MakroekonomiEconomics, principles, applications and tools Kap 5 – Ett lands produktion och inkomst Makroekonomi – studier av ett lands ekonomi i helhet, med fokus på problem kring inflation, arbetslöshet och ekonomist tillväxt. Under perioder med långsam ekonomisk tillväxt så skapas inte tillräckligt mycket jobb och arbetslösheten ökar. Både stat och beslutsfattare blir oroliga över bristen på jobb och den ökade arbetslösheten. Under andra perioder så är inte arbetslösheten ett stort problem, utan snarare att priserna på allt vi handlar blir dyrare i snabb takt. Ihållande ökning av priserna kallas inflation. Produktion och inkomst I detta kapitel ska vi inte kolla på individers produktion och inkomst utan på produktion och inkomst för ekonomin i helhet, från ett större perspektiv. Vi kommer titta på vissa åtgärder som kommer ge svar på hur mycket ekonomin producerar och hur mycket ekonomin växer, tillväxt. Det cirkulära flödet av produktion och inkomst. Hushåll och företag gör sina transaktioner på två olika marknader kända som factor markets och product markets. I factor - (eller inputmarknaden) så utbjuder hushållen arbetskraft till företag. Hushållen är i slutänden även ägare av företagen såväl som av de resurser företagen använder sig av vid produktionen – vilket vi kallar kapital. Därför kan vi tänka att hushållen tillhandahåller kapital till företag, mark, byggnader, och nödvändiga tillbehör till produktionen. Den andra marknaden, product – (eller output marknaden) är en marknad på vilken man säljer varor och tjänster till konsumenter. Produktion genererar inkomst. På input marknaden erbjuder hushållen arbetskraft och kapital till företag och blir kompenserade från företagen genom lön (inkomst). Hushållen kan sedan använda sin inkomst för att köpa varor/tjänster på output marknaden. Företagen använder sedan den inkomst de får från konsumenternas betalning till att betala för fabrikerna, produktionen, kapitalet och arbetskraften. BNP För att mäta produktionen för hela ekonomin så behöver man kombinera en enorm vidd av olika varor och tjänster. Målet är att summera den totala produktionen från hela ekonomin till en enda siffra – vilken man kallar gross domestic product (GDP) eller på svenska, bruttonationalprodukt (BNP). BNP – definieras som marknadsvärdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Real-nominella principen: Vad som är viktigt för människor är det verkliga värdet av pengar eller inkomst – dvs. köpkraften – inte siffran som står på pengen. Nominell BNP – BNP som inte är justerad efter inflationen. Värdet på BNP i den nuvarande valutan. Nominell BNP. Stor del av BNP stigningen över tid blir då en effekt av förändringar i priserna. Priserna ökar normalt över en lång tidsperiod, därför ökar även BNP drastiskt eftersom man inte tar inflationen med i beräkningarna. Real BNP – för att man ska kunna göra rimliga jämförelser för BNP över tid måste man justera för inflationen. För att eliminera effekten av prisökningar dividerar man BNP med något prisindex och får fram real BNP. Ekonomisk tillväxt – ihållande ökning i real BNP i en ekonomi på lång sikt. Komponenterna i BNP Ekonomer delar upp BNP i fyra breda kategorier: 1. (C) Privat konsumtion (hushållens utgifter för köp) 2. (I) Bruttoinvesteringar (företagens investeringar av maskiner, byggnader, lager etc.) 3. (G) Offentlig konsumtion (den offentliga sektorns utgifter) 4. (NX) Nettoexport (export – import) Så här beskriver boken de fyra komponenterna: 1. Konsumtionsutgifter – hushållens utgifter för köp av varor/tjänster. Antingen inhemska eller utländska varor. Som tv, mobil, bil, kläder, hårklippning, bio, fotbollsmatch etc. I helhet utgör privat konsumtion den störta komponenten i BNP värdet. 2. Privat investerings utgifter – företags utgifter för köp av varor/tjänster. - Företags utgifter för nya fabriker, nya maskiner, nya varor. Om de köper redan existerande byggnader eller gamla maskiner räknas detta inte med i BNP eftersom de inte var producerade under det aktuella året. - Nya producerade hus. Men inte redan existerande hus som säljs till en ny ägare, eftersom huset inte var producerat det året. - Om företaget lägger till varor i sitt lager under året räknas de nya varorna med i BNP för året. De som redan fanns i lagret vid årets början räknas inte med. 3. Offentliga sektorns utgifter – i offentlig konsumtion inkluderas alla nya köp som offentlig sektor gör plus löner och förmåner till offentligt anställda. Denna kategori inkluderar inte all spendering som sker i offentlig sektor. T.ex. transfereringar inkluderas inte (betalningar till individer som inte är associerade till produktionen av varor och tjänster t.ex. utbetalningar för beskydd, socialstöd, ränteskulder) Däremot löner till alla anställda inom offentlig sektor som polis, postarbetare. Man skiljer alltså mellan offentlig konsumtion (vilket inkluderas i BNP) och total offentlig spendering eller utgifter (vilket inte inkluderas i BNP) Vi kallar summan av de privata nya investeringsutgifterna för bruttoinvestering. Under året minskar anläggningar, utrustning i värde av att de slits och därmed gör man avskrivningar. Om man räknar med avskrivningarna får man nettoinvestering som ger det korrekta värdet. Vad som är bra att tänka på här är att när vi pratar om investering inom företagsinvestering menas köp av nytt kapital så som anläggningar och maskiner. Vi pratar inte om investering i form av aktier eller guld, detta är redan befintliga varor. 4. Nettoexporten – export minus import. Export; varor eller tjänster som är producerade i hemlandet ex Sverige och sålda i ett annat land. Import; varor eller tjänster som är producerade i utlandet och köpta av invånare i hemlandet ex Sverige. Handelsunderskott uppkommer då import överskrider exporten Handelsöverskott uppkommer då export överskrider import. Konsumtion, investeringar och regeringens inköp inkluderar ju all konsumtion som gjorts vare sig de är producerade inom landet eller utomlands. Dock ska ju BNP vara beräknat på det som är producerar i landet. Därför subtraherar man köp som är gjorda från utlandet (alltså import) från exporten. BNP ekvationen: Y = C + I + G + NX ex. Se s. Räntenetto 6. Alltså summan av BNP + nettoinkomsten från utomlands. Den andra justeringen vi gör för att beräkna nationalinkomsten är att subtrahera avskrivningarna från BNI. År Bilar Producerad kvantitet Pris Datorer Bilar Datorer . Andra föremål Ca 65% står den första kategorin för. Disponibel inkomst är personlig inkomst minus skatt. producerade år 2011 och 2012.Y = BNP C = Konsumtion I = Investeringar G = Offentlig konsumtion (regeringens konsumtion) NX = Nettoexport (bytesbalansen) Inkomst Nationalinkomsten är den totala inkomsten som intjänas av en nations invånare både inom landet och utomlands i produktionen av varor och tjänster. Innehavarens inkomst 5. Nationalinkomsten är uppdelad i 6 kategorier: 1.ex. Boken tar även upp mervärde som ett annat sätt att mäta nationalinkomst. Uthyrningsintäkter 4. Kompensation för arbete (lön) 2. som är summan av all inkomst (lön. Totalen blir Gross national product/Bruttonationalinkomst (BNI).m) som genereras av ett företag. En bild på ”det cirkulära flödet” finns på sid 108 i boken. ränta. Företagsvinster 3. För att mäta nationalinkomsten adderar vi till BNP nettoinkomsten intjänade av landets företag & bosatta utomlands. vinst m. För att räkna fram detta tar vi företag & bosatta utomlands inkomst och drar all inkomst intjänad i landet från främmande företag och invånare. att våra byggnader och utrustning slits ut. vinsten Wal-Mart gör i Mexico skickas till USA:s BNP och vinsten t. Så nu har vi nått våran nationalinkomst. Efter vi har räknat bort detta når vi netto nationalinkomst. Vår inkomst minskas pga. T. 106 för exempel. En närmre titt på nominell BNP och real BNP Vi låtsas att vi har en ekonomi med två varor – bilar och datorer. Toyota gör i USA skickas till Japans BNP. inkluderade i BNP. vilken mäter hur priser på varor och tjänster förändras med tiden. Procentuell tillväxt i real BNP = 20 000 = 0. Eftersom vi använder 2011 års pris så blir nominell BNP 2011 samma som real BNP 2011 45 000. skillnader i priserna. I procentuella termer är detta en 20 000 ökning från den första nivån som var på 45 000. Eftersom real BNP 2011 var 45 000 och real BNP 2012 var 65 000 real BNP ökade med 20 000. BNP-deflatorn Ett index som mäter hur priset på varor och tjänster. Grundtanken är att skillnaden mellan nominell BNP och real BNP för vilka år som helst ökar enbart pga. I praktiken gör man detta genom att skapa ett index s. Vi använder exempelvis priset som rådde år 2011 som konstant pris. Nominell BNP år 2011: (4 bilar x 10 000) + (1 dator x 5 000) = 45 000 Nominell BNP år 2012: (5 bilar x 12 000) + (3 datorer x 5 000) = 75 000 För att få fram real BNP använder man konstanta priser. Så genom att jämföra real BNP mot nominell BNP så kan vi räkna ut förändringen i pris för ekonomin.4 %) 45 000 Denna procent är alltså en genomsnittlig ökningsgrad för både bilar och datorer mellan de två åren.444 (44. Real BNP 2011: 45 000 Real BNP 2012 (5 bilar x 10 000) + (3 datorer x 5 000) = 65 000 Nu ska vi beräkna tillväxten i real BNP för denna ekonomi mellan 2011 och 2012.k. BNP-deflatorn.2011 2012 4 5 1 3 $10 000 $12 000 $5 000 $5 000 Nominell BNP är det totala marknadsvärdet av varor och tjänster producerade under ett år. BNP-deflatorn = Nominell BNP × 100 Real BNP Genom att använda detta kn vi se att BNP-deflatorn för 2012 är: (75 000/65 000) x 100 = 115 Eftersom värdet av BNP-deflatorn är 115 år 2012 och var 100 år 2011 så betyder det att priset steg med 15 % mellan de två åren: . förändras med tiden. Ekonomer pratar oftare i termer av kvartal så de hade sagt 2 kvartal i följd av nedgång. Miljöförstöring BNP tar inte heller miljöförstöring i beaktande. Genom analyser av BNP kan man se ifall en ekonomi är på väg in i t. spridd över ekonomin. Tråg – Datumet då lågkonjunkturen stannar och output ökar igen.ex. BNP inte ett rättvisande mått på välfärd BNP är det bästa måttet på värdet av outputs producerade av en ekonomi.ex.”. barnavård. vanligtvis synlig i produktion. tvätta. under mer än några månader. Expansion – Perioden efter ett tråg i konjunkturcykeln där ekonomin återhämtar sig. (Den externa effekten mäts inte som kostnad. och andra indikatorer. Depression – Samlingsnamnet för en svår lågkonjunktur.15 Skiftningar i BNP Konjunkturcykler – Fluktuation inom en viss period.När real BNP faller i 6 eller mer månader i följd. försäljning på blocket. realinkomst. Hade det gjort det hade man fått ett högre BNP. Fritid Ökning i fritid skulle leda till högre mått på välfärd men inte till högre mått på BNP eftersom fritid inte räknas in i BNP. Det kan även vara lagliga transaktioner. dricks. arbetslöshet. lågkonjunktur. finns inte på någon marknad och har därav inget pris. Svarta/underjordiska marknaden Dessa transaktioner rapporteras inte till offentliga sektorer.ex. t. .115 – 100 = 100 15 100 = 0. 10 år. en som nämns i boken: ”en signifikant minskning i ekonomisk aktivitet. fast som inte registreras som inkomst för att man vill undvika att skatta på det. Även fast vi använder minskad BNP 2 kvartal i följd som mått på lågkonjunktur kan man även i praktiken räkna på flera faktorer. Lågkonjunktur/recession . sådant som sker i hemmen räknas inte med i BNP. Peak – Datumet då en lågkonjunktur startar. BNP tar dock inte hänsyn till: Hushållning och barnomsorg Städa.) Sammanfattning kap 5 – produktion och inkomst Att utveckla en vettig statistik över en hel ekonomi är svårt. matlagning. T. 1. investeringar. Real BNP beräknas genom att man använder konstant pris. Bruttonationalprodukt BNP är marknadsvärdet på alla färdiga varor och tjänster som producerats under det givna året. offentlig konsumtion. BNP består av fyra komponenter. privat konsumtion. Y = C + G + I + NX 3. BNP-deflatorn = (Nominell BNP/Real BNP) x 100 4. OBS! Läs sida 115 då det finns mer! . och nettoexport. 2. BNP-deflatorn är ett index som mäter hur priser på varor och tjänster som är inkluderade i BNP förändras över tiden. Tillsammans utgör dessa arbetskraft.ex. De mest utsatta inom arbetslösa är tonåringar och minoritetsgrupper. trots att de kanske bara arbetar 50% och vill arbeta 100%. Anställda är de som har jobb. Dessa finns vanligtvis inte med i statistiken trots att de är arbetslösa då de inte aktivt söker arbete. T. I och med att mätningarna av arbetskraften kan vara begränsade finns incitament att använda fler faktorer och benämningar: . Lägre arbetslöshet för ungdomar på sommaren pga. andra anledningar (t.ex.Individer som arbetar deltid av ekonomiska anledningar: De som har arbete men inte på heltid och vill arbeta på heltid. Lite definitioner: Arbetslösa är de som inte har något jobb men som aktivt söker ett. . Den procentuella andelen arbetslösa utgörs av: arbetslösa/arbetskraft x 100. De som sökte förr men inte nu räknas inte. Generellt kan man se om man jämför arbetslöshet mellan länder att ju mer stöd som ges från landet. i sammanfattningen från Global Ekonomi. ju högre arbetslöshet är det. Högre arbetslöshet på vintern för bönder och byggnadsarbetare. sommarjobb. De finns med i statistiken som anställda. väder. kap 5. semestertider. Arbetskraftsdeltagande av 16 år och äldre utgörs av: arbetskraft/antalet 16 år och äldre x 100. Här kan man alltså se hur mycket av befolkningen (16 år och äldre) som står till befogande för arbete. . brist på transportering och barnomsorg).Kap 6 – Arbetslöshet och inflation Läs även om arbetslöshet. .Marginellt anslutna arbetare: Består av avskräckta arbetare & arbetare som inte söker jobb för tillfället pga. Ordet ”aktivt” är avgörande.Avskräckt arbetare (discouraged workers): Arbetare som har lämnat arbetskraften för att de inte kunde hitta jobb. Säsongsarbetslöshet: Arbetslöshet som påverkas av säsonger/kalendern. Så med dessa faktorer i åtanke skulle den arbetslösa andelen stiga märkvärt i procentuell andel då man räknar på ett bredare (kanske mer rätt?) spann. då är man med i statistiken som friktionsarbetslös. Friktionsarbetslöshet är bra då arbetsgivare kan hitta en arbetstagare som matchar deras behov. Det uppstår pga. Man skulle kunna minska denna mängd genom internetmatchning. Linked’in t.ex. arbetsgivare lägger ut arbete som matchas med arbetslösas profiler. en ekonomi som inte skulle ha friktionsarbetslöshet (frictional unemployment) skulle vara stagnerande(avstannande). Den naturliga arbetslösheten består av friktionsarbetslöshet och strukturarbetslöshet. från att trycka nyhetstidningar till att läsa digitalt. Alltså under perioder av fallande BNP. arbetslöshet som inte är kopplad till ekonomisk fluktuation är: Friktionsarbetslös – är den arbetslöshet som uppkommer naturligt under normala arbetsförhållanden i ekonomin. Precis som att en bil överhettas om motorn blir överarbetad så kommer ekonomin att bli överhettad om den ekonomiska tillväxten är för snabb. Den aktuella arbetslösheten kan stiga långt över den naturliga arbetslösheten. Naturlig arbetslöshet Ekonomin behöver faktiskt en viss procent arbetslöshet för att fungera effektivt. Under perioder då real BNP inte ökar så kommer arbetslösheten att stiga. En låg arbetslöshet företag kommer få det svårt att rekrytera mera arbetare konkurrensen mellan företag att få arbetskraft leder till ökade löner. vissa jobb lägger ner och andra uppstår. Kanske har man tagit examen och det går 6 månader innan man får ett jobb. Strukturarbetslös – uppstår när ekonomin utvecklas. Här får landet reda på dess arbetslöshet vid full sysselsättning. alltså inte vid en fallande BNP. Flyttas jobb från ett ställe till ett annat. Det är ett mer permanent tillstånd av arbetslöshet. Tecknet på denna överhettning blir den huvudsakliga . Vissa sektorer och industrier som läggs ner. att det tar tid för arbetare att hitta ”det rätta” jobbet eller för arbetsgivare att hitta ”den rätta” arbetaren. t.Kategorier av arbetslöshet Man kan dela upp arbetslösa i tre typer: Konjunkturell arbetslöshet – uppkommer under perioder av lågkonjunktur då företagen inte säljer lika mycket och därför inte behöver lika mycket anställda som kan producera. När ekonomin växer snabbt och under en lång tid så kan den aktuella arbetslösheten sjunka till under den naturliga arbetslösheten.ex. då det innebär att landet är i lågkonjunktur. övergången där emellan. Eller de som sagt upp sig frivilligt. Men arbetslöshet kommer ändå finnas trots stigande BNP. Den arbetslöshet man inte vill ha är av konjunkturell form. Ökade löner ökade priser som följd. Precis som med BNP-deflatorn så väljer man här ett år som man utgår ifrån – basår. konsumentprisindex (KPI).anledningen till ökade priser för hela ekonomin vilket kallas inflation. Arbetslöshet leder till att man förlorar kompetens inom sin bransch då man inte hänger med i utvecklingen. Ekonomer har utvecklat en rad olika mått för att beräkna levnadskostnaderna över tiden. Vi kan med detta beräkna förändringar i levnadskostnaderna jämfört med detta basår. Det mäter förändringarna i priser på en ”fast varukorg ”. KPI En nyanställd professor 1976 fick 15 000 dollar i lön. KPI för ett givet år. Konsumentprisindex. Bäst kända är det s. om arbetslösheten sjunker till under den normala nivån (det som är bra för ekonomin) så kommer inflationen att öka. Sammanfattat. definieras: KPI för år K = Kostnaderna för varukorgen år K Kostnaderna för varukorgen i basåret × 100 Exempel: Kostnad: 1992: 200 2004: 250 först: värdet på KPI basåret alltså 1992: KPI 1992 = (200/200) x 100 = 100 100 Sedan beräknas värdet på KPI för 2004: KPI 1992 är . inte beloppet av pengar eller inkomst. Alltså vad som spelar roll är realvärdet – köpkraften – av pengar. som att komma i tid och ha normala dygnsrytmer. Kan också leda till att man kommer ur rutiner man har när man arbetar. I vår värld betyder även jobbet mycket vad gäller status och välmående. Kostnaden av arbetslöshet Överskriden arbetslöshet. säg år K. 2010 får samma lärare 90 000 dollar i lön.k. att förlora jobbet skulle kunna innebära en tung psykologisk kostnad. Vem har det bäst? Detta exempel illustrerar 1 av de 5 nationalekonomiska principerna: Realnominellprincipen. innebär att landet inte längre producerar vid dennes potentiella nivå. när faktisk arbetslöshet överstiger naturlig arbetslöshet. Detta kan dock leda till mer och längre arbetslöshet då folk inte behöver ha lika bråttom att skaffa ett nytt jobb. Arbetslöshetsförsäkring är utbetalningar staten gör till arbetslösa (USA). KPI mäter kostnader på typiska varor för en konsument.KPI 2004 = (250/200) x 100 = 125 125 KPI 2004 är KPI ökade alltså från 100 125. mat och dryck utgör 44% (USA) av hushållens konsumtion.ex. med andra ord 25 %. Inflation Vad är inflation? Inflation betyder att den allmänna prisnivån stiger. De flesta känner säkert till att inflation handlar om stigande priser. Hur mycket mer pengar behöver du ha år 2004 för att kunna ha samma levnadsstandard? $300 x (125/100) = $375 du behöver $375 år 2004 för att kunna hålla samma standard som vid år 1992. det vill säga alla priser i ekonomin ska öka. För att kunna räkna på KPI samlas tiotusentals prisuppgifter på olika varor in varje år. Man kan alltså säga att en konsekvens av inflationen är att priset på enskilda varor och tjänster stiger. Nu kan man använda denna information. men det kan också vara en del av en allmän prisuppgång och kan således vara en del av en inflationsprocess. mäter inte förändringen i konsumtionen. KPI vs BNP-deflatorn 1. Säg att du hade $300 år 1994. BNP-deflatorn mäter bara priser på nyproducerade varor och inte heller importerade. det inkluderar varor producerade tidigare år och importerade varor. Men datorn kanske är av mycket bättre kvalité och betydligt snabbare. under denna 12-års period. T. Att oljepriset stiger kan bero på att oljan blir en allt knappare resurs.ex. Hyra. om priset på stek går upp köper jag kanske mindre och väljer något annat. Problem av att mäta förändringar i pris Ekonomer tror att index är högre än det faktiska utfallet. Men man kan inte titta på hur ett enskilt pris . Exempelvis kan oljepriset stiga i takt med att oljereserverna blir allt knappare. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation. KPI behandlar inte det. Men alla prisökningar är inte inflation. 2. KPI ökar. Vissa varor stiger i pris för att de blir svårare att få tag på. priset höjs på en dator ett par år i följd. Om t. För att vi ska tala om inflation ska det vara en ökning av den allmänna prisnivån. Statistiska CentralByrån som mäter KPI försöker ta med detta i beräkningen. Till skillnad mot BNP-deflatorn mäter KPI bara prisskillnaden på olika fasta varukorgar. index för att beräkna real BNP och konsumentprisindex. beror på hur mycket hushållen köper av de .förändras för att avgöra om det är inflation eller om det är förändrade relativpriser.05 5 % 200 Vilket skulle betyda att landet erfarade en inflationsgrad på 5 %. Den kände nationalekonomen och pristagaren i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne Milton Friedman menade att ”Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon”. så kallad hyperinflation. De ser ju möjligheter att höja sina priser. Inflationsgraden = 210 – 200 = 0. Förväntningar om högre inflation kan alltså bli självuppfyllande. Anställda kräver högre löner för att kunna köpa lika mycket i framtiden. Det mest kända måttet på inflation är förändringen i KPI. Hur uppstår inflation? Inflation kan uppstå på flera sätt. Företagen kan då behöva höja priserna som kompensation för stigande produktionskostnader. De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation. Hur beräknar man inflationsgraden? Vi har nu tittat på två olika prisindex. En höjning av momssatsen ger alltså upphov till en engångshöjning av den allmänna prisnivån. Ytterligare ett sätt är om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger. Detta kan till exempel bero på att lönerna har stigit. Man brukar därför inte kalla effekterna av en sådan höjning av momsen för inflation. Man brukar också skilja på engångshöjningar av den allmänna prisnivån och inflation. Men vad händer med den allmänna prisnivån? Om det enda som inträffar är att regeringen höjer momsen kommer den allmänna prisnivån att stiga från en nivå till en annan. kännetecknas också av att centralbanker minskat pengarnas värde genom att trycka för stora mängder sedlar. Den procentuella förändringen i index = inflationsgraden. Ett annat sätt som inflation kan uppstå på är om folk vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera. Då stiger priserna och pengarnas värde urholkas. För att det ska vara inflation ska ökningstakten i den allmänna prisnivån förändras. Men momshöjningen leder inte till att priserna fortsätter att stiga. Vad som ingår i KPI-korgen och hur stor betydelse olika prisförändringar får. Arbetsgivarna kanske också lättare går med på att höja lönerna. för att därefter ligga still. Ett är om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar. Om regeringen höjer momsen kommer priserna att stiga. Inflation kan också uppstå om företag och hushåll tror att allt ska bli dyrare. Man kan använda aningen det ena eller det andra för att beräkna den % graden av förändringar i index. Kostnaderna för inflation Förväntad inflation – inflation som är väntad Oväntad inflation – inflation som kommer oväntat Förväntad inflation Menykostnader: Fysiska kostnader av förändringarna i priser – t. de måste ha fler kontanter för att kunna köpa samma sak. Fallande priser och även fallande löner. Men en alltför låg inflation är inte heller bra.ex. När det är deflation kommer de framtida priserna att vara lägre än dagens. leda till att prisnivån ökar i högre takt än löner vilket leder till minskad köpkraft för konsumenter. Deflation har historiskt visat sig kunna skapa problem. Eftersom det är billigare i framtiden väntar hushållen med att konsumera till dess att priserna fallit. Detta gör att produktionen kan falla så länge som deflationen pågår. Ett alltför lågt inflationsmål ökar risken för deflation. Individers respons kommer vara att oftare . Det kan vara svårt att bryta en sådan deflationsprocess. Deflation . Dessutom var detta i linje med inflationsmålen i andra industriländer. En låg och stabil inflation skapar av flera skäl goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling (se vidare under Varför inflationsmål?). Att det blev just 2 procent beror på att inflationen var ungefär 2 procent när inflationsmålet introducerades. det vill säga att den allmänna prisnivån faller.se) En för hög inflation är skadlig för ekonomin eftersom inflationen brukar variera mycket när den är hög. fallande priser på varor och tjänster. För att undvika deflation finns det därför skäl att sätta inflationsmålet till ett positivt tal. eftersom skulder inte faller i värde med deflationen! Varför 2% i inflationsmål? (Egen text kopierat från riksbank. Sko-läderkostnader: Prisförändringarna kommer tära på köpkraften hos folket. En för hög inflation kan bla. En vara eller tjänst som det köps mycket av får en större vikt än en vara eller tjänst som det köps lite av. Därmed får prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps mycket av ett större genomslag på KPI än prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps lite av. Företagen skjuter å sin sida upp investeringarna tills priserna fallit. restaurangägare och företag som givit ut kataloger av olika slag med priserna angivna måsta göra nya upplagor av allt. Ett stort problem till följd av deflation är att människor inte kan betala sina skulder. Sammantaget talar detta för att inflationsmålet bör vara lågt men positivt.negativ inflation.olika varorna och tjänsterna. Kapitel 7 Full employment Den ekonomiska modellen av ekonomin i full sysselsättning som det här kapitlet handlar om utgår från den klassiska modellen som antar att priser och löner ändras frivilligt och snabbt utefter förändringar i utbud och efterfrågan. Då faller priserna. Inflationen sätter käppar i hjulen för skattefinansieringssystemet. potentiella husköpare kan bli nekade att låna pengar från en bank med fast ränta. vilket leder till minskad effektiv ekonomi. men däremot hos en bank med en ränta som kan justeras då inflationen ändras. Skatterna är baserade på nominell inkomst. Hyperinflation – inflationsgraden ökar 50 % per månad. Kreditgivare (banker) kommer förlora pga. inflationen kommer minska summan av pengar som de räknat med att tjäna på lånen de gett. ta ut pengar ur automater då man inte vill gå runt med mycket kontanter. Men vi kommer ändå i slutet av året få betala skatt på den fulla 5 % vinsten. Ex. Den klassiska modellen är en . trotts att det verkliga värdet på aktien inte ökat. För att få stopp på en hög inflation behövs arbetslöshet. Ibland kan det gå så långt att det behövs en depression. Låntagare å andra sidan kommer få det lättare att betala av sina lån med ”uppblåsta pengar”. men så ökar även inflationen med 5 % under året så kommer aktien inte ha ökat i reala termer. Folk spendera massa tid på att försöka lista ut hur inflationen kommer påverka dem. Oväntad inflation Om samhället möter en oförutsedd inflation kommer individers och institutioners beteende att ändras. Om man har en aktie vars värde ökar med 5 % under året. Men eftersom lånen redan är gjorda sedan innan så kan de inte göra något åt det. Banker kan bli motvilliga att låna ut pengar till fasta räntor vilket innebär större risker för husägarna. inte real inkomst. En ekonomi i full sysselsättning innebär inte att det inte finns arbetslösa. I och med den depression som inträffade under denna tid började andra teorier skapas som förklaring till varför arbetslösheten stod sig så hög så länge. råvaror. Då kommer vi märka att principen om avtagande avkastning träder in. utrustning och byggnader en ekonomi/nation besitter. Det antas att K är fast då det tar tid att ändra den totala mängd kapital i ett land och vi kommer då kolla på hur outputen förändras vid förändring i L. Ökad kapital ökar produktiviteten och ökar outputen vid varje given arbetskraftsnivå. humankapital. Den klassiska skolan dominerade fram till mitten av 1930-talet.skola som tror att över en relativt kort period ändras priser och löner frivilligt och naturligt för att återställa ekonomin till full sysselsättning. . Lager av kapital: Den totala mängden av maskiner. Om K ökar flyttas hela den kortsiktiga produktionsfunktionskurvan (som är avtagande) uppåt. utan där finns endast friktionell och strukturell arbetslöshet och inte cyklisk/konjunkturell arbetslöshet. se bild sida 142.L) Y = Total ouput/BNP F = Funktionen K = Lager av kapital L = Arbetskraft Detta säger oss alltså att hur mycket vi producerar av inputen arbetskraft och kapital som är produktionsfunktionen. jämvikt i efterfråga och utbud. de är mer trögrörliga. Med andra ord har en ekonomi i full sysselsättning varken hög eller lågkonjunktur. fysiskt kapital. då får vi: Y = F(K. En ökning av arbetskraft eller kapital ökar vår totala output. entreprenörskap) som är används vid produktionen. men de kommer så småningom justeras och återställa nivån till full sysselsättning. Kapital är en av huvudfaktorerna i produktionen. I dessa teorier/modeller ändras inte löner och priser snabbt utifrån efterfrågan och utbud. och därav uppstår uppsving och misslyckanden. Produktionsfunktion: Relationen mellan mängden av output och de produktionsfaktorer (arbetskraft. Idag tror dock ekonomer att priser och löner är lite trögrörliga på kort sikt. För att förenkla produktionsfunktionen kan vi anta att endast arbetskraft (L) och kapital används för att framställa våra varor. pga. olja). Högre lön. Sedan kolla hur mycket landet producerar vid den nivån.Reallön: Den lön som betalas till anställda som är justerad för förändringar i prisnivån. Så huruvida den totala outputen förändras eller inte måste vi veta lutningen på utbudskurvan. inflationen. Samtidigt leder den lägre lönen till lägre produktionskostnader för företag och därmed lägre priser på outputen. vilket ökar marginalfördelarna. plötsliga prisjusteringar på vissa råvaror (t. t. Vilket gör att konsumenter kan köpa varor billigare. En ökning av kapital ökar produktiviteten av arbetskraft. Minskningen i utbud beror på elasticiteten på utbudskurvan. En ökning av invandring ökar utbudet av arbetskraft vilket skjuter utbudskurvan utåt. hur känslig den är för förändring i pris. En skatt på arbetskraft skulle leda till att efterfrågekurvan för arbetskraft flyttar innåt. minskad efterfrågan. Ny jämvikt blir då vid lägre lön och färre anställda. Detta påverkar de som redan är anställda negativt då reallönen minskar även för dom. lägre lön större efterfrågan.ex. immigration. Med minskad arbetskraft får vi en minskad potentiell output. Så mer kapital i ekonomin gynnar arbetskraften. man skulle kunna producera mer om man ökade arbetskraften. större utbud. Detta leder till ett lägre jämviktspris (lönen) och fler anställda. Detta gör att hela efterfrågekurvan av arbetskraft flyttas utåt. Idén kring teorin om verkliga konjunkturscykeln är ganska enkel: förändringar i teknologin kommer oftast förändra nivån vid full . Men potentiell output reflekterar mängden arbetskraft som arbetare är villig att erbjuda.ex. Exempel på faktorer som orsaker fluktaktioner kan vara långvarig torka för utvecklingsländer som är beroende av jordbruk. Kallas också potentiell output. Även teknologisk utveckling förändrar ekonomiska aktiviteter. en ökning i efterfrågan sker. Viktigt att poängtera är att potentiell output inte är den absolut maximerade mängden output man skulle kunna uppnå i en ekonomi. massinvasion av ohyra. bilens uppkomst. Full sysselsättningsoutput: Mängden output som produceras när arbetskraftsnivån är i jämvikt och nationen producerar vid full sysselsättning. Teorin om verkliga konjunkturscykeln är en ekonomisk teori/skola som betonar hur chockar mot teknologin kan orsaka fluktaktioner i den ekonomiska aktiviteten. För att mäta nivån på full sysselsättning börjar man att kolla på vad den naturliga arbetslösheten (friktionell och strukturell) skulle ligga på + lager av kapital. Negativ teknologisk utveckling skulle ge en tvärtom effekt. Sluten ekonomi: En ekonomi utan internationell handel. humankapital och entreprenörskap. Potentiella produktionen är helt bestämd av tillgången av produktionsfaktorer dvs. Ökning av utbudet av arbetskraft ökar nivån av full sysselsättning men minskar reallönen. . Modellen utvecklades och nivån på BNP bestäms av utbudet av faktors produktivitet dvs. Huvudlärdomen av denna teori är att potentiell output kommer av sig själv variera över tid. i ekonomin. kapital och arbetskraft.ex. Vid full sysselsättning måste en ökning av offentlig konsumtion komma på bekostnad av andra komponenter i BNP. arbetskraft. Förändringar i regeringens spendering förändrar den övriga konsumtionen. t.sysselsättning eller potentiell output. Många ekonomer använder den för att studera effekterna av skatter på potentiell output. Öppen ekonomi: En ekonomi med internationell handel. Huvudpunkterna i kapitlet är: - - Modeller som antar att lön och priser är flexibla efter förändringar i efterfrågan eller utbudet – dessa modeller kallas den klassiska modellen. Dessa positiva eller negativa chockar skulle flytta utbudskurvan utåt och inåt och skapa nya jämviktspriser/kvantiteter och skapa fluktaktion i full sysselsättning/potentiell output även fast man alltid befinner sig i jämvikt. Andra har funnit modellen som användbar för att analysera ekonomiska fluktuationer. Sammanfattning kap 7 – the economy at full employment I detta kapitel gick man igenom ekonomin vid full sysselsättning. fysiskt kapital. Inträngning: Ökningen av företagsinvesteringar (eller andra komponenter i BNP) som orsakas av att regeringen spenderar mindre. resurser. Ökning av kapitalstock ökar nivån av full sysselsättning. Utträngning: Reduktionen av företagsinvesteringar (eller andra komponenter i BNP) som orsakas av att regeringen spenderar mer. Dock är teorin i sin yttersta nivå kontroversiell och förklarar heller inte hur där finns arbetslöshet då marknaden är i ständig jämvikt. och reallönen. Full sysselsättningsmodellen har många tillämpningar. Vi fokuserar på hur ekonomin fungerar vid full sysselsättning. utvecklingen av att kunna ladda upp större filer på internet gav uppkomst till många nya företag. T. I en sluten ekonomi behöver antingen konsumtion eller investeringar trängas undan. om internet kraschar skulle flera företag stanna upp.ex. Tillväxten ökar också mängden tillgängliga varor vi konsumenter kan köpa.) Kommer ta upp Solowmodellen. Ekonomisk tillväxt BNP mäter som vi tidigare pratat om ett lands totala värde av nyproducerade varor och tjänster som säljs för slutgiltig konsumtion. För att förstå vad ekonomisk tillväxt innebär kan vi titta på produktionsmöjlighetskurvan (PPC = production possibilities curve) som visar olika möjliga produktioner av olika saker. maskiner och utrustning. men utan att använda mer inputs så som kapital eller arbetskraft. (Humankapital: Kunskapen och färdigheter av en arbetare genom utbildning och erfarenhet som används för att producera varor och tjänster. Real BNP per capita växer på lång sikt. producerar mer output. Exempel: Om ekonomin startat på 100 och växer med en hastighet av 4 % per år i 10 år så kommer output efter 10 år att vara: BNP [n år senare] = (1 + g)n (100) . Kapitalökning – ökad kapitalstock så som byggnader. Ny teknik eller omorganiseringar. Ett bekvämt sätt att beräkna förändringen i real BNP per capita är som tillväxten. skiftar hela kurvan utåt och vi kan producera mer av allt. När ekonomin växer. I och med att länder varierar i storlek i population vill vi kolla på BNP per capita. Modellen gör även så vi lättare kan förstå vilken roll den tekniska utvecklingen spelar för at upprätthålla den ekonomiska tillväxten. Denna förklarar hur ökning av kapital per arbetare kan leda till ekonomisk tillväxt.Kap 8 – Why do ecomomy grows? Ekonomer tror på att två mekanismer ökar BNP per capita på lång sikt 1. i förhållande till sin arbetskraft. 2. Teknologis förändring – att ekonomin arbetar mer effektivt. 48)(100) = 148 (148 – 100) = 48 = 0.48 100 100 (48 %) högre än det första året. För att detta ska ske behöver utvecklingsländerna öka sin ekonomiska tillväxt i en högre takt än industriländerna. BNP [10 år senare] = (1 + 0. Labour Utbud av arbetskraft Ökad efterfrågan på arbetskraft Labour . En ökning av kapital skiftar hela produktionsfunktionen uppåt eftersom fler output kan produceras av samma mängd arbetare. Det finns även en regel för att hjälpa till att räkna ut hur många år det tar innan real BNP är fördubblat: ”Regeln om 70” År för att fördubbla = 70 (procentuell tillväxttakt) Exempel: Om ekonomin växer med 5 % om året kommer det ta: 70/5 = 14 år för real BNP att fördubblas. Till följd av det kommer då företagen att öka deras efterfrågan på arbetskraft eftersom marginalfördelen från anställd arbetskraft kommer öka även reallönen kommer öka.04)10 (100) (1. Sammanstrålning (convergence): Processen där fattigare länder minskar gapet till rikare länder vad gäller BNP per capita. Kapitalökning En av de viktigaste mekanismerna av ekonomisk tillväxt ekonomer har hittat är ökning av mängden kapital per arbetare på grund av kapitalökning. Mer sparande fler stora investeringar vilket ökar kapitalstock som är tillgänglig för produktion. Det är bättre för en ekonomi att först öka kapitalstock. flygplats skulle detta leda till ökad kapitalstock. Ett annat sätt bl. eller ge utländskt bistånd till behövande länder. Om man däremot skulle ta hela skatten och finansiera den på infrastrukturen i form av vägar.ex. engagera. Men det ökade kapitalstocket ledde till ökad tillväxt och USA kunde senare betala tillbaka det de lånat samtidigt som de ökat kapitalstocken. Däremot använder regeringen hela den insamlade 100$ på infrastruktur vilket därmed innebär att de ”tvingar” konsumenter att spendera hela hundringen på ökat kapital istället för de 20 de annars bara hade investerat. öka. Med andra ord. Investering räknas som sparande. Men hur ökar ett företag kapitalstocken? Svaret är genom sparande och investeringar. regeringskonsumtionen (del av BNP). Om konsumenter sparade 20% av deras inkomst och regeringen får in t. Summan av detta kallas nettoinvestering. Arbetare blir mer produktiva eftersom varje arbetare har mer kapital att disponera över. Detta ledde till att man kunde köpa de stora mängde kapital som behövdes för järnvägen och det gjorde att de ökade i högre takt. 100$ genom skatt så minskar privat sparande/investering med 20$. Konsumtion + sparande = inkomst. Så högre sparande. Då kapitalstock ökar kommer . Regeringen kan påverka processen av kapitalökning på olika sätt genom politik och skatter. dvs. kommer de bjuda upp reallönerna för att få mer arbetskraft. som leder till högre investering.a. betala lagstiftare. byggnader. Genom det kommer arbetare att få högre löner och totala BNP i ekonomin kommer öka. dvs. tenderar därmed att öka lager av kapital för produktion vilket i sig leder till högre produktivitet. högre output och ökad tillväxt. man importerade mer än man exporterade och man fick därmed låna pengar. det som man inte konsumerar nu utan sätter åt sidan i form av en investering blir ens sparande. Låt oss anta att regeringen beskattade sina invånare så att man kan utkämpa krig. Lagret av kapital beror sedan på 2 faktorer: investering och avskrivning.Det vill säga om företagen ökar sin efterfrågan och konkurrerar om ett fast utbud av arbetskraft. Den högre skatten kommer generera lägre inkomst till individerna vilket leder till lägre sparande och lägre investering = minskat kapitalstock. Sparande och investeringar Sparande – inkomst som inte är konsumerad. Ökar med investering och minskar med avskrivning. USA gjorde var att man byggde järnvägssystem på 1900-talet genom handelsunderskott. Så nettoresultatet av skatten innebär en total ökning av investering på 80$. Om lönerna är stela företagens översiktliga kostnader blir stela företagets priser på produkterna blir också stela. flexibla ex färsk fisk. och även det justeras långsamt. stela löner stela priser hindrar ekonomins möjlighet att föra efterfrågan och utbud i balans på kort sikt.A) ett högre värde på A leder till att fler output produceras men fortfarande samma mängd input av K och L. Arbetare har t. ex industriråvaror. Hur efterfrågan bestämmer output på kort sikt Priser justeras endast på lång sikt.ex. dvs. Anpassat pris – justerar långsamt. På kort sikt är det efterfrågan. precis som arbetskraft. även i en komplex ekonomi. Lett av Keynes. För de flesta företag är de största kostnaderna för att driva branschen just lönerna. maskinella verktyg tenderar att justera sig långsamt till förändringar i efterfrågan.avkastningen öka eftersom det finns fler byggnader och utrustning. Anpassade priser är ofta inputs. (Detta resonemang gäller den enkla ekonomiska modellen) Teknologisk förändring Den andra mekanismen som anses kunna påverka ekonomisk tillväxt är teknologisk förändring. långa avtal om sina löner som gör att de inte kan ändras på kort sikt. I en modern ekonomi är vissa priser flexibla och andra inte. D.L. som bestämmer output och priser är stela att justera på kort sikt (enligt denna teori) . Effektiva priser – justerar sig fort. Klassiskt så samordnar sig priserna effektivt till vad som sker i ekonomin.s. Kap 9 – aggregerad efterfrågan och aggregerat utbud Keynes teori Trögrörliga priser och dess makroekonomiska konsekvenser Varför uppstår lågkonjunktur? Nu ska vi gå igenom ett annat synsätt att förstå ekonomiska fluktuationer. inte priserna. Det betyder att ekonomin verkar mer effektivt genom att producera mer output utan att använda mer input. tröga priser.v. stål.L) Det Solow gjorde var att inkludera teknologi/produktivitet i produktionsfunktionen Y = F(K. Men priserna rör sig inte alltid omedelbart. Produktionsfunktionen: Y = F(K. Om priserna är sega med att justera sig så kommer priserna inte att kunna ge verkliga signaler till producenter och konsumenter tillräckligt snabbt. Efterfrågan och utbud kommer inte att mötas i jämvikt direkt. grönsaker och andra matvaror. G (offentlig konsumtion). inte priserna. NX (nettoexporten). 2. Då köpkraften förändras så har det effekter på AD kurvan på tre sätt: 1. AD kurvan har en negativ lutning pga. Dessa fyra komponenter är också de fyra delarna i AD eftersom AD också beskriver efterfrågan av totala BNP vid olika prisnivåer.och penningpolitik. Komponenterna i aggregerad efterfrågan (AD) C (privat konsumtion). När priserna höjs kan man inte substituera sig genom att köpa andra varor eftersom högre prisnivåer allt är dyrare. Aggregerad efterfrågekurvan – visar relationen mellan prisnivån (P) och efterfrågad kvantitet på real BNP. Nettoexporten (komponent i AD) kommer öka. Så om någon av dessa komponenter förändras så flyttar sig hela kurvan. lägre pris ökar efterfrågan och högre pris minskar efterfrågan. Då de genomsnittliga priserna i en ekonomi förändras så påverkas även köpkraften. I den makroekonomiska kortsikten så finns både officiella och inofficiella kontrakt mellan företag – vilket gör att det är förändring i efterfrågan som primärt avspeglar förändringar i output. Effekt på räntan – om man tar utbudet av pengar som givet och priserna sänks lägre ränta. inte till en individ eller en individuell vara. Effekt på bytesbalansen – i en öppen ekonomi så leder lägre priser till att efterfrågan på inrikes varor ökar. Det är det makroekonomiska konceptet då det refererar till ekonomin som helhet. Aggregerad efterfrågan – är den totala efterfrågan på varor och tjänster i en hel ekonomi. Ändras priset följer vi bara samma kurva. Effekt på välfärden – när priserna ökar minskar reala värdet på pengarna försämrar människornas välfärd och deras totala efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin. 3. I (investeringar).För att summera: Kort sikt i makroekonomin – priser är stela på kort sikt. I denna modell kan man även studera vilken roll regeringen kan ha för att stabilisera ekonomin genom spendering. skatter och finans. . Med lägre ränta är det billigare att låna för att kunna köpa saker efterfrågan på varor ökar. Inrikes varor blir billigare än utländska varor Exporten ökar och importen minskar. Aggregerad efterfrågan Tillsammans så kan den aggregerade efterfrågan och det aggregerade utbudet forma en ekonomisk modell som ger oss möjlighet att studera hur output och priser bestäms både på kort och lång sikt. Här är nyckelfaktorerna som skiftar hela AD kurvan: 1. Minskat utbud av pengar minskar aggregerad efterfrågan – AD minskar åt vänster. kommer också ändra aggregerad efterfrågekurvan. ΔY = 1 1 – (1−s) (1−t) × ΔI Multiplikatorn Aggregerat utbud Nu vänder vi oss till utbudssidan av modellen. 2. de har effekt på välfärden. företag. på räntan och på bytesbalansen. 3. tre faktorer som vi just nämnde. Förändringar i skatter – lägre skatter ökad aggregerad efterfrågan – AD ökar åt höger. Förändringar i utbudet av pengar – ökat utbud av pengar ökar aggregerade efterfrågan – AD ökar åt höger. 4. För att få fram både prisnivån och real BNP i ekonomin måste man kombinera både AD och AS. Det aggregerade utbudet (AS) är en summering av alla företags utbud av varor och tjänster i en ekonomi. Högre skatter lägre aggregerad efterfrågan – AD minskar år vänster. En liten komplikation är att eftersom den Keynesianska teorin säger att priser är stela på kort sikt och flexibla först på lång sikt så måsta vi ta göra två olika kurvor för aggregerat utbud. Högre offentlig konsumtion leder generellt till en ökning i efterfrågan av varor och tjänster. . Multiplikatoreffekten Varför kan aggregerad efterfrågan skifta mer än det initiala skiftet. Minskning i offentlig konsumtion minskar aggregerad efterfrågan – AD minskar åt vänster. Annan förändring i efterfrågan – någon förändring i efterfrågan från hushållen. Förändringar i offentlig konsumtion – Vid vilken nivå av pris så kommer en ökning av offentlig konsumtion öka aggregerad efterfrågan AD ökar åt höger.Skiftningar av hela AD kurvan Förändringar i prisnivån gör att AD lutar neråt pga. utlandet. Men om andra variabler än priset ändras så skiftar hela kurvan. en för kort sikt och n för lång sikt. Multiplikator – är ett mått på hur mycket BNP förändras då någon av efterfrågekomponenterna ändras. Kortsiktiga AS På kort dikt är priser stela – förändras långsamt.kort sikt AD . AS. Den kortsiktiga AS kurvan är ganska plan. hursomhelst så kommer den alltid att ha en negativ lutning. Förändringar i efterfrågan kommer bara påverka priset inte mängden output. Vid denna punkt så är den totala efterfrågan på output. Viktigt: på lång sikt kommer inte utbudet av pengar öka BNP – det leder bara till inflation. Nivån för full sysselsättnings output bestäms av den långsiktiga aggregerad utbud (MAS). Och output bestäms av efterfrågan. Den exakta positionen av AD kurvan beror på skatterna. Detta är vad Keynes trodde hände under den stora depressionen. P Långsiktigt AS AD Output Vid jämvikt kommer totala antalet efterfrågade enheter att vara lika stort som totala antalet utbjudna enheter. Detta är viktigt att ha i åtanke på lång sikt: på lång sikt så bestäms output enbart av utbudet av humankapital och fysiskt kapital och utbudet av arbetskraft. offentlig konsumtion och utbudet av pengar. Företag kommer öka output efter efterfrågan med en mycket liten förändring prisnivå i priset. inte nivån av output. då det även råder full sysselsättning. Där MAS (långsiktig AS) skär AD finner man prisnivån och jämviktsoutput. y. lika stor som totala mängden utbjudna varor och tjänster av producenterna i ekonomin – ekonomin är i makroekonomisk jämvikt. inte av prisnivån. På lång sikt fungerar ekonomin under full sysselsättning och förändringar i pris påverkar inte sysselsättningen. På lång sikt kommer förändring i efterfråga bara påverka priset. (SAS).Långsiktiga AS AS kurvan på lång sikt. Men det finns ett undantag och det är råvaruprischock. så . real output minskar samtidigt som priserna ökar.y0 y1 Output. Yo. Eftersom priser inte justeras fullt på kort tid så kommer ekonomin på kort sikt inte alltid att hamna vid full sysselsättning.och lönekontrakt. lång sikt. Om efterfrågan är väldigt låg och ekonomin är i en lågkonjunktur kommer output falla under full sysselsättnings-output. Anledningen är förekomsten av pris. vid långsiktig jämvikt. Från kort till lång sikt Prisnivå (MAS) AS lång sikt (SAS) AS AD Y0 Y1 Outpu t Nivån av output på kort sikt Y1 är större än output vid full sysselsättning. y Notera att den output man hamnar på då AD korsar SAS inte alltid sammanfaller med potentiell output/full sysselsättnings output. Om råvarupriset ökar hastigt (ex olja) ökade produktionskostnader AS skiftar. prischock kan orsaka lågkonjunktur med ökade priser samtidigt som det blir minskad BNP. Detta fenomen kallas stagflation dvs. Vad händer under en högkonjunktur? Eftersom ekonomin producerar på en nivå som överstiger ekonomins potentiella punkt. Då kortsiktiga AS skiftar pga. I en ekonomi med stela priser så skiftar normalt inte AS under en innevarande period. Med andra ord är det en högkonjunktur i ekonomin. Företag kommer producera det som efterfrågas. eller potentiell output. Om efterfrågan är väldigt hög och ekonomin är ”överhettad” kan det hända att output ligger över full sysselsättnings-output. output > potentiell output. Aggregerade utbudskurvan skildrar relationen mellan prisnivån och nivån av output som alla företag erbjuder i ekonomin. . Utbuds chock kan skifta hela kortsiktiga AS. Ökning av lön och priser kommer skifta AS uppåt precis som priserna ökar uppåt. ökad offentlig konsumtion och ökat utbud på pengar leder alla till att öka aggregerad efterfrågan och skiftar hela kurvan till höger.kommer nivån av arbetslöshet vara väldigt låg. Huvudpunkterna i kapitlet är: - - - - - Eftersom priser är stela på kort sikt så tänker ekonomer i denna modell att BNP primärt beror på efterfrågan på kort sikt. Höjda skatter. på lång sikt så bestäms output av producerat utbud. att på kort sikt är priser stela och output bestäms av efterfrågan. Sammanfattning I detta kapitel har vi diskuterar hur stela priser eller brist på flexibla löner och prisflexibilitet orsakar att output bestäms av efterfrågan på kort sikt. Output och pris bestäms av interceptet där de två aggregerade kurvorna möts. räntan och bytesbalansen. Om det är tvärt om så att ekonomin producerar mindre än dess fulla sysselsättning och potentiella output så kommer processen vara tvärtemot. Företag får svårt att anställa nya och behålla arbetskraft. AD är negativt lutad pga. På lång sikt kommer den kortsiktiga AS att öka i små steg tills den slutligen når långsiktig jämvikt. Får svårt att köpa in andra input som material. Då företag konkurrerar om arbetskraft och råmaterial till produktionen tenderar både löner och priser att stiga med tiden. Arbetslösheten överstiger full sysselsättning företag får lätt att anställa och de kan hålla lönerna låga eller sänker lönerna. minskad offentlig konsumtion (G) eller minskat utbud av pengar leder alla till minskad aggregerad efterfrågan och skiftar AD kurvan till vänster. Långsiktiga AS kurvan är vertikal pga. Den kortsiktiga AS är flackare pga. Eftersom löner är företagens största kostnad så minskar kostnaderna för produktionen SAS skiftar neråt och prisnivån minskar. Förhållandet mellan den totala förflyttningen och den initiala förflyttningen av AD kallas multiplikatorn. Generellt så leder förändringar av allt annat än prisnivån till att AD skiftar. Sänkta skatter. Det totala skiftet av AD är större än det initiala. välfärdseffekten. Den aggregerade efterfrågekurvan beskriver relationen mellan pris och totala efterfrågan på real output i en ekonomi. Fördröjning . De kan även minska spenderingen på offentliga utgifter för att skifta AD åt vänster och ekonomin åt potentiell output.Kap 10 – Finanspolitik Expansiv politik – öka offentliga utgifter eller sänka skatterna är exempel på expansiv finanspolitik. Ovissheten . Budgetunderskott/överskott Budgetunderskott blir det om offentliga utgifter (G) överstiger det som kommer in via skatterna (T) under ett år. Om den politiska åtgärden kan få effekt allt för sent. Det är svårt att implementera stabiliseringspolitik av två anledningar: 1. Inside fördröjning – tiden det tar att forma åtgärden. . och finanspolitiska åtgärder tar tid att genomföra. För att kämpa mot en lågkonjunktur kan man ju genom finanspolitik antingen öka offentliga utgifter (G) eller sänka skatterna (T). Outside fördröjning . då ekonomin redan återhämtat sig och då kan det förvärra istället för att förbättra. Poängen vi vill komma till är att under en lågkonjunktur så ska man fokusera på vad finanspolitiska åtgärder kan göra för ekonomin. En ökning av skatterna kan skifta aggregerad efterfrågan år vänster och föra ekonomin mot potentiell output. Åtstramande/kontraktiv finanspolitik – Regeringen kan också använda finanspolitik för att minska BNP om ekonomin är överhettad och har stigande priser – dvs.tiden det tar för politiken att faktiskt få effekt. 2. inte vad de gör för underskottet. Båda åtgärderna kommer emellertid att öka underskottet. Regeringen lånar då in pengar som de lovar betala tillbaka + att de ger ränta för att allmänheten ska vilja låna in sina pengar.Det blir ofta en fördröjning. Det är alltså en politisk åtgärd som leder till att öka aggregerad efterfrågan i ekonomin. Vilket är viktigt at komma ihåg. åtgärder för att föra ekonomin närmare full sysselsättning eller potentiell output. Landet måste då låna in pengar för att täcka underskottet. Budgetöverskott – om regeringen får in mer genom skatterna (T) än de spenderar genom offentliga utgifter (G) under ett år så blir det budgetöverskott. Detta gör man genom att sälja s. statsobligationer.Ekonomer vet inte alla aspekter i ekonomin för att på ett precist sätt kunna göra de åtgärder som krävs. ligger på en output över potentiell output.k. Beslutsfattare är ofta sena med att agera på förändringar i ekonomin. G > T budgetunderskott. Både expansiv och kontraktiv finanspolitik är exempel på stabiliseringspolitik. då priser anses vara trögrörliga (Keynes). eller real BNP. Den andra delen by representerar den delen av konsumtionen som beror på inkomsten. (= totala inkomster) (= BNP) Totala utgifter för varor och tjänster visas på den vertikala axeln. Modellen fokuserar på förändringar i nivån av output Y. Modellen är väldigt användbar för att analysera ekonomiska fluktuationer på kort sikt. Hur som helst så tar den inte med prisnivån i beaktande.utgiftsmodellen Modellen kan även kallas ”Keynesianska krysset” (Keynesian cross). MPC säger oss hur mycket konsumtionen kommer öka för varje krona som inkomsten ökar. b kallas MPC (marginal propensity to comsume) och y är inkomstnivån i ekonomin. den som inte beror på inkomsten (även kallad existensminimum). Total output (Y). En ökning av mpc ökar lutningen av funktionen. Utgifter C+I 45° Output (Y).Kap 11 – inkomst. Konsumtionsfunktionen Konsumtion (C) kan delas upp i två delar. På lång sikt behöver vi använda oss av AS-AD modellen för att förstå förändringar i både output och priser. En ökning av C0 eller G eller I skiftar hela funktionen uppåt. . Men inte lika användbar på lång sikt då priser faktiskt också ändrar sig efter det ekonomiska tillståndet. C = C0 + by C0 är den oberoende konsumtionen. eller totala inkomster från varor och tjänster visas på den horisontella axeln. Och lutningen på konsumtionsfunktionen är mpc. BNP ökar från y0 till y1 med andra ord Δy. sparandet ökar när BNP ökar.Jämvikts BNP eller jämvikts output y* uppstår där de två funktionerna. Ökningen i output är alltid större än ökningen i investeringar pga.4 kr. planerade utgifter (C+I funktionen) korsar produktionsfunktionen Sparande och investeringar Om vi tänker oss en enkel ekonomi utan skatter eller regering.4. multiplikatoreffekten. Vilket betyder att för varje extra krona som y (inkomsten) ökar så kommer sparandet att öka med 0. y y0 y1 Δy Vi tittar på vad som händer med BNP (output. Δy är större än ΔI. konsumtionsfunktionen: C = 100 + 0. Dvs. Därför kan vi säga att sparande är lika med output/inkomst minus konsumtion. y) om offentliga investeringar ökar. . Notera att lutningen på sparandefunktionen alltså är mps.6y Eftersom S = y – C så är: S = y – (100 + 0. Hushåll erhåller en inkomst som de antingen konsumerar (C) eller sparar (S) eller en kombination av båda. Förstå multiplikatorn Utgifter produktionsfunktionen ΔI 45° Output. Då är värdet at output eller produktionen (y) samma som värdet av inkomsten. Ex.4y Marginal propensity to save (mps) är i denna ekvation 0.6y) S = – 100 + 0. S=y–C S=I Totala sparandet kommer öka med ökad BNP. Multiplikatorn = 1 (1 – mpc) Notera att multiplikatorn kommer bli större om mpc blir större. den initiala ökningen i investeringar ökar inkomsten vilket leder till ökad privat konsumtion. Sammantaget: . Skattemultiplikatorn = − mpc (1 – mpc) skattemultiplikatorn är negativ eftersom ökade skatter minskad disponibel inkomst reducerar konsumtionen. (beror på att mpc < 1). Både offentliga utgifter (G) och skatter (t) kan påverka den totala efterfrågan på varor och tjänster och kan därför användas för att påverka BNP på kort sikt. Multiplikatorn för skatter är därför lite annorlunda. Ekonomer kallar det för balanserade-budget multiplikatorn. Offentliga utgifter är också en komponent i totala konsumtionsfunktionen: Planerade utgifter.utgiftsmodellen lite mer realistisk genom att lägga till offentliga utgifter och skatter. y = inkomst och T = skatten) En ökning av skatterna hushållen har mindre pengar kvar av sin inkomst att spendera konsumtionsfunktionen kommer minska. Detta leder till att om både G och skatt (t) ökar så kommer ändå den slutliga påverkan på BNP att vara positiv eftersom Offentlig konsumtions multiplikator > Skattemultiplikatorn. Z = C+G+I Alltså. skifta neråt.En ökning av G ökar Z funktionen (totala planerade utgifter) ökad BNP. Eftersom lika stora förändringar i G och t inte kommer göra så att landets budget hamnar i obalans. . Offentlig konsumtion och skatter Nu gör vi inkomst. Att använda skatter eller offentliga utgifter för att påverka BNP på kort sikt kallas Keynesiansk finanspolitik. det skiftar hela kurvan.Multiplikatorn uppstår pga. Med en högre mpc kommer ökningen i privat konsumtionen bli större eftersom människorna kommer spendera en större del av sin ökade inkomst som de får då multiplikatorn ökar. b = mpc. Multiplikatorn för G är samma som förut: Offentlig utgifts multiplikator = 1 (1 – mpc) Skatter Konsumtionsfunktionen med skatter inräknade är: C = C0 + b(y – T) (där C0 = existensminimum. en ökning av G har samma effekt som en ökning av I eller av C0. Multiplikatorn för G kommer alltid vara större än multiplikatorn för skatter. Högre skatt minskar BNP. Dvs. Högre skatter en lägre mpc som också leder till lägre värde på multiplikatorn. Med andra ord så kommer ökad export att öka landets BNP men ökad import benägenhet (mpi) kommer minska landets BNP. En ökad import betyder att vi i landets efterfrågan på utländska/importerade varor ökar. y. inkomst Skatterna påverkar bara lutningen på C+I+G linjen. y1 y0 När man justerar skatterna justerar man även mpc och därmed lutningen på linjen. Sverige. ex. Detta ger en förståelse till varför export av landets varor är viktig. Och gör ekonomin mindre känslig för stötar. BNP. Marginal propensity to import (mpi). Och hur . det innebär ökad efterfrågan på varor och tjänster i det aktuella landet. C+I+G U tgift er C+I+G efter skatteökningen Output. Politikerna behöver ta med multiplikatorn för G och för i beräkningarna när de utvecklar policys. Multiplikatorn = 1 (1 – mpc) + mpi ΔX En ökning av exporten kommer öka Z-funktionen ökar BNP En ökning av mpi (marginal propensity to import) kommer ändra lutningen på z-funktionen till att bli flackare BNP minskar. Export och import En ökad export påverkar BNP pga.- Sänkta skatter ökar Z funktionen ökad BNP. Högre skatter lägre output (lägre BNP) och reducerar multiplikatorn. Därmed gör en lägre multiplikator så att ekonomin är mer stabil. Multiplikatorn leder till att den slutliga effekten på BNP blir större än den initiala förändringen i någon av efterfrågekomponenterna. ”pengar i plånboken”. aktiesparande ingår M3 = M2 + korta penningmarknadsinstrument.1 av det jag sätter in måsta de behålla i . Den ena delen är oberoende av inkomsten (existensminimum) men kan påverkas av förändringar i välfärden eller konsumenternas uppfattning. G eller I ökar jämviktsoutput och därmed BNP. M2 = M1 + tidsbunden bankinlåning M3 och M4 – bredare definition av pengar där ex. Ökad C.utgiftsmodellen - - I Inkomst. Bankens reservkvot är 10 % dvs. M0 – monetära basen MB = pengar i cirkulation (CU) + bankernas reserver i centralbanken (R) M1 – pengar i cirkulation + transaktionskonton M1 = M0 + ej tidsbunden bankinlåning M2 – även pengar på olika typer av sparkonton.utgiftsmodellen så kommer nivån av output i ekonomin justeras för att matcha nivån av planerade utgifter. Den andra delen beror på inkomsten. Sammanfattning kap 11 inkomst. 0. relativt lättillgängliga för köp av varor/tjänster.ett penningsystem i vilket pangar egentligen inte har något ”verkligt värde” utan värdet bestäms av regeringen. Penning utbudet består av saldot på betalkortskonton + valutan som folk har uttagna. Hur banker ”skapar” pengar Penning multiplikatorn Ökningen av penningmängden = inlåning × 1 (reservkvoten) 1 Detta är multiplikatorn reservkvoten Ex. Högre skatter reducerar multiplikatorn och kan reducera fluktuationer i BNP. Konsumtion består av två delar.en lågkonjunktur utomlands kan påverka vår export till det landet och därför även påverka vårt lands BNP och leda till lågkonjunktur även här. Om jag sätter i 1000 kr på banken (inlåning = 1000). Ökad export ökad jämviktsoutput Ökad import minskad jämviktsoutput Kap 13 – Pengar och banksystemen Fiat money . Min inlåning i banken kommer öka penningmängden med: 1000 × (1/0.ex. om ekonomin är trög så kan de köpa . Rän ta Efterfrågan på pengar ökar om den generella prisnivån stiger. Penningmarknaden Efterfrågan på pengar beror på: Räntan – om räntan stigen stiger alternativkostnaden att hålla i pengar människor efterfrågar mindre pengar. Nivån av real BNP eller real inkomst – om BNP/inkomsten ökar så kommer människor efterfråga mer pengar för att de vill och kan köpa mer. Rän ta Pengar Den generella prisnivån – om prisnivån i ekonomin stiger så ökar efterfrågan på pengar (om priser ökar så måste man ha mer pengar ör att kunna köpa). t. eller om BNP/real inkomst stiger Pengar Hur kan centralbanken påverka penningmängden och den monetära basen? Öppna marknadsobligationer Köp av statsobligationer ökar penning utbudet.sin reserv. Med andra ord: Om centralbanken vill öka penning utbudet för att stimulera ekonomin.1) 1000 × 10 = 10 000 Multiplikatorn Detta leder till en multiplicerad expansion av inlåningar i banken. Försäljning av statsobligationer minskar penning utbudet. Ränta och hur den påverkar investeringar och BNP Om centralbanken ökar penningutbudet lägre ränta. Om de vill minska penning utbudet kan de höja bankernas reservkvot. eller minskning i värdet av valutan kallas depreciering av en valuta. Vilket leder till att AD kommer skifta till vänster. Penningpolitik och internationell handel Anta att centralbanken sänker räntan genom att köpa obligationer. Ökade investeringar högre BNP. Köp av statsobligationer skiftar penning utbudet till höger och leder till lägre ränta. och därmed högre investeringar och konsumtion. Som resultat av detta kommer investerare i Sverige att erhålla lägre avkastning på sina investeringar och därför istället vilja investera utomlands. Förändring av kassakvoten/reservkvoten Om centralbanken vill öka penning utbudet så kan de sänka bankernas reservkvot så att det finns mer pengar att låna ut. Om centralbanken istället säljer statsobligationer. Ett fall i växelkursen. Om centralbanken vill minska penningmängden för att sakta ner ekonomin (den kanske växer för fort och kan leda till högkonjunktur) så kan de sälja statsobligationer till privata sektorn på öppna marknadsoperationer. För att investera utomlands måsta man först sälja sina Svenska kronor och köpa den utländska valutan. Då flera väljer att sälja sina Svenska kronor för att köpa annan valuta så kommer växelkursen att falla. Kombinera utbud med efterfrågan på pengar Rän ta Ms Md Pengar Försäljning av statsobligationer skiftar penning utbudet till vänster och leder till en högre ränta. . minskar penningutbudet högre ränta investeringar och konsumtion kommer minska.statsobligationer från privata sektorn på öppna marknadsoperationer. Minskad AD pris och BNP kommer minska. Detta kommer påverka växelkursen. Men anta nu att kronan deprecierar. im p o r t Appreciering: import ö ka r) ökar) MMinskad in s k a d BBNP NP Tvärtom leder en försäljning av statsobligationer till minskat utbud av pengar högre ränta. Depreciering:import im p o rt mminskar in s k a r )) ÖÖkad k a d BBNP NP HHögre ö g re rränta ä n ta MMinskad in s k a d nnettoexpo e tto e x p o HHögre ö g re rrtt ((export e x p o rt vväxelkust ä x e lk u s t mminskar. Centralbankens penningpolitik kan bara påverka räntan i ekonomin på kort sikt. Detta gör att Svenska varor blir relativt billigare än i utlandet. Högre ränta i Sverige leder till att man vill spara i Sverige där man kan få bra avkastning. Men på lång sikt påverkar förändringar i penningmängden bara prisnivån och inflationen. Det ökar import och minskar exporten av svenska varor nettoexporten minskar. En minskad nettoexport kommer reducera efterfrågan på svenska varor och dela till en minskning av BNP. k a r. . Utländska medborgare kommer vilja köpa mer svenska varor och Sveriges export ökar för att möta den ökade efterfrågan på svenska varor. från kort till lång sikt Genom att använda aggregerad efterfrågan och aggregerat utbud kan vi illustrera grafiskt hur förändringar i pris och löner hjälper till att föra ekonomin från kort sikt till lång sikt. KKöp ö p aavv sstatsobligation ta ts o b lig a tio n eerr FFörsäljning ö r s ä ljn in g aavv sstatsobligation t a t s o b lig a t io n eerr ÖÖkat kat uutbud tb u d aavv ppengar engar MMinskat in s k a t uutbud t b u d av av ppengar engar LLägre ä g re räränta n ta ÖÖkning k n in g av av nnettoexpo e tto e x p o LLägre ä g re rtrt (export (e x p o rt vväxelkurs ä x e lk u rs öökar. Den dåliga nyheten är att utländska varor kommer bli dyrare relativt sett minskad import. inte på lång sikt. då priser är stela.Lägre ränta i Sverige kan därför leda till att kronan deprecierar. Det är den goda nyheten av att kronans värde minskar. Efterfrågan på Svenska kronan ökar appreciering av kronan. Kap 15 – Modern makroekonomi. in s k a r . Från kort sikt till lång sikt Penningpolitik kan påverka BNP i det kortsiktiga perspektivet. Svenska varor blir dyrare relativt utlandets varor. Lägre löner gör att produktionskostnaderna för företag minskar SAS flyttar tills att den skär AD vid potentiell output.Aggregerad efterfrågekurvan – visar relationen mellan prisnivån och kvantiteten av real BNP. Vilket beror på att vid vilken given prisnivå på lång sikt så producerar företag allt de kan med sitt kapital. Återhämtning till potentiell output från en lågkonjunktur: Prisniv å Prisnivå MA SAS MA AD SAS SAS SAS AD Output . P sjunker och BNP ökar. Företag får lättare att anställa folk och folk vill ha arbete lägre löner och prisnivå.y Output. Negativ lutning. Den långsiktiga aggregerade utbudskurvan (MAS) är vertikal. Återhämtning till potentiell output från en högkonjunktur: MA MA SAS SAS SAS SAS AD AD . Linjen representerar vad företag kan utbjuda på lång sikt då man är vid full sysselsättning eller potentiell output. arbetskraft och teknologi. y Då output äry0lägreyän potentiell output så potentiell är därmed arbetslösheten större än naturlig arbetslöshet. Den visar antagandet om att priser inte förändras så mycket på kort sikt och att företag justerar produktionen för att möta den rådande efterfrågan. Aggregerad utbudskurvan – den kortsiktiga (SAS kurvan) är relativt flack.
Report "Sammanfattning Av Engelska Boken Makroekonomi"