snöytans sammansättning och styrka • Observerade laviner samt övriga varningstecken • Lavinprognos Särskilda observationer genomförs i stort som dagliga observationer. De verkställs i regel på order, inom ramen för särskilda uppdrag, rekognosering, samt då tidigare observationer kräver verifiering, komplettering eller särskilda åtgärder. 211 6. L A V I N T J Ä N S T Genomförande Snöskiktsprofil/rutschblock Med denna metod bedömer man snötäckets stabilitet genom att testa dess skjuvhållfasthet.5 m 0.5 m Rutschblockmetoden 212 . Metoden går ut på att helt frigöra en del av snötäcket samt utsätta denna för en gradvis ökad påfrestning. Resultatet av belastningsproven kan inte generellt överföras till andra snöfält. Den utförs i sluttning med minst 30˚ lutning. Däremot ger det en fingervisning om läget. 1. dvs snötäckets glidbenägenhet.5 m 2m 0. Gör eventuella mätningar enligt snöskiktsprofildiagrammet.5 meter breda.5 meter djupa – på höger och vänster sida. • Sluttningen ska nedtill utmynna i flackare terräng som inte består av ytterligare fallrisker. Belasta blocket enligt tabell nedan. Säkerhetsbestämmelser • Arbetsplatsen ska märkas ut. • Sluttningar där denna undersökningsmetod används får inte vara högre än 50 meter. • I särskilda fall kan arbetstruppen säkras med rep. Gräv ut en 3 meter bred lodrät vägg vinkelrät mot fallinjen. sten i dagen eller andra hårda föremål.6. Putsa frontväggen så att snöskikten framträder tydligt. Frigör blockets bakkant genom att med snöre såga genom snötäcket minst hela blockets höjd. • Då blockets bakkant sågas samt då blocket utsätts för belastning får ingen arbetstrupp eller annan personal befinna sig i riskområdet/fallinjen nedanför blocket. Sondera snötäcket för att fastställa djup och för att undvika stenar och buskar samt för att skaffa en preliminär uppfattning om snötäckets sammansättning och eventuella svaga skikt. stopposter bör avdelas om terrängen inte medger god runtomkringobservation. Gräv två schakt – 0. 8. L A V I N T J Ä N S T Arbetsordning 1. • Vid avslutat arbete ska gropen grävas igen. 1. (Knutar på snöret med 50 cm mellanrum underlättar sågverkan. 5. • Endast arbetstrupp som krävs för uppgiften uppehåller sig i området. Vid eventuell utlösning notera i protokoll. 213 . 6. • Arbetstruppen bär lavinsändare i läge ”SÄND” och ska vara utbildade i självbromsningstekniker. så att 2 meter av frontväggen återstår. 2. 4.) 7. 3. Spadprovet är en lämplig undersökningsmetod under pågående förflyttningar och kan med fördel utföras även vid kortare uppehåll och raster. Sondera snötäcket för att fastställa djup och för att undvika stenar och buskar samt för att skaffa en preliminär uppfattning om snötäckets sammansättning och eventuella svaga skikt. Det kan även utföras i flack. Det är en mycket grov bedömning som samtidigt minskar risken för ”alltför detaljerade” och därmed kanske felaktiga bedömningar. Påfrestning Snötäckets skjuvhållfasthet på aktuell plats Mycket instabilt Lavinrisktendens i exponerad terräng Ökande Grävning/sågning vid närmande. Efter utlösning undersöks glidskiktet och jämförs med intilliggande skikt. Arbetsordning 1.5 meter. L A V I N T J Ä N S T Belastning av rutschblocket och utvärdering av resultatet Endast ett fullständigt brott av komplett skikt (även ovanför skidorna) eller inget brott alls är en giltig bedömningsgrund. Syftet är att få en snabb allmän uppfattning om snötäcket. bestigning Stillastående med skidor Vid knäböjning med skidor Ett jämfotahopp med skidor Instabilt 2–3 jämfotahopp med skidor Jämfotahopp utan skidor Ingen utlösning Måttligt stabilt till stabilt Ökande Beakta lokala riskområden Spadprov Spadprovet syftar till en snabb och enkel kontroll av snötäckets ungefärliga skjuvhållfasthet samt till att upptäcka potentiella glidskikt. oexponerad terräng med mindre snödjup. Rekommenderat snödjup är max 1. 214 .6. Gräv ut ett block ned till marken. utan att bända. Gräv ett spår brett nog att rymma en såg/motsv bakom blocket på ena sidan samt ett liknande spår på andra sidan. Ta skikt från den resterande snön genom att såga ett vertikalt spår bakom blocket. Separera därefter blocket ned till just under det översta (vid flera) av dessa. Om skiktet brister. 5. Märk ut en yta på snöytan om ca 30 x 30 cm. Det går även att utsträcka måtten ända till 60 cm. Dra spaden. Lämna sågen på plats för att markera sågdjupet. 3. Påfrestning Kollaps. Värdera snötäckets sammansättning och sök potentiella glidskikt. brister vid sågning/grävning Lätt Måttlig Hård Ingen utlösning Snötäckets skjuvhållfasthet på aktuell plats Mycket instabilt Mycket instabilt Instabilt Måttligt stabilt Måttligt stabilt Lavinrisktendens i exponerad terräng Ökande Ökande Ökande Beakta lokala riskområden Beakta lokala riskområden 215 . 4. 6. 8. Fatta skaftet med bägge händerna. Samma person med samma spade bör utföra testerna under sammanhängande period/aktivitet. Ta bort all ”mycket mjuk” och ”mjuk” snö från ytan där provet kommer att äga rum.6. Om skiktet inte brister. 7. L A V I N T J Ä N S T 2. 30 cm 30 cm 30 cm yta är en behändig storlek på pelaren. i fallinjen parallellt med snöfältets lutning. Använd dock samma mått vid bedömningar under sammanhängande period/aktivitet Bedömning av spadprovet och utvärdering av resultatet. Placera spadens blad varsamt i spåret bakom blocket med spadens bladkant omedelbart ovanför gränsen mellan det potentiella glidskiktet och det underliggande skiktet. värdera läget enligt tabell nedan samt enligt mallen för verksamhet i lavinriskområden. Sök misstänkta skikt samtidigt som du gräver. fortsätt arbetsgången nedåt i snötäcket. Begrepp: ”Spontan”: utan mänsklig påverkan. Snötäcket är generellt svagt och mycket instabilt. Mindre spontanlaviner möjliga.6. bearbeta. Större spontanlaviner ej att vänta. L A V I N T J Ä N S T Försvarsmaktens lavinriskskala med lavinprognos Allmänt 1993 enades de olika europeiska lavinforskningsinstituten om en för Europa gemensam modell för lavinprognoser. Sannolik lavinutlösning Möjlig endast vid stor 2) påfrestning på mycket få extremt branta partier. Flertalet större spontanlaviner att vänta. Den militära bergsguiden utbildas därför för att genomföra uppgiften utan civilt stöd. 4 Stor Snötäcket är på de flesta 1) branta partier dåligt etablerat och instabilt. ”Extremt brant”: särskilt ogynnsam terräng avseende lutning. ”Exposition”: sluttningens attityd i väderstreck. även i måttligt brant terräng. Informationsmaterialet och presentationen baseras på mångårig internationell forskning och uppföljning. Enstaka medelstora. Verksamhet i riskområden kräver lavinriskbedömningsförmåga. Lavinriskbedömningsförmåga: Militär bergsguide eller utsedd säkerhetspersonal. Den är baserad på en enhetlig riskskala i syfte att undanröja risken för missförstånd i samband med lavinriskpresentation bland civila och militära myndigheter. Detta system med sina 5 risknivåer tillämpas from 1998 även i Försvarsmakten. Syftet är att enhetligt samla in. Det finns för närvarande ingen liknande funktion civilt i Sverige. Systemet ger ett mycket gott underlag vid uppdragsplanering och utbildningssäkerhetsanalyser inför övningar och insatser i bergsterräng. Delvis begränsade förflyttningsmöjligheter. I övrigt mycket stabilt. Möjlig särskilt vid stor 2) påfrestning framför allt de i lavinprognosen angivna branta partierna. Verksamhet i riskområden ska undvikas. Försvarsmaktens lavinriskskala Risknivå 1 Liten Snötäckets stabilitet Snötäcket är generellt väl etablerat och mycket stabilt Snötäcket är på vissa 1) branta partier endast måttligt stabilt. Liten: t ex enskild. terrängformation osv). Möjlig redan vid liten 2) påfrestning framför allt på de i lavinprognosen angivna branta partierna. grupp med avlastningsavstånd. Snötäcket är på flera 1) branta partier endast måttligt stabilt till instabilt. Flera medelstora samt enstaka större spontana laviner möjliga. Anvisning Generellt gynnsamma förhållanden Gynnsamma förhållanden Beakta lokala 1) riskområden 2 Måttlig 3 Omfattande Verksamhet i riskområden kräver lavinriskbedömningsförmåga. Möjlig redan vid liten 2) påfrestning på de flesta branta partier. Lavinriskskalan finns som bilaga 2 i slutet av boken. form och beskaffenhet. Med ”branta” partier avses brantare än 30˚. 5 Mycket stor Anm: 1) Beskrivs utförligare i lavinprognosen (t ex exposition. redovisa samt följa upp vilka förhållanden och vilken utveckling som leder till aktuell risk kopplat till vissa områden. 2) Påfrestning Stor: t ex fordon. Mycket begränsade förflyttningsmöjligheter. sprängning. 216 . grupp utan avlastningsavstånd. någon större spontanlavin möjlig. särskilt vid stor påfrestning på de i lavinprognosen angivna partierna. Nivå 2. • Lavinutlösning kan inte uteslutas. L A V I N T J Ä N S T Målet är att kartlägga och presentera var riskområdena finns samt vilken grad av påfrestning som är kritisk för snötäcket. lavinbanor samt avlagringsområden.6. Lavinriskskalan – innebörd i stort Nivå 1. 217 . desto svagare är snötäcket och desto fler och större riskområden finns det. Den viktigaste informationen återfinns emellertid i texten som följer respektive nivå samt i de kompletterande anvisningarna enligt lavinprognosen. • Riskområdena är mycket få och lätta att upptäcka. Dessutom avtar graden av nödvändig påfrestning för lavinutlösning med högre risknivå. Risken för laviner ökar exponentiellt med högre risknivå. • Det är möjligt. Med riskområden menas terräng i anslutning till potentiella utlösningsområden. exposition eller terrängformation endast måttligt stabilt. • För förbandet råder fortfarande gynnsamma förhållanden. • Förhållandena är i allmänhet även gynnsamma utanför kontrollerad (säkrad) terräng. Ju högre risknivå. måttlig risk • Snötäcket är på vissa branta partier enligt lavinprognosen beskrivna utifrån höjdläge. men mycket sällsynt med mindre spontana laviner frånsett mindre ras i extremt brant terräng. dock med beaktande av lokala riskområden. liten risk • Snötäcket är generellt mycket stabilt. De återfinns främst i extremt brant och i regel svårtillgänglig terräng. Nivå 5. • Flertalet stora spontana laviner är möjliga. • Omfattande säkerhetsåtgärder vidtas såsom evakuering. L A V I N T J Ä N S T Nivå 3. Verksamhet utanför kontrollerade områden kräver lavinriskbedömningsförmåga. • Flera medelstora samt enstaka större spontana laviner är möjliga. • Risken för spontanutlösta laviner varierar. • Verksamhet utanför kontrollerade områden kräver lavinriskbedömningsförmåga. • Lavinutlösning är möjlig redan vid liten påfrestning. • För att upprätthålla verksamhet kan åtgärder som avspärrningar samt konstgjord lavinutlösning bli nödvändiga. • Beakta utloppszoner i flack terräng. dvs ska ledas/övervakas av lavinspecialist. omfattande risk • Snötäcket är på flera branta partier endast måttligt stabilt till instabilt. mycket stor risk • Snötäcket är generellt svagt och mycket instabilt. • Framförallt på de i lavinprognosen angivna partierna är lavinutlösning möjlig redan vid liten påfrestning. • Denna nivå är inget medelvärde. stor risk • Snötäcket är på de flesta branta partier dåligt etablerat och instabilt. Risk även för fjärrutlösta laviner. katastrofvarning. Verksamhet i riskområden genomförs endast i nödfall. 218 . avspärrning.6. • Kraftigt snöfall eller stark uppvärmning kan orsaka medelstora och enstaka större spontana laviner. Nivå 4. 219 . Lavinprognosen delas in enligt följande: Allmänt Väderläget senaste 24 timmarna med översiktlig prognos för dygnet. Snötäckets stabilitet I vilket tillstånd befinner sig snötäcket i allmänhet med motiv kopplat till vissa terrängpartier. den rådande lavinrisken och de närmaste bedömda lägesförändringarna. var återfinns riskområdena och vid vilken påfrestning finns det risk för lavinutlösning. Bedömning av lavinrisken Bedömd risknivå. L A V I N T J Ä N S T Lavinprognos Lavinprognosen ger med understöd av väderleksprognosen en kortsiktig översikt över snöförhållandena. vilken typ av laviner är att förvänta. Anvisning Orientering om bedömd lägesutveckling samt anvisningar för förflyttning och verksamhet med motiv.6. Den ger också anvisningar och riktlinjer för förbandets verksamhet. vid krön och kamnära terräng i alla expositioner. Bedömning av lavinrisken Det råder stor lavinrisk (nivå 4). Det mycket kraftiga snödrevet har lagrat sig främst i sänkor och rännor. Anvisning Det råder mycket begränsade förflyttningsmöjligheter. Snötäckets stabilitet Nysnön har ännu inte bundit sig med underliggande snölager som till ytan består till största delen av skare eller is. Detta har medfört mycket kraftigt snödrev.eller insatsområde. Prognos gäller om inte annat anges endast för aktuellt övnings. L A V I N T J Ä N S T Exempel på lavinprognos Lavinprognos för Kebnekaisefjällen 2000-03-21 gällande för Jbat/I22 under Ödemarksövning tre 2000 Utfärdad av lt Mikael Amlert Allmänt Vädret i bataljonens övningsområde har de senaste fyra dygnen karaktäriserats av snöbyar och regn samt frisk till hård V-NV vind. Kontrollerade områden är till dags dato SJÖSYSTEMET till samt H-basområde SKARTA. 220 . Här kan laviner sannolikt utlösas redan vid liten påfrestning (enskild soldat). Lavinrisken kommer inte att minska väsentligt under de närmaste dygnen. Tolkning av lavinprognos Lavinprognosen gäller för regionala förhållanden och kan inte generellt överföras över stora avstånd. Flera medelstora samt enstaka större spontana laviner är möjliga och kan i ogynnsamma fall även nå flack terräng. Förflyttning och verksamhet utanför kontrollerade områden (se nedan) ska ske med understöd av Militär Bergsguide eller utsedd säkerhetspersonal (eso).6. Prognosen utfärdas med stöd av regional väderprognos och följer därmed i stort väderlekstjänstens terrängindelning. Lokalt har vinden nått stormstyrka. Snötäcket är på de flesta partier i sektorn NO-NV dåligt etablerat och instabilt. eftersom även tillsynes harmlös terräng kan bli lavinfarlig i dåligt väder. För förband som uppträder i lavinriskmiljö gäller minst följande • Följ upp väderutvecklingen. L A V I N T J Ä N S T Åtgärder i lavinriskmiljö Lavinbegravd personal befinner sig i akut livsfara. Tyder de allmänna uppgifterna och läget på gynnsamma lavinförhållanden så kan i regel operationer genomföras utan större begränsningar. • Avdela sök. kan det vara nödvändigt att ta större risker. • Avdela förpatrull som drar lämpliga spår och förbereder återsamlingsplatser.och sjukvårdsmateriel. fördela sonder och spadar samt erforderlig räddnings.och räddningsstyrka som hålls i beredskap. 221 . Om uppdraget kräver. • Kontrollera fortlöpande att anbefallda åtgärder efterlevs och komplettera åtgärderna vid behov. Säkerhetsåtgärderna genomförs i tre skeden: • Vid uppdragsplaneringen • Vid ankomst till aktuell terräng • Vid bedömningen av särskilt snöfält Under samtliga skeden bedöms faktorerna terrängen. förhållandena och förbandet. Det kan även innebära att förbandet tvingas stanna kvar i innehavd gruppering. • All personal ska kunna genomföra kamraträddning samt ingå i räddningsstyrka. t ex vid strid eller räddningsaktion. konstgjord lavinutlösning eller andra säkerhetsåtgärder. Förpatrullen ska vid behov genomföra konstgjord lavinutlösning samt övervaka förbandets passage av utsatta ställen. • Personalen ska bära lavinsändare i läge ”SÄND” samt medföra spade och sond lättåtkomliga vid all verksamhet utanför säkrade områden.6. Vid behov markeras dessa och poster sätts ut. Finns tecken på lavinrisk så vidtar försiktighetsåtgärder såsom kringgångar. Om möjligt ska endast en person åt gången vistas i det misstänkta riskområdet (lavinavstånd). Räddningsmateriel och personal sätts i höjd beredskap. L A V I N T J Ä N S T • Vägval görs om möjligt längs ryggar och åsar och i så flack terräng som möjligt. färska drevsnöavlagringar samt terrängfällor som trånga sänkor och raviner. Måste misstänkta snöfält passeras så undvik långa traverseringar. Undvik branta snöfält. Håll avståndet även vid riktningsändringar. Vid traversering av misstänkta snöfält bör detta ske så högt som möjligt • Avlastningsavstånd 20 meter intas på snöfält brantare än 25˚. Fallskärmsjägare under vinterutbildning i Kebnekaisemassivet • Vid behov avdelas varnings. 222 . Övrig personal ska uppehålla sig på säker plats.6.och observationsposter. Följ fallinjen så långt som möjligt. L A V I N T J Ä N S T • Indela förbandet i mindre och mer lättrörliga avdelningar som kan framrycka oberoende av varandra. • Ha ständig passning på sambandsmedel samt orientera fortlöpande om avdelningarnas verksamhet och läge. Fastställ utrymningsriktningar och återsamlingsplatser. • Lossa fångremmar (motsv) på skidor. • Orientera personalen fortlöpande samt följ upp och uppdatera räddningsrutiner. • Skydda andningsvägarna samt förstärk klädseln. Lossa avbärarbälten på ryggsäckar och dragselar till pulkor. • Vid passage av sprickrik glaciär under lavinrisk görs bedömning om inknytning i replag ska ske eller inte. bär stavar utan att trä handen igenom handledsremmen. 223 . Knyts förbandet in i rep ska lavinavstånd intas mellan replagen. Gamla spår eller spår av djur i misstänkta områden innebär inte att området är säkert att beträda.6. Det är viktigt att ständigt söka utrymningsvägar och skyddade terrängformationer. L A V I N T J Ä N S T Åtgärder i lavinen Att vara mentalt förberedd på att ”denna sluttning är akut lavinfarlig …” samt att tänka igenom lämpliga åtgärder i en lavin har visat sig vara livsavgörande. stavar och vapen. Att vara medveten om att varje brant snöfält kan vara lavinfarligt leder automatiskt till ett omsorgsfullt beteende och klokt vägval. Skydda andningsvägarna Försök klamra dig fast vid utskjutande klippblock och träd. Lever du när snömassorna har stannat och inte har andningsvägarna fulla med snö och bröstkorgen ihoppressad eller har allvarliga skador så klarar du dig flera timmar i snön. Ta det lugnt. lösgör skidorna och se till att du blir av med all utrustning som annars drar ned dig i snömassorna.6. För de som dras med i en lavin finns bara en utväg: Kämpa! Försök göra följande: • Ta dig ut ur lavinen om du är nära kanten. 224 . Håll ihop armar och ben i hukande ställning (jämför fallskärmsställning). • När snömassorna stannat: Genom att hålla ihop kroppen under raset så minskar risken för allvarliga krosskador och frakturer. Det finns stora chanser att du klarar det om du redan innan har sett ut en utrymningsriktning. • Kryp ihop och skydda ansiktet (andningsvägarna) med armarna. Gör dig fri från ryggsäck. Åk eller spring åt sidan. • Kan du inte ta dig ur. hjälpen är på väg. • Märk ut dessa platser – Viktigt!!! • Räkna in personalen. Organiserad räddning sker i ett senare skede. • Tillkalla hjälp via radio/mobiltelefon. L A V I N T J Ä N S T Lavinräddning Lavinräddning delas in i två kategorier: Kamraträddning (improviserad räddning) och organiserad räddning. hur många och vilka är saknade? • Avdela poster som varnar för ytterligare ras samt är beredda att hejda/tillkalla andra enheter. • Fastställ utrymningsriktningar samt återsamlingsplatser vid ytterligare ras. Den organiserade räddningen utförs av personal/enheter som i regel inte har bevittnat själva olyckan. Alla utom posterna hjälper till i sökandet. 225 . i regel om kamraträddningen inte har lyckats. • Sänd inte iväg personal efter hjälp om inte hjälpen kan vara på platsen inom 15-20 minuter. Misslyckas kamraträddningen är det av avgörande betydelse för utgången att för sökningen viktiga platser och områden är utmärkta samt att eventuella materielfynd i lavinkäglan inte flyttas. Åtgärder för en effektiv kamraträddning ska prioriteras.6. Överlevnadschanserna för en lavinbegravd sjunker drastiskt efter 15 minuter. Kamraträddning (improviserad räddning) • Stabilisera läget och förvärra inte situationen! • Observera var den nödställde greps av lavinen samt var han försvann utom synhåll. Kamraträddning är den mest effektiva metoden eftersom den utförs av personal ur samma styrka på plats som den/de begravda. Sökningen startar uppe eller nere i området med hänsyn till räddningspersonalens utgångsläge Avstånd och tillvägagångssätt då ensam räddare grovsöker det primära sökområdet med lavinsändare 226 . Försvinnandepunkt Här sågs den nödställde senast innan han försvann utom synhåll i snömassorna. då det i vissa fall har lokaliserats nödställda utanför/nedanför avlagringsområdet. lavinbanans karaktär och avlagringsutseende.6. Medrivningspunkt Medrivningspunkt Försvinnandepunkt 20 m 10 m 20 m 10 m 1 0m 10 Försvinnandepunkt 20 m 20 m m Avstånd och tillvägagångssätt då flera räddare grovsöker det primära sökområdet med lavinsändare. dvs helt utanför lavinen. Sök även utanför dess begränsning. Djupet på det primära sökområdet sträcker sig från försvinnandepunkten minst till avlagringsområdets bortre begränsning. Bredden på det primära sökområdet varierar med hänsyn till lavinens storlek. Medrivningspunkt Här befann sig den nödställde när lavinen utlöstes. med ytterkarlarna ca 10 m från områdets gränser. 20 m lucka. L A V I N T J Ä N S T Starta söket efter föremål och signal från den nödställdes lavinsändare i det primära sökområdet. Det befinner sig i fallinjen rakt nedanför medrivningsoch försvinnandepunkterna. 6. 227 . Samtidigt ställer du om lavinsändaren till läge ”MOTTAG” och söker signalen från den nödställdes sändare. Efter upprepade slag. Han kan sannolikt höra dig i snön. Linda fast lavinsändarens band runt handleden så den sitter fast ordentligt. Detta är det primära sökområdet. • Sök av området systematiskt (se bild en/flera sökande). • Lyssna efter rop från den nödställde. • Låt upptäckta utrustningsfynd ligga kvar där du fann dem. Förvänta dig inte att signalen blir lika stark efter varje slag. när det inte går att minska volymen längre så är du inom ca 1-3 meter från den nödställde beroende på hans läge och djup. Det är viktigt för det fortsatta sökandet. dvs där det är mest sannolikt att hitta den nödställde. • Skulle du dras med i ytterligare en lavin så är det snabbt gjort att ställa om sändaren till sändning och den sitter dessutom fast i dig. • Leta efter synliga tecken som t ex uppstickande utrustningsdetaljer eller kroppsdelar. ropa till honom att räddningen är igång. Finsökning Finsöket börjar på den plats där första signalen mottas (se bilden). L A V I N T J Ä N S T Grovsökning • Grovsök området nedanför de utmärkta platserna där den nödställde greps av/försvann i lavinen. Nu vidtar punktsökningen. Sticker det t ex upp en skida så dra i den och känn om den sitter fast i någon. • Märk ut platsen där du får in första signalen. 3 Här är signalen som starkast. Märk ut platsen och inled finsökningen i samma riktning. Fortsätt finsökningen i rät vinkel i ny riktning. 6 Punktsökning 2-3 m 9 2-3 m 7 8 5 Grovsökning 1 Finsökning 3 2 4 228 .6. 5 Fortsätt sök efter starkare signal. 4 Om signalen försvinner är du på väg åt fel håll. Märk ut platsen och inled punktsökningen. Vänd vid 6 om signalen försvinner. 7 Se 3 8 Se 4 9 Volymvredet är i lägsta läget och signalen som starkast. Vänd om och fortsätt i motsatt riktning. Märk ev ut platsen. sänk volymen tills signalen knappt är hörbar. L A V I N T J Ä N S T Exempel på metod för finsökning 1 Första signalen från den nödställdes lavinsändare mottagen. 2 Vänd om när signalen avtar. 6. För lavinsändaren omedelbart ovanför snöytan. • Tappar du bort dig under sökandet och inte får ordning på signalerna så återgå till den (utmärkta) plats där du tog emot första signalen och börja om från början. • Låt sonden sitta kvar vid kontakt och gräv längs sonden tills du får kontakt med den nödställde. • Dra en tänkt linje på snöytan i höjd. • Sondera där dessa linjer möts eller i det omedelbara närområdet så finner du den nödställde. 2-3 m Arbeta med lavinsändaren nära marken vid punktsökning 229 .och sidled där den mottagna signalen är som kraftigast med volymvredet i lägsta läget. L A V I N T J Ä N S T Punktsökning Punktsökningen syftar till att få fysisk kontakt med den nödställde med hjälp av snösonden. kastar ned lämpligt markeringsmedel vid signalkontakten. behandla även övriga skador. • Gräv försiktigt med händerna den sista biten.och markpersonal. • Stäng av dennes lavinsändare omedelbart om ni söker flera begravda. Radiosamband ska finnas mellan helikopter. • Låt den nödställde. om läget medger. ligga kvar i den isolerande snön till dess att bår/pulka med förstärkningsplagg finns på plats för avtransport.6. • Frilägg andningsvägarna och var beredd att ge konstgjord andning. som bär hörlurar inkopplade i lavinsändarna. Personalen i helikoptern. • Behandla den nödställde som allmänt nedkyld. L A V I N T J Ä N S T Militär patrull grovsonderar (improviserad räddning) efter en person som saknar lavinsändare Grovsökningen kan även ske över stora ytor från öppen dörr på lågt flygande/ hovrande helikopter. så att styrkan på marken kan fortsätta med finsökningen. Första hjälpen • Gräv fram och frilägg den nödställdes huvud och bröstkorg. 230 . • Gräv slutligen en nisch för pulkan. antal saknade och vilka • Anteckna när och vilka som ev har sänts ut för att tillkalla hjälp • Komplettera anteckningarna efterhand. Undsättningsskedet Chefen för förpatrullen tar vid behov befälet över olycksfallsplatsen och leder därefter räddningsarbetet på platsen. Märk ut: • Plats (-er) där signal (-er) mottagits med lavinsändaren • Genomsökta områden • Eventuella fynd • Medrivnings. alternativt avlösa eller förstärka personal på olycksplatsen. Följande omedelbara åtgärder vidtas: tillkallande av fordon och helikoptrar. Ordinarie förbandschef leder det övergripande räddningsarbetet tillsvidare från ordinarie ledningsplats. gruppering och uppgifter. Förpatrullen medför sambands-. Larmskedet Insatsen inleds med en genomgång av läget med orientering.6. sjukvårds.och försvinnandepunkter Anteckna: • Tidsförhållanden • När olyckan skedde • När den nödställde/de nödställda hittades • Anteckna även vilka åtgärder som har vidtagits. förpatrull indelas och sänds snarast iväg för att starta det inledande arbetet på plats. L A V I N T J Ä N S T • Tänk på att vid framgrävning även gräva rakt framifrån. Vid övningar i fredstid larmas även fjällräddningen. indelning. ca 50 cm nedanför/utanför den skadade.och räddningsutrustning samt förnödenheter i 231 . även med skiss Organiserad räddning Organiserad räddning beskrivs här i stort utifrån ett taktiskt/tekniskt läge. inte bara uppifrån. och räddningsarbetet samt håller ledningsplatsen orienterad om läget. Det är inte längre sannolikt att hitta levande.6.och räddningsarbetet inte lyckas inom ca en timme övergår insatsen till nästa skede. bedömer säkerheten för egen personal. Förpatrullen förhör vittnen. I detta skede kan det vara aktuellt att tillkalla större fältarbets. L A V I N T J Ä N S T erforderlig mängd. Utbyggnadsskedet Organisationen på olycksplatsen är i regel helt upprättad (se bild). Räddningsledaren bedömer läget och stridsvärdet efterhand. Förpatrullen bör vara självförsörjande under minst 24 timmar. För att hålla koncentrationen på topp bör sökande personal avlösas fortlöpande efter ca 1 timmes sökarbete. Om sök.och underhållsresurser i form av specialfordon och specialförband. Sondlag Poster Avspärrning Sökning med lavinsändare VIND Märk ut lavinfältets gränser Materielupplag Märk ut sonderat område 232 . Ger inte detta skede resultat efter ca 8 timmar övergår insatsen till nästa skede. inleder sök. Röjningsskedet Röjningsskedet varar med hänsyn till läget till dess att samtliga saknade är återfunna. Därmed kan soldaten med hjälp av en ljud. Lavinsändaren kan även ställas om till läge ”MOTTAG”. Soldaten som bär den kan därefter upptäckas/pejlas in via en elektromagnetisk signal (457 KHz). • Efterhand som patrullchefen passerat ställer truppen in läge ”SÄND” och iordningställer sändare och klädsel samt förbereder avmarsch/motsv. beroende på batteristatus och terrängförhållanden. se tillverkarens bruksanvisning. • Patrullchefen passerar truppen efterhand med sin lavinsändare i läge ”SÄND”. Exempel på lavinsändare Kontroll av lavinsändare före utgående/användning Grupp-/patrullchefen genomför följande kontroll: • Patrullen ställs upp med ca 2 meters lucka eller avstånd med lavinsändaren i läge ”MOTTAG” samt vrider volymvredet till minimum. 233 . Räckvidden är ca 20-40 meter. För teknisk beskrivning och handhavande. Lavinsändaren (transceiver) är en batteridriven elektromagnetisk kombinerad sändare och mottagare. För användning ställs den i läge ”SÄND”. Soldatens sändare ska härvid ge ifrån sig en ljud.6. • När patrullchefen kontrollerat att samtliga lavinsändare fungerar i läge ”MOTTAG” ställer han in läge ”MOTTAG” med volymvredet i läge minimum. Lavinsändaren behandlas och vårdas som övrig radioutrustning.och ljussignal när patrullchefens lavinsändare befinner sig inom ca en meter. L A V I N T J Ä N S T Särskild räddningsutrustning Lavinsändare Lavinsändaren (LVS) som för närvarande används inom Försvarsmakten är Pieps 457 Optifinder. Den bäres under det yttersta klädeslagret i läge ”SÄND” vid verksamhet utanför kontrollerade/säkrade områden samt vid fältarbeten på branta snöfält och vid snöbivackering.och ljussignal pejla in andra lavinsändare i läge ”SÄND”. Han passerar därefter truppen igen och kontrollerar att deras lavinsändare är tillslagna och fungerar i läge ”SÄND”. Chefen för ett sonderingslag leder verksamheten likt ett excercispass hemma på kaserngården. Det sker när förbandet når säker terräng och inte avser att fortsätta marsch eller verksamhet i riskområden och om läget i övrigt medger detta. Sonderingen utförs med snösonder. Effekten av systematisk sondering är starkt avhängigt av noggrant och disciplinerat arbete. Sond Sondering är den äldsta metoden för sök i laviner. • Rikligt med tid ska avdelas för denna kontroll som även ska ske under ordnade former (jämför visitation före skarpskjutning). Sonderna kan även kompletteras med skidstavar. Sonderingsmanskapet ställer upp på rät linje och söker därefter av lavinkäglan. Klartecken till plutonchefen när kontrollen är klar. L A V I N T J Ä N S T • Patrullchefen ställer därefter in läge ”SÄND”. Det finns två sätt att sondera. LVS bärs med fördel på kroppen under hela den tid förbandet befinner sig i insats-/övningsområdet. Lavinsändaren stängs av på order från lägst plutonchef efter anvisning från Militär bergsguide eller säkerhetspersonal. Eftersom finsondering av ett område tar 4-5 gånger så lång tid så är det lämpligare att grovsondera samma område flera gånger. även kallade lavinsonder som är delbara metallstänger mellan 2. Lavinsond 234 . Grovsondering används när det bedöms att hitta överlevande Finsondering handlar snarare om att bärga kroppar och materiel under röjningsskedet.6. Om räddningsstyrkan inte får kontakt med sina lavinsändare eller den förolyckade saknar lavinsändare så är sondering en tillämpbar metod. vid behov kan plutonchefen kontrollera att patrullchefen ställt in läge ”SÄND”. grovsondering och finsondering. skidor eller långa spetsiga föremål.5 och 4 meter långa. Förbandet medför extra LVS och batterier i reserv. att fortsätta ett normalt steg framåt. • Vid sondkontakt anmäls ”kontakt” och sonden lämnas i hålet och grävmanskap ansluter till platsen och börjar gräva. • Starta sökandet i det primära sökområdet rakt nedanför medrivningsoch försvinningspunkterna. L A V I N T J Ä N S T Grovsondering • Utse den mest erfarne att leda sondlaget. Denne leder arbetet med tydliga angivelser och kommandon från mitten av ledet.6. • Vid utebliven sondkontakt: håll sonden uppdragen. Primärt sö kområde 60 cm 60 cm Medrivningspunkt Försvinnandepunkt Avlagringsområde Avlagringsområde Sondering vid tänkbara fyndplatser i det primära sökområdet 235 . stilla och lodrätt framför kroppen och var beredd på kommando. därefter omedelbart ned och upp framför höger skospets. ”ett steg framåt … sond ned”. • Sonderaren erhåller en ny sond av grävmanskapet och sondlaget fortsätter sonderingen framåt. Det ska vara ca 60 cm i höjd och sida mellan hålen. • Ställ upp på rät linje med armbågslucka och fötterna höftbrett isär ”vid … mot … linje på stället armbågs lucka rättningsområde …” • På kommando ”sond ned” förs sonden lodrätt ned och upp i snön omedelbart framför vänster skospets. • Starta längst ned och sondera uppför käglan – det är lättare att hålla rättningen så. 6. Sökning med Recco-system 236 . När sondlaget avlöses eller tar skydd ska sonderna lämnas nedförda i snön. något förskjutet. Kontrollera rättning och riktning fortlöpande. Finsondering Finsondering sker på liknande sätt som grovsondering. Kontrollera delbara sonders låsning med jämna mellanrum. Rättning och riktning kan upprätthållas med ett uppspänt snöre som förs framför sondlaget. Om möjligt används längre sonder (4 meter). Radarantennen reagerar även på dioder i lavinsändare och i viss annan utrustning som t ex äldre kameror och sambandsmateriel. Sondlaget arbetar med handskar på för att undvika kylskador och för att inte värma upp sonden med handvärmen. Vid utebliven sondkontakt i sonderat område övervägs om sondlaget flyttas till ny plats eller samma yta sonderas igen. Antennen kan med fördel även användas från lågt flygande/ hovrande helikopter över stora ytor. L A V I N T J Ä N S T Sonderade ytor märks upp. Det kommer då att bildas is på sonden och den blir snart svår att hantera. Steglängden minskas till en fot. Radarn störs något av metallföremål samt av fuktig snö. De placeras lämpligast i vardera benficka. Recco Recco är ett radarsystem bestående av en bärbar radarantenn som reagerar på särskilda dioder. Drifttiden är ca 2-3 timmar. Dioderna kan fästas på värdefull materiel och utrustning och kan även bäras i uniformen. Vid sträng kyla. mörker eller dåligt stridsvärde bör avlösning ske oftare. Sondlaget bör inte överstiga 20 man. Grävmanskapet framrycker ca 5 meter bakom sondlaget och bistår med uppmärkning och protokollföring. Räckvidden uppgår till 70-80 meter vid gynnsamma förhållanden. Sondlag ska avlösas efter ca en timme. Radarantennen kan även underhållsladdas i bandvagn eller på skoter. Dela hellre upp styrkan i flera mindre sondlag. Sonden förs ned framför vänster skospets – mellan skospetsarna – framför höger skospets. 7. Reptekniker för SIB-instruktör 237 . R E P T E K N I K E R F Ö R S I B .I N S T R U K T Ö R 7. De i kapitlet beskrivna teknikerna förutsätter att instruktör och trupp har befäst färdighet i grundläggande firningstekniker. Att genomföra en inbrytning via t ex ett fönster mot en förskansad militär motståndare är inte vad man kan kalla en gynnsam stridssituation. förutom för vissa specialförband. Därefter slagäntrar soldaterna över. Övningsledare för denna verksamhet ska vara en firningsinstruktör med tilläggsutbildning på SIB-tekniker. • I industrifastigheter och andra byggnader som har högt i tak kan man fira sig ner till översta våningen genom ett hål i taket. • En sårad soldat kan snabbt få hjälp genom att bli nedhissad på utsidan istället för buren genom trappor och hål i tak/golv.7. Med en provisorisk linbana kan ett bårfall transporteras över terräng som är svårforcerad. • En minerad gata kan passeras genom att använda änterhake som kastas runt ett balkongräcke på andra sidan.I N S T R U K T Ö R Grunder Kapitlet beskriver följande övningsformer med fallrisk som kan ingå vid träning i strid i bebyggelse (SIB): • Firning in genom fönster • Firning upp och ner • Firning framlänges • Änterhake • Slagäntring • Stångäntring • Evakuering av skadade Stridstekniska tillämpningar berörs endast i orienterande syfte. En änterhake med ett rep kan bilda ett framryckningsstråk för prussikklättrande soldater. Några exempel: • Höjdövertag är en viktig del i striden. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . Firning och de andra repteknikerna ska i första hand ses som förflyttningssätt. Det finns idag inga stridstekniska situationer där ovan beskrivna tekniker ingår som en naturlig del. 238 . Avgörande är om det krävs att vapnet är skjutberett vid själva inbrytningen. dels på vilken hotsituation som råder.7. Det gäller att inte bli hängande kvar i fönsteröppningen. I samma ögonblick som firaren passerar in genom fönsteröppningen släpper han efter så att pendelrörelsen fortsätter in i rummet.2 tering av höjdpositionen och firaren lutar överkroppen något bakåt. Firaren stannar till en halvmeter ovanför den övre fönsterkarmen. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . Tekniken att fira sig in genom ett fönster går ut på att använda pendelrörelsen för att komma in i rummet. 5. 2. Inbrytningen kan misslyckas om firaren är ovan och hamnar snett. dels beroende på vilket vapen som används. En lång sträcka från taket till aktuellt fönster underlättar pendelrörelsen. Tillämpa följande teknik: 1. Om så är fallet ska vapnet kunna hanteras med den hand som normalt är skjuthand. 5 Ingång genom fönster är svårt och måste övas mycket . Så fort han tar mark förflyttar han sig bort från fönstret för att inte visa sin silhuett.I N S T R U K T Ö R Firning in genom fönster Teknik Att fira in genom ett fönster är en övning som kräver god koordination och firningsvana. På väg in mot fönstret sker en finjus. Därefter görs ett kontrollerat uthopp som sker i kombination av en nedfirning på ca 1-1 1/2 meter. 3. 239 3 4 1 Firningsvana ska ställas mot ett eventuellt hot från insidan. 4. Om firaren är beväpnad måste en avvägning ske hur vapnet ska bäras. I ett tillämpat läge kan tekniken om den används rätt ge överraskningseffekt. sprängning. 240 .7. Samma regler gäller för inbrytning genom nyss krossat glas. För att kunna genomföra en inbrytning med vapen. Dessa båda moment ska tränas innan firning genom fönsteröppning övas. Repet kan skäras av och glasskärvor kan ge allvarliga skärskador. samt att kunna avpassa hoppets längd. Det kan t ex vara ett moment där glaset förstörts genom krossning. extra skyddsutrustning och förbandschefs tillstånd. Träning på att fira sig in genom ett fönster med riktigt glas ska inte övas utan särskilda skäl. Det är viktigt att kunna utföra kontrollerade hopp utan att rotera. Storleken på öppning ska väljas med hänsyn till deltagarnas utbildningsståndpunkt.I N S T R U K T Ö R Träning Före övning med firning genom fönsteröppningar eller liknande bör deltagarna besitta god färdighet i grundläggande firningsteknik. Särskilda skäl kan vara att det är ett specialförband med särskilda uppgifter där firning genom glas kan anses som motiverat i vissa situationer. Hjälm och skyddshandskar ska som alltid användas vid firning. beskjutning eller liknande i anslutning till firningen så att alla glasskärvor inte kunnat avlägsnas. krävs att firningsbromsen kan kontrolleras med ”fel” hand. Som säkerhetsåtgärd bör fönsterkarmen vadderas med t ex en filt. Risker Glas Det är förenat med stor fara att göra inbrytning genom fönster. Fel avstånd Vid för kort firning slår firaren i stödhanden och/eller huvudet i den övre fönsterkarmen och vid för lång firning kan han slå i svanskotan och skada ryggen. Fönster hakas lämpligen av i gångjärnen och öppningen bör vara fri från hinder. Bästa formen för backup-säkring av den firande personalen är bottensäkring. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . 5. Tekniken är även användbar vid firning ner i brunnar och smala schakt då t ex ett barn ska räddas. Principen är att firaren glider sakta ner till dess han kan se in i rummet. 9. • Det är mycket viktigt att selarnas passform kontrolleras fortlöpande. 4. 7. Om spanaren behöver hissas upp underlättas detta med ett extra rep. Bromshanden håller hela tiden samma grepp. 2. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . Lösningen heter ”firning upp och ner”. Teknik 1. Nu fortsätter han att släppa efter. Nu återstår bara att vända sig runt så att näsan pekar mot väggen. kommer man röja sig. 3. När firaren hänger rätt används stödhanden för att hålla ut kroppen från väggen och styra nerfirningen.I N S T R U K T Ö R Firning upp och ner Oavsett om stridstekniken medger fönsterinbrytning eller inte. fast bara så mycket att han kan räta upp ryggen.7. I samma rörelse krokar han ena benet runt repet. kan det finnas ett behov av att spana in i underliggande våning. 10. Säkring sker i form av bottensäkring. Han fortsätter sedan att släppa efter på repet så att kroppen sakta sänker sig nedanför fötterna. Första momentet är klart – han hänger upp och ner. 8. Väl ute så håller firaren benen något bredare och fötterna kvar på ett ställe mot väggen. Extra säkring och träning • Säkring med ett extra rep uppifrån är att föredra. detta för att inte slå över. Starta som vid normal firning. eftersom den inte behövs för att stödja sig med längre. Tack vare att han firar sig ner med huvudet först kommer han inte att visa någon målyta alls. Repsäck fäst på benet används för att undvika att rep hänger ner. Väl på plats kan firaren ta fram en liten spegel för att kika in i rummet. 6. • Firaren bör ha god färdighet i firning och i hur bromsrepet hanteras. Enklast är att använda stödhanden. • Träningen kan med fördel ske på låg nivå så att instruktören handgripligen kan hjälpa till med de rätta rörelserna. 241 . Till slut ”sitter” han mot väggen med benen rakt upp och ryggen nedåt. I ett sådant läge är det dock bäst att bli nedsänkt passivt. Problemet är att om man firar sig ner på det vanliga sättet. I N S T R U K T Ö R Risker Är man ovan så kan det ökade trycket mot huvudet inledningsvis ge en lättare panikkänsla.och bröstsele är att rekommendera. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . En ovan firare kan då reflexmässigt släppa bromsrepet. finns det risk att glida ur selen. En väl tillpassad tillfällig sele är dock tillåten att användas. finns risk att förlora medvetandet. Kroppssele eller kombinerad sitt. Om man använder en tillfällig sele eller en sittsele med dålig passform. Skulle man av någon anledning fastna upp och ner (exempelvis kan ett skosnöre fastna i en spik eller liknande). Firning kan vara enda möjligheten till förflyttning i SIB 242 . Om man inte håller ut kroppen kan bromshanden komma i kläm mellan kroppen och väggen.7. Det är därför viktigt att selen sitter bra och är hårt åtdragen. firningsbromsen fästs på ryggen. Extra säkring och träning • Backup ordnas som vid vanlig firning. Teknik 1.7. • Innan firning framlänges utförs ska firaren behärska normal firning. Bromshanden hålls ut från kroppen och något framför. 243 . Man utnyttjar friktionen i firningsbromsen för att inte okontrollerat falla. 4. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . Om firningen sedan övergår till lodrätt firning gäller det att fötterna håller kontakt med väggen.I N S T R U K T Ö R Firning framlänges Tekniken är bäst lämpad vid firning på tak som är för branta att gå osäkrade på och för flacka för att helt kunna använda den vanliga firningstekniken. • Ryggsäck ska ej användas vid firning framlänges. samtidigt som man utnyttjar benstyrkan för att ha hög hastighet framåt. Risker Det finns en risk att sittselens midjeband kan krängas ner över höften vid ett fall framåt. 3. Kroppen lutas något framåt och firaren skjuter fart med benen. Bottensäkring är att rekommendera. Firaren rätar på ryggen så att han inte tappar balansen och tippar framåt. Innan firaren startar bör någon annan kontrollera inkopplingen då denna sitter på firarens rygg och är svår att kontrollera själv. 2. 5. Selen tas på bak och fram. Har man ett långt skaft kommer det att fungera som en hävstång och då krävs det en stor diameter på kroken så att den kan greppa ordentligt. sprickor i fasaden eller liknande. Övningsledaren ska kontrollera att änterhaken sitter säkert Säker 244 . • Kroppen måste luta tillräckligt långt ut från väggen för att fötterna ska få fäste om man inte kan utnyttja fönsterlister. Änterhaken kan vara försedd med ett dubbelt repsnöre. • Är repet försett med knutar underlättas fot. Utseendet och antalet hakar kan variera något beroende på hur änterhaken är tänkt att användas. Änterhake med tillhörande system ska ha lägst 600 daN brottlast. Det finns dock en proportion som ska hållas och det är skaftets längd kontra krokens diameter.och handarbetet. lampor. • Är man frihängande eller inte orkar ta sig upp med bara armarna använder man fötterna till att låsa runt repet. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . Säker Osäker Teknik • Om man orkar och väggen är tillräckligt sträv kan man använda den att sätta fötterna emot.7. När änterhaken är på plats kan man hissa upp en repstege eller liknande.I N S T R U K T Ö R Änterhake Ett användbart redskap för att få en fästpunkt till en plats dit man ej når är änterhaken. Ett tredje alternativ är att fästa ett klätterrep i änterhaken och repklättra upp. Alternativt kan ett grovt knutförsett rep användas (max 30 cm mellan knutarna). 7. 245 . Hjälm ska bäras. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . Risker Ett riskmoment är när soldaten närmar sig fästpunkten. I kombination med utmattning kan detta leda till fall. • Om det ingår i övningen att soldaten själv ska kasta sin änterhake. Handskar bärs enligt övningsledarens bestämmande. • Styrka och teknik att klättra på frihängande rep övas med fördel i gymnastiksal med skyddsmatta. • Kast och klättring med änterhake övas bäst i en SIB-anläggning. Försiktighet krävs för att inte rubba änterhakens läge. • I stället för knutförsett rep kan band med öglor användas. Svåraste momentet är att ta sig in genom fönstret. Övningsledaren ska bedöma markens beskaffenhet och risk för skador om ett fall sker. Om soldaten omväxlande drar i repet och avlastar mot stöd på väggen kan slacket göra att haken lossnar.I N S T R U K T Ö R Extra säkring och träning • Om sträckan som ska klättras är mer än 5 meter ska toppsäkring användas. ska övningsledaren ha en förberedd backup som kopplas i änterhaken. 7. Ett rep (kan vara dubbelt) för slagäntring ska ha en brottlast på lägst 3000 daN. Om repet efterspänns ska detta ske med beaktande av nedanstående. I oländig terräng är det ett sätt att spara tid. Kraften i repet och infästningen går mot oändligheten då vinkeln närmar sig 180˚. Slagäntringsrep får ej spännas upp över trafikerade vägar. kan denna spännas upp med spännband eller liknande. Annars är den för tung och ohanterlig. liknande en 3:1 hiss. I den andra änden riggas en uppspänningsanordning. Kontakta tillverkaren och kontrollera vilken belastning repet tål. Genom att låta en förpatrull framrycka tidigt och rigga ett slagäntringsrep. Om man väljer att använda en dragkampstross. kan huvudstyrkan snabbt passera en oländig ravin eller ett vattendrag.I N S T R U K T Ö R Slagäntring Slagäntring är ett annat sätt att använda änterhaken. I SIB är det ett taktiskt sätt att ta sig från hus till hus utan att tappa höjd. Repet ska spännas men vinkeln på repets mitt får ej överstiga 150˚ med belastningen av en soldat. Riggning Backuprep Slagäntringsrep Exempel på uppspänning av slagäntringsrep Om möjligt väljs en knutfri fästpunkt i den ena änden av repet (t ex 5 varv runt trädet). R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . 246 . Varnare ska alltid finnas om det finns risk att utomstående kan påverkas av repet. För inkoppling på säkringsrepet används en slinga från selen. 247 . men då måste riskerna med att falla i vattnet bedömas och åtgärder vidtas därefter. Vald reptyp avgör dock hur många personer som får vistas på repet samtidigt. • Sker slagäntringen över ett vattendrag kan man välja att inte ha ett säkringsrep. Det ska dock inte spännas lika hårt. Extra säkring och träning • Vid slagäntring ska ett säkringsrep spännas ovanför slagäntringsrepet. då repet går uppåt. • Sedan fattar man repet en bit fram med båda händerna och lägger sig ner med repet mitt under kroppen. Det böjda benet och att armbågarna hålls nedanför repet bidrar också till den låga tyngdpunkten. • Normalt övas en man på repet. Det är främst tack vare det fritt hängande benet som man kan hålla sig kvar ovanpå repet. mittpartiet på säkringsrepet ska ligga ca 20 cm ovanför mittpartiet på slagäntringsrepet när det inte är belastat. • Foten på det övre benet dras intill kroppen. Det kräver en hel del arbete men kan vara en praktisk lösning på exempelvis fasta anläggningar. typ SIB och stridshinderbanor. medan det andra benet böjs upp så att vristen kan placeras på repet. • Man kan också spänna upp ett nät under som gör att fallet inte blir så högt.I N S T R U K T Ö R Teknik • Först ställer man sig grensle över repet. • Vid slagäntring på låg höjd bedömer övningsledaren om säkringsrep är nödvändigt.7. kan man hjälpa till med foten på repet. • Det ena benet sträcks rakt ner och ska hänga fritt. • Tjocka kläder bör användas för att undvika brännskador. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . Tekniken tränas lämpligen på låg höjd och utan utrustning. • När man fått balansen att stämma drar man sig fram med händerna. Se även SäkI Ögång vatten. • Mot slutet. Systemet används med fördel vid evakuering av ett bårfall från en byggnad. Då kan bli nödvändigt att lossa båda repen. Vid ett fall som resulterar i att soldaten blir hängande i säkringsrepet kan instruktören lossa avknytningen och sänka ner honom till marken. Om ravinen är för djup (eller om det är forsande vatten under) måste soldaten dras in till den ena kanten. 248 . I ett sådant läge ska räddning förberedas genom att soldaten bogseras med ett extra rep som är kopplat i selen.7.I N S T R U K T Ö R Risker Säkringsrepet bör vara inkopplat via en avknuten HMS-knut eller annan repbroms. Personal och/ eller materiel åker linbana på ett bärrep. Är det möjligt kan man köra in ett fordon under den nödställde så han kan ställa sig på taket och koppla ur sig. Reptravers Som alternativ till slagäntring kan en reptravers spännas upp. Fungerar inget annat måste instruktören ta sig ut på repet för att handgripligen bistå den nödställde. Ett broms. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . Mer komplicerat blir det om säkringsslingan snott sig runt slagäntringsrepet.och dragrep reglerar farten. Den praktiska tillämpningen i SIB är mer av arten ”bra att kunna”. Hopfällbara stegar etc har motsvarande räckvidd. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . 249 . Hittar man en slana med en kraftig klyka så kan han hålla en hand runt varje del för att få lättare grepp. Till stång kan man använda en relativt färsk. • Lyftteamet lyfter stångens spets uppåt samtidigt som de avancerar framåt så att spetsen håller samma avstånd från väggen under hela lyftet. grövre (10–15 cm) björkslana/stam. • Frontmannen ska aldrig hålla händerna framför stångens ände. • Huvuddelen av lyftteamet lyfter spetsen och en till två man håller emot och pressar stångens bakre del neråt. Den ska kvistas så att det inte är några vassa spetsar kvar. • Har man ingen klyka kan man snöra fast ett par öglor som han kan hålla sig fast i. • När äntraren kommer tillräckligt nära väggen tar han spjärn med fötterna och tack vare att lyftteamet trycker stången framåt får äntraren tillräckligt med tryck på fötterna så att han kan gå uppåt. eller så kan han köra in överarmen i klykan för att få stöd bakåt.7. • Man kan ordna till stången så att äntraren lättare kan hålla sig kvar. Hela enheten kan behöva ett par stegs ansats för att lättare få fart på stången uppåt. Det innebär att centrum på rörelsen är ca 2/3 in i lyftteamet.I N S T R U K T Ö R Stångäntring Ett mer spektakulärt sätt att ta sig upp en våning är med hjälp av en stång. Risken att de kommer i kläm är stor. Lyftteamet består av 4–6 man beroende på deras styrka och äntrarens vikt. Teknik • Äntraren kniper fast stången under den ena armen och håller sig fast med båda händerna. I N S T R U K T Ö R Extra säkring och träning • Backup sker med topprep då höjden till fönstret överstiger 4 meter. • Frontmannen (eller lyftteamet) kan tappa taget. När enheterna senare blir säkra på själva lyftmomentet. rensning med eldhandvapen. • Utrustning som används ska sitta säkert så att den inte kan falla ner på lyftteamet. R E P T E K N I K E R F Ö R S I B . • Frontmannen (eller lyftteamet) styr snett och äntraren faller runt hörnet på huset. Risker Exempel på risker: • Stången går av. • Samtliga ska bära hjälm. Övningsledaren ska kontinuerligt kontrollera stångens beskaffenhet. kan man övergå till mer avancerade moment. • Lyftteamet trycker på för mycket framåt och lyfter för lite så frontmannen kläms mot väggen. t ex kast av handgranat.7. • När frontmannen ska lämna stången och ta sig in i eller upp på byggnaden befinner han sig i ett känsligt läge för både fall och eventuell fiende. • Om möjligt bör man träna utan utrustning och på mjuk mark. 250 . H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R 8.8. Helikopterkoordinator 251 . gäller som grunddokument för helikopterkoordinatorn. Praktiserande koordinator 2 bör ingå i kursledningen. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R Grunder Detta kapitel är avsett att ge helikopterkoordinatorn en grundläggande förståelse för flygsäkerhet. 252 . ”Anvisningar särskilda helikopterföretag” SSG 2000. Detta innebär behörighet att genomföra formella övningar med trupp. Efter godkänd kurs erhålls behörighet som koordinator 2.8. En koordinator 1 ska vara med vid första övningstillfället. regelverk runt flygfarkoster och grunder för olika övningsformer. Detaljer för genomförande av olika infiltrations. I kursledningen ska samtliga vara koordinator 1 med bred erfarenhet av formella och tillämpade övningar. Behörighetsbeviset ska förnyas vart tredje år. Helikopterkoordinator är benämningen på den person som i helikopterns kabin samordnar verksamheten mellan besättningen och den patrull som ska hämtas eller lämnas av. Koordinator 1 har behörighet att genomföra tillämpade övningar samt insats med trupp.och exfiltrationstekniker lärs ut på kursen för helikopterkoordinatorn. Genomgång före övning med besättning och koordinator är avgörande för säkert genomförande Okända kunskaper om okända människor är alltid den största riskfaktorn. För att gå helikopterkoordinatorkursen krävs att man är firningsinstruktör med minst två års erfarenhet. Särskilda behörighetsbevis för K1 och K2 utfärdas av MSS. En koordinator 1 har under minst ett år praktiserat som koordinator 2 och därefter genomfört fördjupad utbildning och prövning. Boken är knuten till varje helikopertyp och ger föraren instruktioner om möjligheter och begränsningar med aktuell helikopter. Detta är internationella och civila bestämmelser. Besättningen ansvarar för att helikoptern flygs och underhålls enligt föreskrifterna. Försvarsmakten har länge haft dispens från Luftfartsverket då chefen för flygvapnet fått besluta om interna bestämmelser. Exempel på publikationer som styr helikopterverksamheten SKI 253 . riskzoner samt teckengivning. Detta är Försvarsmaktens tolkning av JAR. Försteföraren är högsta ansvarige ombord. Vissa helikoptrar opererar efter tillverkarens grundinstruktioner. SKI – Speciell KlargöringsInstruktion. Dessa publikationer innehåller försvarsmaktsgemensamma föreskrifter för hur flyg. RML – Regler för Militär Luftfart. Detta är teknikerns motsvarighet till SFI. s k Flight Manual (hkp 11). JAR – Joint Aviation Regulations.Föreskrifter för mark.och underhållsföreskrifter (typspecifik). Instruktionen innehåller detaljerade skötsel. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R Helikopterteori Regelverk Flygfarkoster är inordnade under rigorösa regelsystem. Därtill ska koordinatorn ha kännedom om följande publikationer: SFI – Särskild FörarInstruktion. Koordinatorn ansvarar för truppen och repverksamheten. Föreskrifterna omfattar bl a arbetsmiljö.respektive flygtjänsten.8.och Skydds. koordinatorn lyder under denne. Koordinatorn ska kunna innehållet i detta kapitel samt de typbundna utbildningsanvisningarna.respektive bas-/klargöringstjänsten ska bedrivas. SFI OSM/OSF – Ordnings. Under en övergångsperiod införlivar Försvarsmakten de civila bestämmelserna.och säkerhetsbestämmelser. Priserna beror på att all materiel följer en mycket noggrann kvalitetskontroll. Styrorganen påverkar bladens anblåsningsvinklar. Tillverkaren har gjort många åtgärder för att göra helikoptern säker. lastsurrning. För att hålla rotorvarvet konstant sprutas mer bränsle in i motorernas turbiner. Reservdelar till en helikopter är mycket dyra. Regler för fastbindning. Detta ger ett högt masströghetsmoment och skulle balansen störas blir helikoptern självförstörande. De flesta komponenterna i en helikopter är tillverkade av lätta material. nödutgångar. högre bladvinkel ger mer lyftkraft men samtidigt mer motstånd. lastsurrning och materieluppföljning Före övning ska en grundlig säkerhetsgenomgång avseende helikoptern göras. livbåtar.och rolled. Det är inte ovanligt att en detalj kostar 10 000 kr. Det finns mycket litet utrymme att göra fel. konstruktion och styrorgan Flygsäkerhetstänkande är ledord i allt arbete med helikoptrar och flygplan. Reglertekniken i en helikopter bygger på att rotorerna alltid håller konstant varvtal. Som koordinator ska du även veta var reglagen för motorer och batteri sitter. Styrspaken påverkar tipp. Fackverk och sandwish-teknik används för att göra hela konstruktionen lätt. Dessutom är allt konstruerat med en låg säkerhetsfaktor. Rotorbladen är tunga för att bl a ge helikoptern autorotationsegenskaper. Pedalerna styr helikoptern i girled och stigspaken bestämmer motorernas effektuttag. Exempelvis är hydraulsystemen som ingår i styrsystemet dubblerade för att säkerställa bibehållen styrförmåga även vid bortfall vid hydraultryck i ett av hydraulsystemen. Detta är nödvändigt för att helikoptern över huvud taget ska kunna lyfta. Risken för att smärre misstag utvecklas till allvarliga tillbud eller haveri är påtaglig. brukarna av systemet måste vara försiktiga och följa alla instruktioner. brandsläckningsutrustning m m ska gås igenom. Innebörden av detta är att helikoptern är mycket ömtålig.8. Haveriåtgärder. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R Flygsäkerhet. 254 . Styrorganen i helikoptern består av tre delar. Det finns många faktorer som gör att tekniska missöden snabbt kan övergå till att vara kritiska. bl a är många delsystem dubblerade. Mer krävande uppdrag som t ex fastroping mot ett fartyg opereras normalt med två förare. Rep och karbinhakar ska ha särskilt luftvärdighetsgodkännande för att få användas i flygsammanhang. motorstyrka och statisk elektricitet Helikoptern kan opereras med antingen en. Det är viktigt att lasten fördelas inom helikopterns tyngdpunktsområde. Det som lastas eller ska lyftas som hänglast måste ha en känd vikt och vara korrekt ”stroppad”. Övrig besättning kan bestå av färdmekaniker. Skulle en motor sluta fungera måste föraren dra på den kvarvarande motorn till hundra procent. Om en repsäck skulle tappas ut vid flygning över skog skulle detta troligtvis leda till totalhaveri.8. vikter. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R Helikopterns flygtid styr underhållet av komponenter och delsystem. Hkp 4 är tack vare sitt rotorsystem mindre känslig för tyngdpunktsförändringar som orsakas av i. Alla delar i helikoptern är uppföljda i ett datasystem och service görs med bestämda intervaller.och urlastande trupp. taktisk officer och ytbärgare. • På grund av brandrisken är rökning inte tillåten närmare än 20 meter från helikoptern. Tänk på! • Helikoptern får inte förankras till ett fast föremål på marken! Om så skulle ske av misstag måste linan kapas omedelbart! • Repsäckar måste vara fastkopplade vid flygning med öppna dörrar. För att en helikopter ska ha full enmotorprestanda krävs starka motorer som bara behöver leverera 1/2 effekt vardera under normal flygning. Under en övning får ej ny och oprövad materiel användas. • Surrning av last likväl som fastbindning av personal ska inte eftersättas i fredstid. Hkp 4 och 11 har endast 255 . Besättning. Enmotorprestanda är ett begrepp som innebär att helikoptern kan operera med endast en motor (gäller tvåmotorhkp).eller tvåpilotsystem. navigatör. Vikt och balans är särskilt viktigt i flygsammanhang. Statisk elektricitet byggs upp i helikoptern på grund av rotorns svep genom luften. Före landning ansvarar teckengivaren för att ytan uppfyller de krav som gäller för aktuell helikoptertyp. Normalt startar och landar helikoptern mot vinden. Vid vinsch. Detta medför också lägre krav på effektuttag. Markeffekten gör att helikoptern kan hovra med ett lägre effektuttag. Teckengivarens viktigaste uppgift är att stå stilla och utgöra referens. inte lutar mer än 5 grader. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R enmotorprestanda då de flyger utan last och med lite bränsle. är bärkraftigt och slätt samt fritt från inflygningshinder (ledningar). Nödlandning med en motor måste ske med framåtfart (rullande/glidande) för att undvika den effektkrävande upphovringen. 256 .och hänglastoperationer är statisk elektricitet ett problem. Elektriciteten laddas ur då helikoptern får kontakt med marken. Temperatur och höjd över havet har också betydelse för lyftkraften. En varm sommardag på hög höjd med nollvind måste en tungt lastad helikopter använda fenomenen med markeffekt och tillskottslyftkraft till sin egen fördel för att orka lyfta. Vinden har stor betydelse och använd till sin fördel kan den utgöra skillnaden om helikoptern orkar lyfta eller inte. detta kallas markeffekt. Vid framåtflygning erhålls tillskottslyftkraft på det framåtgående bladet tack vare ökad anblåsning över bladprofilen. Riskzoner.8. En helikopter som hovrar stillastående (<10 m höjd) rider på en luftkudde. särskilt i kallt väder. För att undvika att få en stöt ska man låta t ex vinschvajer ta i mark/vatten innan man tar i den. Detta är extra viktigt vid landning då marken är täckt med pudersnö. krav på landningsplats och isbildning Riskzonen runt helikoptern sträcker sig normalt en rotordiameter ut från bladspetsarna. Undantaget är teckengivaren som anvisar föraren landningsplats. Kravet på fältets storlek är högre vid start med en tung helikopter jämfört med en helikopter utan last. Inom detta område får ingen personal eller lösa föremål befinna sig vid start och landning. Generellt krävs ett fält som har minimimåtten 200 x 75 meter. Vid landning IFR mot en flygplats används ILS (Instrument Landing System). Kraven på väderminima är högre än för dagerflygning. Föraren är helt Conditions beroende av instrumenten. belysning från civilisation eller strålkastare. Om isen sätter sig på rotorer och kompressorinlopp och kan det leda till haveri. Risk för isbildning är som störst mellan +2 grader och -5 grader i kombination med fuktig luft. Mörker NVG Night Vision Goggles 257 . Vissa helikoptrar har eluppvärmda blad och varmluft i kompressorinloppet. Höjdseparation hålls från högsta hindret i området. Flygningen genomförs IFR Mörkerflygning Kan genomföras VFR med hjälp av naturligt nattljus. IFR Instrument Flight Rules VMC Visual Meteorological Conditions IMC Instrument Meteorological Flygning sker i moln. Taktisk flygning är tillåten om flygvägen är rekognoserad under dager. Separation mellan flygplan bygger på att förarna kan se varandra. Helikoptern har IR-strålkastare som kan förstärka det naturliga nattljuset. Separation säkerställs genom att föraren tilldelas en “Fligtlevel” av flygkontrollen. Vädret är klart. VMC-flygning kan ske under dager eller mörker.8. In. Flygning genomförs som VFR mörker med bildförstärkare. Meteorologen delger aktuellt väder under flygordergivning. Flygregler Flygplan och helikoptrar måste följa internationella flygregler. vilket höjer säkerheten. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R Isbildning är en stor risk för flygsäkerheten. Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste reglerna: Förkortning VFR Betydelse Visual Flight Rules Förklaring Föraren flyger enligt visuella flygregler. IFR mörker följer samma procedur som dager. sikten är minst 5 km.och utflygning mot flygplats sker enligt förbestämda procedurer. 8. Övningsformer Före övning med helikopter ska aktuellt moment alltid förövas. Som helikopterkoordinator är du en del i besättningen och vid ett eventuellt tillbud måste man känna ansvar att rapportera. Genom dina misstag kan andras liv sparas. Driftstörningsanmälningarna (DA) sammanställs av FLYGI och sänds ut sammanfattande med lärande erfarenheter. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R Rapportering av tillbud Rapporteringssystemet DA-Flyg/DA-Bas är inarbetat i flygsammanhang sedan tidigt 70-tal. Systemets grundidé är att främja rapporteringsvilligheten genom att inte koppla bestraffning till händelsen. Förövning i torn ska ske tills personalen har befäst duglighet 258 . Använd ett torn eller annan anläggning som efterliknar miljön i helikoptern. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R Helikoptrar är ofta föremål för modifieringar. I lutande terräng kan i. Genom överenskomna procedurer sparas värdefulla sekunder vid både i. Låt genomgång och förövning ta den tid som krävs. Gå alltid igenom momenten med besättningen före flygövning.och urlastning (IP/EP) Detta är en grundläggande övning. Ha aldrig för bråttom. Undantagsvis kan helikopterkoordinatorn använda headset och motorglasögon.och urlastningen.8. Se till att den övade personalen bär någon form av hörselskydd. I helikoptern använder koordinatorn flyghjälm för samband med besättningen. Genomgång före övning med truppen får aldrig eftersättas I. Förvissa dig om att inga förändringar skett som påverkar firningsverksamheten.och urlastning genomföras med en helikopter som stöttar en skid alternativt ett hjul mot underlaget. 259 . Rappellering Före rappellering från helikopter ska personalen besitta befäst duglighet i frihängande rappellering från fasta föremål. Vid rappellering används rep med cirka 10 mm diameter samt firningsbroms och sele. Vid träning från fasta föremål används bottensäkring. Med rappellering kan truppen landsättas där helikoptern inte kan landa 260 . H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R Firning Firning är samlingsnamnet för rappellering och fastroping. Vid fastroping glider personalen ner för ett grovt rep med endast händer och fötter som broms.8. Rappelleringar upp till 30 meter utförs utan extra säkring. Fastroping från helikopter genomförs med början på låg höjd. 3. K1 ska se till att personalen besitter befäst duglighet i en nivå innan de får gå vidare. Låt personalen provhänga i repet på marknivå för att kontrollera att ingen har en begränsande skada. Vid träning ska höjd och kravet på buren utrustning sakta stegras. inklusive frihängande firning. Rappellering från hkp 4 genomförs endast i undantagsfall. Toppsäkring ska användas i början vid övning från fasta föremål. Särskilda bromstekniker inklusive säkerhetsstopp tränas. 4. helikopterkoordinator (K1) och firningspersonal ska ha genomgått särskild utbildning och vara behörig att genomföra denna typ av långa firningar. repet kopplas då i vinschinstallationens svetsade ögla. Hög höjd är inget självändamål. således ska så låg höjd som möjligt Fastroping från hkp 4 väljas. 261 .8. Backup görs med bandslinga runt fackverket. Fastroping Följande stegringsplan gäller för fastropeutbildning (1:a övningen): 1. Träning inför lång rappellering ska ske med hela repvikten. Personalen tränar rappellering från helikopter. Maxhöjd för fastroping är 20 meter. Personalen tränar rappellering från fasta föremål. Besättning. 2. Personalen tränar fastrope från ett torn. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R Långa rappelleringar (120 m) utförs med rappelrack och mekanisk nödbroms som extra säkring. Tillstånd att genomföra övningen ska inhämtas från HKV/Säk Insp.och utlyftsmetoder Om helikoptern inte kan landa och vinschning tar för lång tid finns följande alternativ: • En vajerstege kan sänkas ner. De som klättrar håller stegen 90 grader mot ”normal” stegklättring. Personalen klättrar upp från marken eller ur vattnet. genomförs enligt bestämmelser i utbildningsanvisningen. Det militära kravet på ett fastrope är att det ska ha minst 40 KN brottstyrka.8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R Vid repetitionsutbildning inför övning/insats ska personalen genomföra steg 3 och 4 enligt planen ovan. In. Repen är individmärkta och följs upp avseende underhåll i samma datasystem som helikopterns övriga delar. 262 . För. Särskilda bestämmelser finns för denna övningsform.och nackdelar med rappellering kontra fastroping Nackdelar Fastroping Endast lätt utrustning Låg höjd Lägre säkerhet Lång klargöringstid Längre tid över målet Kräver något större landningsyta Fördelar Snabb klargöringstid Kort tid över målet Liten landningsyta Tung utrustning Hög höjd Säkert Rappellering Fällning av personal i vatten från helikopter (helicast) Watercast eller helicast som är rätta benämningen vid hopp från helikopter. För fastroping med värnpliktiga ska tillstånd från HKV/Säk Insp inhämtas i varje enskilt fall. Siste man stabiliserar stegen nerifrån. surrning och koppling av last). Personalen kopplar in sig och lyfts som hängande last till närmaste landningsbara terräng. En helikopter tar normalt mer last i kroken än invändigt. Personalen kopplar ihop sig med slingor och intar deltaposition för att undvika rotation.8. Dra ut och kontrollera vajern före övning. koppling och dirigering av last framgår av särskilda utbildningsanvisningar samt aktuell SFI/SKI och OSM. 263 . Vinschning Vinschning används normalt endast då personal ska ta sig upp till helikoptern (t ex från ett fartyg eller ur vattnet). Ovanstående övningar har en hög risknivå och får endast utföras efter att särskilt tillstånd har införskaffats från HKV/SäkInsp. Det åtgår ett rep per person som ska lyftas. Skyddsglasögon. Hänglasttjänst Flygning med hängande last är ett effektivt sätt att förflytta materiel. Förvissa dig om att säkringen för vajerkapen inte är bruten. Färdmekanikern är tillika vinschoperatör och leder vinschoperationer. Säkerställ att vajern är fri från skador och att vinschen fungerar. Detaljer för surrning. hjälm och hörselskydd ska bäras av teckengivare och kopplare. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R • Ett fastrope försett med öglor kan sänkas ner. Normalt är färdmekanikern övergripande ansvarig vid hänglastoperationer (klargöring. • Statiska rep med öglor kan användas på motsvarande sätt. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R Firning med hund Vid firning och annat arbete med hund i helikoptermiljö ska kontakt tas med F7/FBJS för instruktion om förfaringssätt. 264 .8. andningsstillestånd.BILAGOR Bilaga 1 Rapportering av olycka/tillbud Rapportering av olycka/tillbud Typ av verksamhet (fler än ett alternativ kan vara tillämpligt): Firning Bouldering Alpin-. föråldrad materiel Materialfel. hjärtstillestånd. snö/is Repsolo IsAlpin-. flera frakturer. skrubbsår. icke föråldrad materiel Hjälm användes ej Objektiva orsaker Mycket erfaren Om möjligt klätterår _______ Den drabbade bedöms/bedömer sig som klättrare vara: Händelsen (stryk ej tillämpligt) kunde orsakat/orsakade: Lindrig kroppsskada (stukning. ange om möjligt kontakt för vidare utredning __________________________________________________________________ Händelsen klassas som: Tillbud Olycksfall Händelsens orsak var främst: Slarv Frivilligt risktagande Bristande kunskap Bristande kommunikation Händelsen anses förorsakad av: Klättraren Säkringsmannen Annan person Ingendera Nybörjare Van Hanteringsfel Materialfel. mixad KlippAlpin Inomhus Utomhus Klockslag: _____________________________ Väder: ________________________________ Ev lednamn: ___________________________ Klubb: ________________________________ Sport- Datum för händelsen: ___________________ Temp: ________________________________ Plats: _________________________________ Uppgiftslämnare: _______________________ Uppgiftslämnare är: Drabbad Inblandad Ögonvittne Har hört talas om händelsen – om detta alt kryssas. klippa Artificiell SoloAlpin-. kraftig blödning etc) Dödsfall Beskrivning av händelseförloppet: 265 . hjärnskakning. mindre blödning etc) Mycket allvarlig kroppsskada (inre skador. blåmärke etc) Allvarlig kroppsskada (enstaka fraktur. BILAGOR 266 . Snötäckets stabilitet Sannolik lavinutlösning Anvisning 1 Liten Snötäcket är generellt väl etablerat och mycket stabilt 2 Måttlig Snötäcket är på vissa 1) branta partier endast måttligt stabilt. Verksamhet i riskområden ska undvikas. Flertalet större spontanlaviner att vänta. 3 Omfattande Snötäcket är på flera 1) branta partier endast måttligt stabilt till instabilt. 2) Påfrestning Stor: t ex fordon. BILAGOR Bilaga 2 Lavinriskskala 267 Verksamhet i riskområden kräver lavinriskbedömningsförmåga. Möjlig redan vid liten 2) påfrestning på de flesta branta partier. Mycket begränsade förflyttningsmöjligheter. någon större spontanlavin möjlig. Begrepp: ”Spontan”: utan mänsklig påverkan. I övrigt mycket stabilt. Enstaka medelstora. Liten: t ex enskild. . Med ”branta” partier avses brantare än 30˚. även i flackare brant terräng. ”Extremt brant”: särskilt ogynnsam terräng avseende lutning. Anm: 1) Beskrivs utförligare i lavinprognosen (t ex exposition. Generellt gynnsamma förhållanden Gynnsamma förhållanden Beakta lokala 1) riskområden Möjlig särskilt vid stor 2) påfrestning framför allt de i lavinprognosen angivna branta partierna. Lavinriskbedömningsförmåga: Militär bergsguide eller utsedd säkerhetspersonal. grupp med avlastningsavstånd. 4 Stor Snötäcket är på de flesta 1) branta partier dåligt etablerat och instabilt. grupp utan avlastningsavstånd.Risknivå Möjlig endast vid stor 2) påfrestning på mycket få extremt branta partier. Delvis begränsade förflyttningsmöjligheter. sprängning. ”Exposition”: sluttningens attityd i väderstreck. 5 Mycket stor Snötäcket är generellt svagt och mycket instabilt. Flera medelstora samt enstaka större spontana laviner möjliga. Mindre spontanlaviner möjliga. Möjlig redan vid liten 2) påfrestning framför allt på de i lavinprognosen angivna branta partierna. Verksamhet i riskområden kräver lavinriskbedömningsförmåga. terrängformation osv). form och beskaffenhet. Större spontanlavin ej att vänta. 268 . Nigel Sheperd Når uhellet er ute. Geir Grimeland Sicherheit und risiko in fels und eis. Per Calleberg Klätterhandboken. Lehrschrift 56.REFERENSLITTERATUR Referenslitteratur Stora Klippklättringsboken. Garth Hattingh The handbook of climbing.880 d Lawinenkunde Austrian Armed Forces training cirkular: Mountain training 1998 US Army: Military mountaineering 1975 Produktionsinformation från utrustningstillverkare 269 . Allen Fyffe. AnwFE 347/ 400 Militärisches Bergsteigen Schweizerische Armee. Ian Peter A manual of modern rope techniques. Nigel Sheperd Further more rope techniques. Pit Schubert Deutsche Bundeswehr. UIAGM) Fotografer: Peppe Ericsson Jan Stenström Mikael Amlert Johan Skullman Ingo Nötzel Torbjörn Ohlén Produktionsteam AerotechTelub Information & Media AB: Projektledning och redaktionell bearbetning: Eva Högberg Form: Magdalena Hagelind Orginal: Lena Mattisson Illustration: Magdalena Hagelind.Sakansvarig arbetsgrupp Försvarsmakten: kn Jan Stenström lt Mikael Amlert mj Johan Skullman Stödgrupp: kn Mikael Ekelund kn Peter Olsson lt Torbjörn Ohlén Extern faktagranskare: Bogi Palfay (civil bergsguide. Gösta Lindwall . framryckning i högfjällsterräng eller bordning av fartyg från helikopter.och klätterinstruktör samt militär bergsguide. 107 85 Stockholm M7745-100101 UtbR FirKlä . De ska använda reglementet som ett stöd vid genomförande av verksamhet som t ex forcering av terränghinder.och klätterverksamhet. Reglementet riktar sig i första hand till personal som genomgår utbildning till firnings.Försvarsmaktsreglemente för firning och klättring innehåller grundläggande bestämmelser och rekommendationer för militär firnings.