Forskning Framsteg - Nr.1, 2016

March 22, 2018 | Author: Anna Nieraszewska | Category: Science, Astronomy, Supernova, Stars, Milky Way


Comments



Description

Så ska hästar leva på MarsNU ÖPPNAS DEN ARKTISKA BILDSKATTEN # 1–2016 Pris 79 kr [NOK 89] 50 ÅR AV NYFIKENHET FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR Första numret av F&F kom ut 1966. Det ska vi fira! Kapprustningen mellan sälar och forskare Matematikens gåtfulla underbarn Vår hjärna är en hen En officer & en känsloman INTERPRESS 074 4- 01 FÖR 200 ÅR SEDAN SKULLE EN SVENSK SOLDAT GRÅTA OCH VISA STARKA KÄNSLOR 7 388074 407509 • RETURVECK A V 6 EN NY BILD AV UNIVERSUMS MÖRKA MATERIA ANNONS Illustration: Sara Granér En Café au läckande kemikalier, tack. Bara i Sverige dricker vi 1000 koppar per person och år. Det gör oss till ett av världens mest kaffedrickande folk. Men för att odla våra kaffebönor sprutas ofta stora mängder kemiska bekämpningsmedel på odlingarna. Även runt omkring kaffeplantagerna kan natur, djur och människor drabbas hårt. Lägg dessutom till usla arbetsförhållanden så får ditt kaffe en riktigt dålig eftersmak. Det här är allvarligt. Så ska du göra en sak - kom ihåg ordet ekologisk nästa gång du köper kaffe! Byt till eko i kaffehyllan och istället för att beställa en café latte säger du en ekologisk café latte, tack. Caféer och restauranger säljer kaffe i många olika varianter men missar ofta eko och tyvärr väljer bara 7 av 100 ekokaffe i mataffären, det vill vi ändra på! Gillar du också ekologiskt? Bli medlem i Naturskyddsföreningen. Vi pushar politiker och fixar ekoboom i butikerna - tillsammans har vi kraft att förändra! SMS:a medlem till 72900 eller gå in på naturskyddsföreningen.se/medlem. Ett medlemskap kostar 24 kr/mån. JANUARI / 2015 En nyfiken inbrottstjuv Med hjälp av undervattenskameror kan forskarna se hur sälar beter sig i närheten av olika typer av fiskeredskap. Målet är att utveckla nya redskap som skyddar fångsten från tjuvaktiga sälar. Det är en svår utmaning – sälarna är både smarta och nyfikna. Men nu skymtar en lösning. F&F har följt med ut på havet och tittat på forskarnas senaste trumfkort. | Sid 40 PLUS När svenska soldater blev ordinerade gråt | Sid 28 Mörk materia inom räckhåll | Sid 34 Därför ska vi ta med oss hästar till Mars | Sid 48 Avslöjande forskarbilder från Arktis | Sid 54 3 21 | Vår nyupptäckta släkting | Sidan 48 N U & DÅ 22 | Lägre lön för vabbande män 23 | Fler döda i terrordåd 24 | Kartan: Mödradödlighet När haven blir varmare försämras hajarnas jaktförmåga.INNEHÅLL 1/2016 L E DA R E 6 | Våga testa i Sverige L ÄSA R B R E V 9 | Det töjbara tunnlandet I N T RO 11 | Nysningens räckvidd MÄNNISKAN 12 | Där vill vi bli berörda 13 | Nässprej lindrar autism 14 | Alla har en hen-hjärna 14 | Virus-rensade grisorgan KOS M OS 16 | Mattegeniets kvarlämnade 17 | 18 | 19 | Hästar på Mars anteckningar Nebulosans mörka fläckar Livsmolekyler i kometsvans Vintergatans föregångare MILJÖ 20 | Värme förvirrar hajar 21 | Elektronik i växter När vi människor en dag koloniserar Mars måste vi ta med oss hästar. 54 | Historiska bilder avslöjar Arktis framtid F R ÅG O R + SVA R 60 | Ökar psykisk ohälsa hos barn på grund av äldre föräldrar? BÖCKER 64 | Stefan Fölster skriver om En ny form av guld tillverkas av mjölkprotein och guldsalt. 22 4 Forskning & Framsteg 1 — 2016 robotrevolutionen H JÄ R N B R U K 68 | Helgspecial med norrskenskryss och frosserinötter . skriver astrofysikern Maria Sundin och filosofen Petra Andersson. och är nästan lika lätt som luft. i nya fällor 18 40 | Kapprustning mellan sälar. Det har forskare upptäckt genom att studera Port Jacksonhajar i stora tankar med reglerbar temperatur. forskare och fiskare 48 | Hästens framtida liv på Mars 26 Teorin att livets byggstenar har kommit till jorden via kometer får nytt stöd efter oväntad upptäckt i kometen Lovejoys svans. 25 | Ökad tolerans i världen TEKNIK 26 | Mjölk + salt = guld 26 | Elektrisk sil rensar blod 27 | Krönika: Vilken moral ska egentligen styra bilens val? R E P O RTAG E 20 28 | För 200 år sedan skulle soldaterna kunna gråta 34 | Mörk materia ska fångas Män som vabbar ofta får sämre löneutveckling jämfört med andra män – och kvinnor. se/provainteraktiv Gratis fysikhjälp på Facebook! Visste du att vi nu erbjuder gratis fysikhjälp på Facebook till alla Heurekaelever?! facebook.com/HeurekaLaxhjalp Natur & Kultur 08-453 86 00 www.nok.se/heureka .ANNONS Interaktiv fysik! Heureka Interaktiv bok ger dig: • Filmer med teorigenomgångar och lab-demonstrationer • Ledtrådar och lösningar i direkt anslutning till elevbokens övningar • Självrättande tester av två slag: Förkunskapstest och Koll på kapitlet • Interaktiva simuleringar • Boken i digital form med inläst ljud Testa på nok. snabbare än vi. så len till att rekordåren just slog rekord.5x45! Kikaren som kammat hem många priser enormt Utvaldes som och topprecensioner! ”Årets kikare” år 2010. Men det Men ändå ska vi inte låta lura oss. MEJLA MIG! Att detta borde fungera extra bra i Sverige brukar patrik. andra länder rör sig om världen har förändrats och utveckoptimistiska. ström. lats – med it-boom. pole position lite grann för självklar”. mineraler. och Lisa Lind. Vi datorspelsföretag – är den gamla satsar mycket på forskning och utveckling. VETEN strosw Kapprustning mellan sälar en och forska re Matematikens gåtfulla underbarn Vår hjärna är en hen INTERPR FÖR NATUR Axvallagatan 16. Det ska vi fira! SOLDATEN Gå på upptäcktsfä rd i månens kraterlandsk ap eller i planeternas fantastiska värld med Vixens teleskop! Vixen står för kvalitet och smarta lösningar utbud oavsett och har ett om du är nybörjare eller proffs! Mässingstel eskop för kontoret. Olika lösningar har kvar i toppen. att samhället är relativt homogent och att vi är välvilliga till ny teknik och förändring. möjlighet att styra har i alla fall ändrats. Och om de visar sig fungera kan det du just läst? de sedan säljas vidare inom landet och ut i världen.5 Ett ovärderligt x! redskap för dig som behöver full koll på detaljerna i ditt arbete juvelare. samtidigt som den utvecklas av ett företag. Tidningens titel kan sägas vara kongenial Jag ser mig omkring. testa och Har du tankar demonstrera alla möjliga processer. frimärken. om jakten på mörk Vår innovationskraft är stark. UV och IR! Så ska hästa e optiksortim DIG SOM NYBÖR Minox BL 10x44 HD är en makalöst bra kikare i det prissegmen lägre tet med fantastisk skärpa och ljustransmis sion utomordent lig ergonomi. företag och offentlig sektor. de flera hundra åhörarna är stort.s 37 SKARA.indd 3 2015-12-09 Patrik Hadenius.OMSLAG_4 ESS 0744-01 E e 407509 OCH SKYTT 81 00 EN NY BILD AV UNIVER SUMS MÖRKA MATER IA INTERPRESS SKAP eden. målkilare på många andra skjutbanan och ändamål. g och labb! Finns i VIS. tandteknike som r. testbed. chefredaktör V lan akademi. Språket är tryfferat med Nu under 2016 fyller Forskning & Framsteg 50 år. kallas "testbädd Sverige". men det industrin stark. Landstinget kan ta del av den nya behandlingsformen snabbare. G & FRAMS bland alla # 1–20 –2016 16 Pris 79 kr [NOK 89] r. Man kan utveckla. hög av stativ! lastförmåga och med en maxhöjd på hela 187 cm! JARE ELLER MER Zeiss Conquest HD 10x32! som inte vill kompromis För dig Skärpa och sa! ljustransmis sion av bästa klass! Vanguard Endeavour XF 20-60x80 En oerhört A! prisvärd tub skidskytte. och företaget får lättare att finansiera sin utveckling. finmekanike våra böcker! Vanguard Endeavour ED 8. som näringsministern sä[email protected] 01 . för ornitologi. m. under en period som kallas reär mycket som ska vara i framkant och kordåren – en tid med stark ekonomisk tillväxt och samverkan ska ständigt öka.och innovationsminister Mikael Damberg som talar på den statliga forskningsfinansiären Vinnovas årskonferens. med varierande Er femtioårsjubilerande tidning framgång. finrummet eller uteplatsen med utsikt! Handpolera t kvalitetsinstrument med stativ i massiv mahogny! r leva på M ars NU FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR TEG #1—2016 TS Optics 15x70 E! En mycket bra och prisvärd astronomiki kare för dig som vill enkel lösning ha en så smidig och natthimlens som möjligt för att kunna juveler! njuta av maximal bekvämlighBör monteras på stativ för et! Arbetslupp 2. Vi tror på En populär idé just nu. rika företag som växte tack vare den tidens upphandtidigare vd och koncernchef på Volvo. Men frågan är om det inte är den gamla svenska paradgrenen vi ser: utveckling genom statlig styrning och upphandling. smartphone eller I-pad med hjälp Orion StarSeek av Control Module!Wi-Fi ÖPPNA S DEN ARKTI Första numret av F&F kom ut 1966. Andra länder är bättre på att få utväxling på gare namn. Kanske kan ett gamleder inte till tillräckligt många nya patent och nya malt system. byter dock inte namn. Botanisera ent! ERFAREN! FORSKNIN LEDARE Stereo BMS 20-40x Praktisk undervisninLED! gseller nybörjarlup p med LED-belysni ng perfekt för studier av insekter. drömmarna andra i dag än på 1960-talet? På sidan 34 skriver Reglerna kring upphandling och statens forskarna Lars Bergström och Jan Conrad Budskapet är att Sverige ligger bra till. ett svenskt I Forskning & Framsteg har vi tidigare musikunder och framgångsrika skrivit om den så kallade svenska paradoxen. kommer upp Och nu vill regeringen återupprepa succén.lingar. vd på it-företaget Doberman. Det engelska ordet.se motiveras med att vi har en bra kommunikation mel- 6 Forskning & Framsteg 1 — 2016 13:49 HISTORISK FÖRLAGA Jag tror på en svensk testbädd i måste benchmarka” och ”vi har tagit vår v6 074 4. intresset bland med tiden. Företag som har Mikael Damberg ett budskap. Dino-Lite UV-375 nm är mikroskope t för konservator undervisnin er. lanseras med en svensk översättning. framtidstro. skilt lyfte fram.FÖR 200 ÅR SEDAN SKULLE EN SVENSK SOLDAT GRÅTA OCH VISA STARKA KÄNSLO R SIDOR_ATT SKICKA. Det ABB och Ericsson brukar lyftas upp som framgångsblir än mer tydligt när Hans Persson. med ett nytt och poppiföretag. Även materia – och om varför de har blivit mer finns ändå ett hot.m. Är inte problemen och MISSA INTE advisory board. Tidengelska lånord och vaga syftningar. 0511-79 En officer & en känslom an 7 388074 . hjälpa Sverige att hålla sig sina satsade forskningsmiljarder. Breukhoven BMS är det perfekta 036 LED Basic mikroskope den unge t för mikroskopis en! Studera allt som finns i skog och i hemmet mark eller och värld öppnar se hur en helt ny sig! Astro pro 187 våra storsäljareär ett av Låg vikt. En testbädd kan till exempel vara ett landsting som provar en ny behandlingsform. produkter och och idéer om tjänster i testbädden. 532 SKA BILDS KATTE N 50 ÅR AV NYFIKEN HET PÅ MARS • BILDER FRÅN ARKTIS OPTIK www. Tel. Hans Persson och Lisa Lindström gan är om det kan fungera i en värld som verär båda medlemmar i näringsministerns kar så annorlunda. Fråpå scenen. diskuterats och prövats i Sverige. Det tog konstnären Elin Elfström fasta på när hon sökte inspiration till omslagets oljemålning. m. och 7 388074 • RETURVECK A V 6 407905 KTER BÅDE FÖR nya Soldaten Carl Johan Ljunggrens dagbok avslöjar både ett dramatiskt känsloliv – och att han fick en ny uniform (m/1807) mitt under finska kriget. RETURV ECKA DER AV PRODU i vår Kolla in ! PSST! webbshop fräscha .a • SÄLAR OCH FISKE • HÄSTAR Astrosweden i nära samarbete med • MÖRK MATERIA Nå djupt i universum med Sky-Watche r´s Skyliner 200 P SynScan dobsonteles kop! Med radiotelesko p kan du studera ljus som är osynligt för det mänskliga En rykande ögat! färsk nyhet i vårt sortiment! S KÄNSLOLIV Styr ditt teleskop med din dator. För Det är troligt att den tidens testbädd var ett av skääven om språket är fyllt med floskler.research och progress. Det ningen föddes 1966. Det är närings.m. Svenska Akademien.indd 7 RETURVECKA 01 . 070-269 97 04 Joanna Rose (Andra människor) joanna. Efter en stunds betänketid svarade hon: ”att variera sig”.spolander@fof. S KLIMATB Anders Ryttarson-Törneholm (Möjligheten att återvända till jorden) Marie Granmar (Min son. vegansk mat) Johan Jarnestad (Öring och Erik) Jonas Mattsson (Gitarren) Mats Karlsson (Venus de Milo) Anders Nilsson (Tre kubikfot jord i en kruka) Elin Elfström (En julstjärna eller en julgran) Erik Abel (Varma kläder och en kamera) Mikael Claesson (Mänskligt sällskap) ART DIRECTOR Anna Lundin (Familjen och snus) 5 REDAKTION . Sedan 2013 har Anna Lundin formgivit alla nummer av Forskning & Framsteg.se FORSKNING & FRAMSTEG STÖDS AV: AFA Försäkring. halvår 379 kr Stiftelsen Forskning & Framsteg.se. Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse. Anna Lundin syftar på att omslaget till F&F 10/2015 hade en illustration som lånat drag från skivomslaget till metalbandet Metallicas skiva Master of puppets. Per Snaprud KANSLICHEF Patrik Hadenius EKONOMIANSVARIG Sara Lundqvist 08-555 198 22 sara.se KUNDTJÄNST Eva Sebring (Nybyggaranda och humor) 08-555 198 01 Telefon: måndag–torsdag. Ragnar Söderbergs Stiftelse. Tidskriften och stiftelsen Tidskriften Forskning & Framsteg.fof.rose@fof. areella näringar och samhällsbyggande. Vetenskapsakademien. GSGENER MEDARBETARE I DETTA NUMMER SPRÅKGRANSKNING DOMEDA Henrik Höjer (Min familj och vår katt Esso) henrik. ett parasoll och en varm filt) Lili Guggenheimer (Underställ och termobyxor) Kerstin Öjner (Min man) TRYCK Ineko. MEN VÅGA R VI ANVÄND A DEN? 2 INTERPRESS ILLIS. 070-269 97 07 Jörn Spolander (Bärbart maskhål som leder hem) jorn. Sveriges Geologiska undersökning.E.lundqvist@fof. Forskning & Framsteg 1 — 2016 409503 INTERPRES 2015-12-0 7 388074 . Under den tid som Anna Lundin arbetat med tidningen har upplagan konstant stigit.se. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.vedin@fof.. BIDRAG ERHÅLLS OCKSÅ FRÅN: Kjell och Märta Beijers Stiftelse. Ett sätt att hitta variationen är att låta sig inspireras även från oväntade håll. Kungl. Så avslutades motiveringen då Forskning & Framstegs formgivare Anna Lundin utsågs till Årets AD av branschföreningen Sveriges [email protected]. Bergvalls Stiftelse. Forskningsrådet för hälsa. vilket är en stark indikation på att hennes arbete lockar nya läsare. Rymdstyrelsen.. Sveriges unga akademi.OMSLAG_ 7 388074 • RETURVEC K A V 1 409503 OMB • KVANTDA TORN MARKNADSANSVARIG Eva Bergström (Ett äppelträd) 070-940 23 18 eva. Lars Anell. IngaBritt och Arne Lundbergs Stiftelse.se PRENUMERATION Helår (11 nr) 779 kr. 070-269 97 06 Per Snaprud (En tupp och en höna – och en påse frön) per.se/kundtjänst kundtjanst@fof. A TIDSKRIFTSPRISET v1 0744-10 S 074 4-10 8 16:37 PRIS TILL VARIERAD FORMGIVNING ”2015 var året då denna art director tog kosmisk höjd i presentationen och fick titeln Årets AD”. Bildad 1978 Stiftelsen har som ändamål att ge ut Forskning & Framsteg som ett organ för information om forskning och forskningsresultat samt forskningens roll i samhället..SE TUM LAR NAS OKÄ NDA Pris 95 kr [NOK 105] PAR NING SPL ATS SÅ MINS KADE KORR UPTIO S NEN FORSKNI FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR NG & FRA MSTEG #10—201 NA • TUMLARE I ÖSTERSJ ÖN • SVENSK KORRUPT ION • TUNDRAN Kvantdator n kanske redan har komm it Populärt piller skärper hjärn an Statsvetar varnar för e minskad tro demokratin på ANNONSER Patric Vedin (En bra bok) 070-542 96 93.se. Eva Krutmeijer. Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse. patric. Stiftelsen för strategisk forskning. Kungl. Carl Tryggers Stiftelse för Vetenskaplig Forskning.se. Stockholm BANKGIRO 188-0319 PLUSGIRO 2833-2 ISSN 0015-7937 REDAKTIONSFRÅGAN: Vad skulle du ta med dig till Mars? ADRESS CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Patrik Hadenius (Jag vill inte åka) patrik. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Årsta OMSLAG Björn Öberg Anna Lundin. som kom ut 1986. Kungl. Gustaf Arrhenius.OM OSS RISK FÖR ÖVERVIKT På sidan 48 kan du läsa vad en astrofysiker och en filosof vill ta med. Mariann Samuelson. Sten Haage. blev utnämnd till Årets AD på Tidskriftsgalan.FOF. Erna och Victor Hasselblads Stiftelse. Magn. instruerar illustratörer och fotografer och sätter samman sidorna. På Tidskriftsgalan där priset delades ut fick hon frågan om vad som är svårast med att formge tidningen.se DOME DAGSG ENERN NY METO D KA UTROTA DÖDL N IGA SM ITTOR .bergstrom@vetenskapsmedia. arbetsliv och välfärd. som formger Forskning & Framsteg. Tillsammans med redaktionen letar hon bilduppslag. Forskningsrådet för miljö. ST YRELSE Harriet Wallberg (ordf.hadenius@fof. Drottninggatan 108. – Nu senast var det Metallica. Verket för innovationssystem samt Vetenskapsrådet. 9–14 www. 111 91 Stockholm. 070-734 75 97 Björn Öberg (En returbiljett) David Magnusson (Vatten!) Annika af Klercker (En oerhörd mängd böcker och frystorkad.och lantbruksakademien..snaprud@fof.). O. Stiftelsen Lars Hiertas Minne. kl. Stiftelsen drivs utan vinstsyfte. Torsten Söderbergs Stiftelse. och Edla Johanssons vetenskapliga Stiftelse. Skogs. Årgång 51 – Grundad 1966 Box 1191. Magnus Jacobsson. Centrum för idrottsforskning. 070-598 84 55 SIBIR IENS FRUS KLIM ATBO MB NA # 10–2015 WWW. e-post islandia@islandia. som under en dagslång rundtur berättar om områdets unika geologi och historia.se 08-545 215 60 I priset ingår flyg Stockholm/Köpenhamn–Keflavík tur och retur. 3 i Hella och 1 på Snæfellsnes). redaktör på Språktidningen.se islandia@islandia. 5 luncher. som tidigare varit bosatt på Island. I en bekväm turistbuss möter vi sommaren och det bästa av Island. Resan är skräddarsydd för dig som är intresserad av djur och natur. Vi passar också på att äta på några av landets bästa restauranger. inträden till samtliga museer och Blå lagunen samt färja till och båttur runt Hemön. vulkanön Hemön och sydkustens magnifika vattenfall är bara några av höjdpunkterna på denna kunskapsresa till Island. Vi fördjupar oss också i landets kultur och historia. 7 övernattningar på hotell med frukostbuffé (3 i Reykjavík. en av världens främsta vulkanologer. På Snæfellsnes får vi sällskap av professor Haraldur Sigurðsson. BOKA SENAST 25/1! KUNSKAPSRESA Kunskapsresa till Island med Forskning & Framsteg: Datum: 29 maj–5 juni 2016 Pris: 22 565 kronor (enkelrumstillägg 4 595 kronor) Information och bokning: www. Vi tar ett dopp i Blå lagunen. Boka genom Islandia! Tfn 08-545 215 60.se .ANNONS Unik kunskapsresa till magiska Island! Mytomspunna Snæfellsjökull. Vi tar färjan till Hemön och får på nära håll både se lavafält och oräkneliga sjöfåglar. besöker nationalparken Þingvellir. 4 trerättersmiddagar på högklassiga restauranger. Guide under hela resan är Anders Svensson.islandia. upplever högklassiga museer och beskådar sydkustens vattenfall och glaciärer. lagom djup. fin balans och layout. Läs hela hans inlägg på fof.” Jakob Löndahl. eller 56 000 kvadratfot. /Mats Karlsson. Mobile banking är därmed ytterligare ett exempel på det som brukar kallas leap-frogging. Text & f oto DAVID IS AKSSON 50 Forskning & Framsteg 9 — 2015 Forskning & Framsteg 9 — 2015 51 En brygga mellan kontanter och bank F&F 9/2015 – Så blev banken i mobilen en revolution När det skrivs om mobile banking. med skräckblandad fascination. Det finns alltså inte några traditionella mobilbanker som M-Pesa och liknande lösningar i andra länder konkurrerar med. läsa en drös bisarra utsagor om luftburna partiklars hälsopåverkan. när ett land hoppar över ett steg i utvecklingen. forskare vid Lunds tekniska högskola. avses då både traditionell internetbanking med pengar på ett konto. vilket beskrivs i artikeln. Den var excellent! Mycket intressant och läsvärd. Svaret är att lantmäteriet på 1630-talet standardiserade måttet till 14 000 kvadratalnar. PRIS 35 kr [€ 3. Själva poängen är också att det är mobilen som är banken – den som har en mobil banklösning behöver inte (och har sannolikt inte heller) ett konto i en vanlig bank. har revolutionerat livet för miljoner mobiltelefonanvändare. och du väljer själv om du vill ha pengar på ditt konto. i andra änden av Kenya. Högklassigt! Skulle kunna ges ut även på engelska. Hjärnbruk r årets prise ide till a pocketnagu kropp” Möt svensk på min egen F&F:stestad e substanser pristagaren N OB E L 2015 MEDICIN : ”Jag F&F är bra som vanligt. lagom omfattande. bloggar om dubbdäck. En av framgångsfaktorerna är att de mobila banklösningarna utgör en brygga mellan kontanter och bank: mängden kontanter minskar kraftigt vilket minskar risken för korruption. och som forskare inom luftföroreningsområdet får jag åter.8. Här blir skillnaden stor jämfört med ”traditionella bankkunder” som sannolikt har fasta jobb inom etablerade företag och myndigheter.se/blogg/dra-ner-pa-dubbdack Forskning & Framsteg 1 — 2016 9 FR . Som mobilkund är du registrerad i M-Pesa. e-banking. I de flesta fall handlar det om små belopp. och M-Pesa? /Karl Anton Raid ISTOCK SVAR Det viktigaste i mobile banking är att telekom-bolagen skapat banklösningar för människor som tidigare inte haft tillgång till någon bank över huvud taget. rån etcetera samtidigt som systemet gör det möjligt för människor att få ut kontanter när de behöver det. Och detta är något jag är övertygad om att vi kommer att få se mer av i Afrika i framtiden. /David Isaksson Har du tankar och idéer om det du just läst? MEJLA OSS! redaktion@fof. red. men es Så avslöjadnas dessutom skulle partiklar ur trippelnat jag vilja ge extra mycket beröm till årets Nobel-bilaga.6 kvadratmeter kommit till.se Så blev töjbart tunnland tydligt En excellent Nobelguide F&F 6/2015 – Hjärnbruk F&F 10/2015 – Nobel 2015 Apropå Hjärnbruksproblemet under vinjetten Enhetligt (F&F 6/2015) undrar CarlGunne Fälthammar hur den exakta omvandlingen av ett tunnland till 4 936.LÄSARBREV Så blev banken i mobilen en REVOLUTION PÅ STÅENDE FOT Ett samtal till moster. med tanke på att ett tunnland kunde variera i storlek mellan olika bygder. Utvecklingen av det mobila banksystemet. några knapptryckningar och pengarna är framme i den lilla byn. Häri ligger en stor del av revolutionen. NOK 45] FYSIK: KEMI : CELLE RNAS NÖDV ERKT YG TETTE N FRED: KVAR SOM RÄDDADE TUNIS IEN LIKA EKON OMI: OJÄM ER KÖPM ÖNST EN TIDNING Plus: e Så påverkadein Albert Einst fick vilka soms Nobelpri /Svante Brandänge ”Knappt har säsongens första frostnatt inträffat förrän dubbdäcksdebatten dyker upp som ett brev på posten. nyskapande eller inspirerande. Rinkebyvägen 4 tel.se/for-branschen VETENSKAPSFESTIVALEN .00 Danderyds Gymnasium. Läs mer och skicka in ditt förslag på senast den 15 januari 2016.00 och 19. vetenskapsfestivalen.från information till samverkan” som vi inleder Vetenskapsfestivalen med. 568 913 01 FORUM FÖR FORSKNINGSKOMMUNIKATION 13 APRIL 2016 Visa upp ditt kommunikationsprojekt på Forum för Forskningskommunikation (FFF) och inspirera andra! Årets tema är ”Forskningskommunikation i utveckling .för dig som vill lite mer Öppet Hus Torsdag 28/1 2016 Danderyds Gymnasium Information i aulan kl 18.ANNONS Vill du ha utmanande och stimulerande uppgifter i matematik? Spetsutbildning i matematik . Konferensen samlar Sveriges forskningskommunikatörer och vi är på jakt efter projekt som är socialt inkluderande. För 100 år sedan fanns det 2 000 häckande par i Sverige.0 64.8 76.1 53. varav sex hade bildat häckande par.8 72.8 68.7 67. saliv och snor som sprids längst.5 50. som mår allra bäst.1 71.4 75.4 Så stor andel av Sveriges blivande mammor röker under graviditeten.7 76. Det är de allra minsta dropparna av slem.6 59.7 70.INTRO LISTAN HÄR MÅR EUROPÉERNA BÄST – OCH SÄMST Andel som upplever sig ha god eller mycket god hälsa (procent) Land EKOLOGI MARKUS VARESVUO/NPL Hotad hackspett saknar sin skog Under året som gått har tretton vitryggiga hackspettar skådats i det fria.1 75. som också hamnar längst ned i listan.4 72. I början av 1980-talet var siffran över 30 procent.8 66.5 57. Irländarna.3 47.1 74.6 66.5 74. I genomsnitt tycker 68 procent av EU:s medborgare att de har en god eller mycket god hälsa.3 45. Den vitryggiga hackspetten är en så kallad paraplyart – om vi lyckas rädda den så räddar vi också 200 andra hotade arter av insekter. En ny studie från Örebro universitet visar dessutom att de revir som finns är för utspridda. enligt ett nytt experiment. KÄLLA: MASSACHUSETTS INSTITUTE OF TECHNOLOGY (MIT) ISTOCK 6% Irland Sverige Schweiz Cypern Island Norge Nederländerna Grekland Belgien Storbritannien Spanien Malta Luxemburg Danmark Rumänien Österrike Frankrike Italien Bulgarien Slovakien Slovenien Tyskland Finland Tjeckien Polen Ungern Estland Portugal Kroatien Litauen Lettland 82. tätt följda av italienarna.3 81.2 65. KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN KÄLLA: EUROSTAT Forskning & Framsteg 1 — 2016 11 .9 64.5 66. lever dock inte längst. Av Anders Ryttarson Törneholm 8 METER Så långt kan bakterier och virus färdas i en nysning. Den dramatiska minskningen beror på att det saknas gammal lövträdsskog med många döda träd. fåglar och växter som är beroende av samma unika livsmiljö.2 80.0 46.7 58. Kortast medellivslängd har letter och litauer. Det gör i stället spanjorerna. Inom ett åtgärdsprogram som startades 2005 har hittills 181 vitryggiga hackspettar uppfödda på Nordens Ark satts ut i det fria. då de är tillräckligt lätta för att sväva på den tryckvåg som bildas.4 73.8 76. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS och är ett samarbete mellan Aaltouniversitetet. 12 Forskning & Framsteg 1 — 2016 Både både män och kvinnor är mer öppna för beröring från kvinnor än från män. Forskarna påpekar även ett annat samband – nämligen mellan hur skönt det är att någon annan rör vid en viss kroppsdel och hur nära relation som krävs för att vi faktiskt ska låta personen göra det.MÄNNISKAN Medicin. Frankrike. Kvinnor får röra mer än män En omfattande studie av personer från fem olika länder visar vilka som får röra oss – och var. eller tvärtom de sociala banden som leder till fysisk kontakt. Italien. Av Jonas Mattsson . psykologi & hälsa FÖRBJUDET OMRÅDE MER TILLÅTET FRÄMLING FRÄMLING BEKANT BEKANT KUSIN KUSIN FARBROR/ MORBROR FASTER/ MOSTER BROR SYSTER FAR MOR VÄN VÄN BAKSIDA PARTNER FRAMSIDA MINDRE TILLÅTET JOHAN JARNESTAD Figurerna visar en sammanställning av svar från både män och kvinnor. Kvinnor tillät i de flesta fall också beröring på större delar av den egna kroppen. Däremot finns tydliga könsskillnader. Totalt ingick drygt 1 300 personer i undersökningen. Forskarna konstaterar att de kulturella skillnaderna mellan länderna generellt är små. I linje med detta rapporterade både de manliga och kvinnliga deltagarna också starkare band till kvinnor än till män i sitt sociala nätverk. Ryssland och Storbritannien. De flesta accepterar beröring av kvinnor i högre utsträckning än av män. från fem olika länder. jämfört med män. Deltagarna i studien. Åbo universitet och University of Oxford. Huruvida det är den fysiska kontakten som leder till social närhet. genom att den frigör såväl kroppsegna opiater som oxytocin. Däremot så resonerar de kring den fysiska kontakten som ett sätt att reglera den belöning som beröring ger. som genomfördes via internet. varpå det tillåtna området minskar i takt med att det sociala avståndet ökar. PSYKOLOGI Genom att låta drygt 1 300 personer från fem länder ange var på kroppen de tycker att det är okej att bli fysiskt berörda har ett finskt-brittiskt forskarlag tagit fram ett slags beröringsatlas. kommer från Finland. kan forskarna inte säga utifrån sina resultat. Inte helt oväntat visar det sig att de flesta låter sin partner ta på hela kroppen. jämfört med elever som hoppar över frukosten. En studie av 31 barn med autism visar att det så kallade närhets- hormonet oxytocin kan lindra flera av symtomen. bättre på att tolka sociala signaler. Av Jonas Mattsson placebo. evolutionär antropolog vid University of Oxford i Storbritannien. Däremot märktes ingen skillnad i de repetitiva beteenden som förknippas med autism. Resultaten har publicerats i Moleoxytocin eller cular Psychiatry. Men sångarna utmärkte sig. den verkningslösa sprejen först och sedan som i två perioder om fem veckor fick antingen oxytocin. ISTOCK EN SMART START Det är mer än dubbelt så vanligt att mellanstadieelever som äter frukost presterar över genomsnittet i skolan. KÄLLA: CAMBRIDGE JOURNALS Forskning & Framsteg 1 — 2016 13 . eftersom man vet att behandling av autism i tidig ålder ger bäst chanser till långsiktig förbättring.Nässprej kan mildra autism Gruppkänslan stärks av sång. Av Per Snaprud CASTOR & POLLUX. medan den andra halvan fick Studien gjordes på 31 barn. Enligt forskarna är det extra värdefullt. fick ta syntetiskt oxytocin som nässprej i fem veckor. Efter ett kurstillfälle per vecka under sju månader hade gemenskapen ökat markant i samtliga grupper – oberoende av om de ägnade sig åt körsång. Sång finns i alla samhällen. Tidigare forskning har gett liknande resultat på tonåringar och vuxna med autism. bättre på att kommunicera och mindre socialt nervösa. Det framgår av en studie som är gjord i Storbritannien på 5 000 elever i åldrarna 9 till 11 år. ISTOCK PSYKIATRI PSYKOLOGI KÖRSÅNG – EN GENVÄG TILL GEMENSKAP Brittiska forskare har studerat sammanlagt 135 deltagare i olika kurser anordnade av Storbritanniens motsvarighet till ABF. – Vi såg en enorm ökning efter ett enda tillfälle. Barnen. där halva gruppen först fick oxytocin och sedan en 5+5 VECKOR placebosprej. De bildade sociala band mycket snabbare än alla andra. Autistiska barn som får nässprej med närhetshormonet oxytocin blir mer socialt uppmärksamma. Skolresultaten ökar ytterligare ju mer näringsrik frukosten är. något som hjälper människor att finna sig till rätta i en grupp. kreativt skrivande eller ämnen som textilt handarbete eller teckning. Eiluned Pearce och hennes medarbetare tror att sjungandet uppstod under evolutionen som en förenande kraft. Efteråt rapporterade föräldrarna att deras barn var mer socialt uppmärksamma. Forskarna publicerar sina resultat i tidskriften Royal Society Open Science. men det här är den första studien som gjorts på så små barn. säger Eiluned Pearce. som var mellan 3 och 8 år. Studien genomfördes i två led. ZOHAR BERMAN OCH DAPHNA JOEL GENTEKNIK INGA TYDLIGA SPÅR AV KÖNET I HJÄRNANS ANATOMI Det är svårt att sortera hjärnor i manliga och kvinnliga genom att studera dem anatomiskt. Möjligen finns det könsskillnader i nervkretsar som bara kan upptäckas med mer detaljerade metoder. gula är mindre. satsar på att utveckla tekniken till fungerande behandlingar. Av Per Snaprud 5 PROCENT Så stor andel av förlossningarna skedde med kejsarsnitt i Sverige i början av 1970-talet. så kallade xenotransplantationer. Det ledde till förhoppningar om att kirurger snart skulle kunna transplantera bland annat hjärtan. I dag är andelen 17 procent i Sverige och 19 procent globalt. Mellan öronen är bilden desto mer komplicerad. Vår hjärna är mest en hen Den mänskliga hjärnan är en mo­ saik av typiskt kvinnliga och typiskt manliga delar. professor i neurovetenskap vid Tel Aviv University i Israel. säger Daphna Joel. Virologer upptäckte att grisens arvsmassa innehåller rester av viruset perv. – Det finns inte två slags hjärnor: manliga och kvinnliga. delar som är mest vanliga bland män. och delar som är gemensamma för kvinnor och män. Forskarna tog fasta på de tio olika områden i hjärnan som skiljer sig mest åt mellan könen. Tekniken ökar hoppet om att kunna minska köerna till livsviktiga transplantationer. skriver Daphna Joel och hennes medarbetare i tidskriften PNAS. Nu har dock forskare i USA och Kina lyckats rensa bort samtliga 62 kopior av perv-dna i njurceller från en gris med hjälp av en ny genteknisk metod som kalllas crispr/Cas9. Av Per Snaprud NYTT HOPP OM TRANSPLANTAT FRÅN GRISAR I början av 1990-talet lyckades forskare genförändra grisar så att deras organ skulle kunna opereras in i en människa utan att orsaka en akut avstötning. Dessutom har de överfört cellernas arvsmassa till grisembryon. Hon leder en forskargrupp som har analyserat bilder av hjärnan hos över 1 400 kvinnor och män tagna med en så kallad MR-kamera. enligt en studie av över 1 400 hjärnor. Det nystartade företaget eGenesis i Boston.MÄNNISKAN Män ISTOCK Kvinnor Med ny genteknik ökar möjligheten att kunna transplantera organ från gris. som kan smitta mänskliga celler. Rädsla för smittan tog knäcken på försöken att flytta organ mellan arter. Gröna områden är större än i en genomsnittlig hjärna. NEUROLOGI Mellan benen är skillnaden tydlig. USA. Ett viktigt förbehåll är dock att slutsatserna gäller anatomiska skillnader som går att se med en MR-kamera. Denna mosaik i enskilda hjärnor innebär att organet som helhet inte kan klassas som antingen manligt eller kvinnligt. Men då kom bakslaget. KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN & JAMA 14 Forskning & Framsteg 1 — 2016 . njurar och insulinproducerande celler från grisar till människor. Kartläggningen visar att nästan alla mänskliga hjärnor innehåller en salig blandning av delar som är mest vanliga bland kvinnor. Stortorget 2. Boka din biljett på spraktidningen. Uppsala universitet. berättar om forskning kring hur nervsystemet kan påverka vårt immunförsvar.se eller ring 08-534 818 18. Stockholm. Mars och Saturnus samt två instrument som studerar en komet. Tisdag 26/4. Lunch & fika ingår.se Succédagen om språk är tillbaka! Välkommen till en lärorik och underhållande dag om språk! Vi garanterar att du lär dig nya saker som du har nytta av såväl på jobbet som privat. Förmånspris: 2 195 kr inkl moms (ord pris 2 595 kr). Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet. www. IRF har instrument ombord på satelliter i bana runt jorden. bedriver forskning och utbildning i rymdfysik. IRF använder även olika radarsystem och optiska instrument för att studera bl a norr­ sken och atmosfären i Arktis och Antarktis. fredagen 11 mars kl 9–16. Boka plats på bokning@nobelmuseum. Tisdag 29/3.se/forum . IRF är en statlig myndighet med verksamhet vid huvudkontoret i Kiruna samt i Umeå. IRF. www. berättar om möjligheterna med vad som kallats genteknikens andra revolution.30.ANNONS FORSKNING I FOKUS Tisdag 26/1.se Institutet för rymdfysik. kl 18–19 Crispr/Cas9 – botemedel mot ärftliga sjukdomar? Institutet för rymdfysik Swedish Institute of Space Physics Magnus Lundgren. kl 18–19 Nerver och inflammatoriska sjukdomar Peder Olofsson.nobelmuseum. Tisdag 23/2 . kl 18–19 Att bekämpa parasitsjukdomar Hannah Akuffo. kl 18–19 Växter som medicin mot cancer? Lasse Jensen. ● Siv Strömquist om konsten att kommatera rätt ● Catharina Grünbaum om virtuosen Bellman ● Birgitta Agazzi om nyord i svenskan ● Vår expertpanel svarar på frågor om språkvård Nalen. rymd­ teknik och atmosfärfysik. Karolinska Institutet och SIDA. FOTO: CAROLINE ANDERSSON Boka din biljett senast 1 mars! ● David Lagercrantz om hantverket bakom en bästsäljare ● Ingrid Fredriksson om aktuell språkvård ● Tomas Riad om ljudmönster i svenska smeknamn ● Mikael Parkvall om språklig mångfald i Sverige DAVID LAGERCRANTZ talar om konsten att skriva en bästsäljare. berättar mer och svarar på frågor om arbetet med att bekämpa sjukdomar orsakade av parasiter. Uppsala och Lund.irf. berättar mer om jakten på växtämnen som kan leda till nya behandlingar mot cancer. Gamla stan. Regeringsgatan 74. Karolinska Institutet. KOSMOS PRESSMAN FILMS Astronomi. bara 32 år gammal. I dag utgör de grunden för både aritmetisk geometri och talteori och är nyckelstrukturer i fysikens strängteori och kvantmekanik. Srinivasa Ramanujan föddes 1887 i en fat- tig familj söder om Madras i Indien. ett år senare beräknade han den kända Eulers konstant med 15 decimaler och undersökte Bernoullis tal. fysik & filosofi Föddes i Indien Srinivasa Ramanujan föddes år 1887 i staden Erode. Han avled 1920. 16 Forskning & Framsteg 1 — 2016 Nu har matematiker vid Emory university i USA gått igenom Ramanujans gamla anteckningar. En taxi med det oväntat spännande numret 1729. söder om Madras. gjorde han på egen hand många upptäckter som redan tidigare gjorts. Och eftersom han inte gick ut någon skola. MATEMATIK En Londontaxi med nummer 1729 gav upp- hov till en legendarisk talserie. som avslöjar att han även visade hur detta taxinummer är relaterat till elliptiska kurvor och de så kallade K3- ytorna. – Vi upptäckte att Ramanujan faktiskt uppfann K3-ytorna 30 år innan någon ens kommit på namnet. Tidigt visade han sin speciella begåvning i matematik. Numret blev omtalat 1918 då den geniförklarade indiska matematikern Srinivasa Ramanujan påpekade dess märkliga egenskaper. säger Ken Ono. och än mindre börjat utforska dem. som är professor i matematik vid Emory university. utan att någonsin ha hört talas om de berömda västerländ- . Som 15-åring hittade han lösningar till fjärdegradsekvationer. Bilden kommer från den senaste filmen om Ramanujans dramatiska liv och verk. Matematiken kom som en uppenbarelse Än en gång upptäcks Srinivasa Ramanujans matematiska insikter som kom nästan hundra år före sin tid. Men den fick han utveckla utan vägledning. The man who knew infinity. Nya stjärnor på väg i Kolsäcken I århundraden har människor känt till den svarta fläcken på Vinter­ gatans ljusa band. ASTRONOMI Den bläcksvarta nebulosan ligger 600 ljusår bort från oss i Södra korsets stjärnbild och är synlig med blotta ögat på den södra stjärnhimlen. skillnad från de andra nebulosorna är Kolkapten på ett av de tre säckens vatten. Den mörka nebulosan är också synlig med blotta ögat på södra stjärnhimlen. känd för sin ateism. och mycket verkar finnas kvar att upptäcka. Nya Zeeland. är som andra nebulosor ett kolossalt rymdHISTORISK FLÄCK moln som består av stoft och gas. nämnde taxin han kommit med: 1 729. när tyngdkraften samlar ihop materialet som är utspritt i rymdmolnet. de skymmer nästan allt ljus från bakomliggande stjärnor. Så småningom. Matematikern Ken Ono ägnar en stor del av sin tid åt att gräva i de tusentals anteckningar som Ramanujan lämnat efter sig i skrivböcker och på lösa papperslappar. liksom andra nebulosor. Men om man tittar närmare upptäcker man ofta en mycket djupare innebörd. kommer även Kolsäcken. Fascinationen för tal förenade dem och det var Hardy som. Inte bara hans taxital förekommer numera i modern matematisk forskning. menade Hardy. britten Godfrey Harold Hardy. Samoa och Brasilien. Papua Nya Guinea. vilket avslöjar Ramanujans verkliga förmågor. täckta med ett så tjockt lager av stoft att Västindien 1492. känt som Kolsäcksnebulosan. Hopplöst ointressant nummer. Att hitta fler sådana tal visade sig vara extremt svårt. ska matematikerna. Kolsäcken. Av Joanna Rose Ett stort svart rymdmoln. Bara ungefär tio procent av det synliga ljuset lyckas tränga igenom. Av Joanna Rose Forskning & Framsteg 1 — 2016 17 . Själv hävdade han att den indiska gudinnan Lakshmi kom till honom med det som andra uppfattade som en osedvanlig matematisk intuition.ESO Som 15-åring hittade Srinivasa Ramanujan på egen hand lösningar på en mängd klassiska matematiska problem. Nu har den undersökts på närmare håll av det europeiska La Silla­observatoriet i Chile. Den är känd sedan urminnes tider och har avbildats på flaggor från bland annat Australien. Strålarna verkar rödare än de faktiskt är. liksom fartyg som seglade med Christofer kolväten och andra enkla organiska molekyColumbus mot ler. THE GRANGER COLLECTION/TT Ramanujan protesterade direkt – det är det minsta heltal som kan skrivas som summan av två kuber på två olika sätt: 1 729 = 13 + 123 = 93 + 103. en excentrisk matematiker. att tända sina stjärnor. för att muntra upp Ramanujan vid hans sjukbädd. Ramanujan avled bara 32 år gammal i Indien 1920. avtecknar sig tydligt mot Vintergatans stjärnband. Trots att Hardy 1954 bevisade att det finns oändligt många. professor i Cambridge. Men till Kolsäcken beskrevs av Vicente Yáñez Pinzón. Många andra matematiska insikter har dykt upp redan. Som troende och strikt vegetarian blev han en stor kontrast till sin mest berömda mentor och kollega.och kvävemolekyler. – Det kan ibland se ut som en enkel formel. är bara 12 kända i dag. eftersom stoftet sprider blått ljus mer än rött. eller Kolsäcksnebulosan. När den vecklade ut sin långa svans upptäckte astronomer att kometen lämnade ifrån sig stora mängder etanol. – Samtidigt lämnade kometen uppemot 20 ton vatten i sekunden efter sig när den var som hetast. Många far fram i kylan långt bort från solen. – Det är första gången som dessa komplexa molekyler upptäcks i en komet. Sedan tidigare kände vi till att det finns alkohol på vissa ställen i rymden. DEEPSKYCOLORS. vin ”Det är första gången som dessa komplexa molekyler upptäcks i en komet. som fortfarande är igång. säger en av upptäckarna. För de observationerna tog vi hjälp av vår svenska satellit Odin. Upptäckten stärker den så kallade panspermieteorin – att livets byggstenar är spridda i universum och har kommit till jorden med kometerna. professor emeritus vid Stockholms universitet. ASTRONOMI Kometer är rester från solsystemets fö- delse. två veckor innan Lovejoy rundade solen. Men när en komet av någon anledning tar sig närmare solen så tinar den frusna kometkroppen och får en svans av material som blåser bort i solvinden. för kometer består mest av is och grus. Men ganska utspätt. Med en svans av sprit och socker Alkohol och socker har för första gången hittats på en komet. samma sorts alkohol som finns i öl. kan man säga. som i januari 2015 passerade jorden på drygt 70 miljoner kilometers håll.” och sprit. tillsammans med ett tjugotal organiska molekyler. astronomen Aage Sandqvist.KOSMOS ROGELIO BERNAL ANDREO. Kometen Lovejoy. bland annat i de interstellära molnen i mitten av Vintergatan. trots att den vid uppskjutningen 2001 bara skulle leva i två år. i Oortsmolnet. var just en sådan besökare 18 Forskning & Framsteg 1 — 2016 från fjärran. När Lovejoy var som mest aktiv kunde mängden alkohol uppmätas till cirka 500 flaskor vin i sekunden. och i Orionnebulosan.COM Kometen Lovejoy med sin cirka fem miljoner kilometer långa svans den 13 januari 2015. Även en enkel sockermolekyl hittades i kometsvansen. Av Joanna Rose . Så det närmaste vi kommit är ungefär 1 500 ljusår från Vintergatans mitt. Mauna Kea.” Av Joanna Rose Forskning & Framsteg 1 — 2016 19 . Mauna Kea. Nu hoppas Louise Howes att i framtiden kunna kika ännu längre in mot Vintergatans mitt – bland annat med hjälp av infraröd strålning. Nyare stjärnor innehåller alltså fler grundämnen än de äldre stjärnorna. inte om att ställa vetenskap mot religion. örikets högsta berg. varpå de sprider sitt material i rymden. TMT (Thirty meters telescope). Av Joanna Rose Panorama över Vintergatan. är också en viktig kultursymbol och dragkampen om bygget har pågått i flera år nu. tillbaka till den tid då universums första galaxer bildades. Metaller bildas tillsammans med andra grundämnen inuti stjärnor som exploderar som supernovor. där det var tillräckligt tätt. Företrädare för University of Hawaii hoppas dock att ”… Mauna Kea kan vara en värdefull resurs där vetenskap och kultur samexisterar. Motståndarna till projektet hävdar att det 18 våningar höga teleskopet skulle bryta mot reglerna för skyddade områden. hävdar kritiker till det nya bygget. Men frånvaron av järn och andra metaller tyder på att de är mycket gamla. – Det svåraste var att se igenom allt stoft som ligger mellan oss och Vintergatans centrum. men är äldre än Vintergatan. Det handlar om rätten till markanvändning. – Det är just i centrum av vår galax. Med sin stora spegel på hela 30 meter skulle det kunna se långt ut i rymden. varefter Vintergatan senare formades runt omkring dem. anses vara en av de bästa platserna på jorden för astronomiska observationer. Förmodligen bildades de när universum bara var 300 miljoner år gammalt. men numera är hon postdok vid Lunds universitet. desto mer skymmer stoftet. Observationerna gjorde hon med ett teleskop i Australien. Antagligen tillhör de observerade stjärnorna inte den allra första generationen. Anledningen till att stjärnorna är kolfattiga kan vara att de tidigaste supernovorna kanske var så kallade hypernovor. – Den största överraskningen var att våra stjärnor förutom järn även saknade kol. som de äldsta stjärnorna kunde bildas. tunga och våldsamma kusiner.Vintergatans – och kanske hela universums – äldsta stjärnor har upptäckts av astronomer i Australien. Det nya teleskopet är tänkt att studera planeter runt avlägsna stjärnor. Hypernovorna är 40 gånger tyngre än solen. supernovornas unga. som är drygt 4 000 meter högt. Samtidigt har berget utsetts till naturreservat. lever under en miljon år – vilket är kort tid astronomiskt sett – och producerar tio gånger mer energi än en supernova. ASTRONOMI De äldsta stjärnorna i vår galax Vintergatan finns nära galaxens ESO centrum. som inte hejdas lika mycket av stoftet som synligt ljus. RICHARD WAINSCOAT/GEMINI OBSERVATORY/AURA/NSF En glimt av galaxens allra äldsta stjärnor Tretton teleskop finns redan på plats på det drygt 4 000 meter höga berget Mauna Kea. Den planerade byggplatsen är på Mauna Kea. Redan för tio år sedan konstaterade en statlig utredning att tre decennier av astronomi på Mauna Kea har haft en negativ inverkan på både natur och kultur i området. som redan rymmer flera andra stora teleskop. Ju närmare mitten. Louise Howes. som enligt teorin borde ha varit bland de allra första grundämnena som bildades i universum. ASTRONOMI KAMPEN OM BERGET Högsta domstolen på Hawaii har upphävt bygglovet för det som skulle bli världens största teleskop. säger en av forskarna bakom upptäckten. Kombinationen mellan sämre jaktförmåga och ökat energibehov kommer att leda till att hajarna inte växer lika mycket. De största individerna som hittats har blivit knappt 1. Genom att studera hajarna i stora tankar. Det leder till ett ändrat beteende och försämrad jaktförmåga. I vissa fall hade hajarna till och med svårt att identifiera själva bytet. Nu har forskare vid University of Adelaide i Australien visat att detta kommer att påverka hajarna negativt. vilket gör dem hungrigare eftersom deras energibehov ökar. Studien gjordes på Port Jacksonhajen (Heterodontus portusjacksoni) som lever utanför Australiens sydkust. snäckor. Av Anders Ryttarson Törneholm . Det är när koldioxiden i luften löser sig i vattnet som kolsyra skapas och ger försurningen. framför allt i Kina där hajfenssoppa är en statussymbol. geologi och miljöfrågor ämnesomsättning hos hajarna. Forskarna såg också att en högre vattentemperatur – vilket blir en följd av den ökande växthuseffekten – leder till större JEFF ROTMAN/NPL Biologi. Det har resulterat i ett ökat hajfiske. Nu är en tredjedel av alla hajarter starkt hotade. Forskarna varnar för att en ökad koldioxidnivå och havstemperatur kommer att bli ytterligare påfrestningar för en redan utsatt hajpopulation. De bakre tänderna är platta och används för att mala ner snäckskal och skelett. vilket i sin tur påverkar hela näringsvävens dynamik. Port Jacksonhajen är en bottenlevande hajart som finns utanför Australiens sydkust. Samma reaktion på en ökad försurningsgrad återfinns även hos andra fiskgrupper.MILJÖ De främre tänderna hos Port Jacksonhajen är små och vassa och hjälper till att hålla bytet på plats. MARINBIOLOGI Den ökande koldioxidhalten i luften leder inte bara till en ökad växthuseffekt – utan även till att haven försuras. Kolsyran skapar en obalans i nervcellerna som påverkar hur vissa receptorer (GABA-A) reagerar i hjärnan. med möjlighet att reglera försurningsgraden och temperaturen. kunde forskarna se att hajarnas förmåga att upptäcka byten försämras när surheten 20 Forskning & Framsteg 1 — 2016 ökar. Hajar är så kallade topp-predatorer i marina ekosystem. reglerar antalet individer av andra arter som är längre ner i näringskedjan. De senaste åren har efterfrågan på hajfenor ökat. Om både havsförsurningen och vattentemperaturen ökar kommer hajarna att få det svårare att jaga. Det innebär att de. Den använder framför allt luktsinnet för att lokalisera sina byten – musslor.7 meter. sjöborrar och mindre fiskar. vilket ytterligare försämrar deras jaktförmåga. genom sin jakt. Varmare hav gör hajar till sämre jägare Det förändrade klimatet riskerar att göra hajar till sämre jägare – vilket kan få konsekvenser för havens ekosystem. Man kan mäta funktioner inuti växten som exempelvis sockerhalt. Arten levde för 11. pH-värde och så vidare. Det handlar om att optimera fysikaliska funktioner. MARTA PALMERO / INSTITUT CATALÀ DE PALEONTOLOGIA MIQUEL CRUSAFONT – Vi har utvecklat ett elektroniskt material som kan skickas in i växter så att vi kan mäta och styra dem. vilket skapar en sammanhängande elledare i växtens hela transportsystem. Alla hominoider har vissa gemensamma karaktärsdrag. Roger Gabrielson hittade rätt. 2 | Vad är det andra området? – Vi kan skapa elektroder i löven. Det är en plast som både är vattenlöslig. Människoaporna innefattar orangutanger. utan snarare en senare utvecklad art från denna. baserat på fynd gjorda i Afrika av släktet proconsul. gorillor. eller magiker som vi kallar honom. Men det har tagit lång tid att hitta lösningen.Varför ska växter bli elektroniska? Forskare vid Linköpings universitet är först i världen med att förena elektronik och växter till en teknik som på sikt kan styra växternas egenskaper. Av Anders Ryttarson Törneholm Forskning & Framsteg 1 — 2016 21 . Förhoppningen är att framtidens energi kommer att vara betydligt mer grön än dagens gröna energi. som avsaknad av yttre svans. som lett utgrävningarna. Vi kan aktivera växtens egen hormonproduktion och på så vis skapar vi både ett sensornätverk och ett leveransnätverk. vilket tyder på att den är mer släkt med den sista gemensamma förfadern än vad proconsul är. Det innebär att en växt kan bli en solcell eller biobränslecell. Magnus Berggren är ledare för forskningsgruppen. De nya fynden tyder på att den sista gemensamma förfadern var mindre lik en människoapa och mer gibbonlik. VÄXTFYSIOLOGI 1 | Varför har ni kombinerat elektronik och växter? – Det finns två applikationsområden i dag. som vi ser det. säger David Alba. det så kallade xylemet. som länge ansetts vara så nära en gemensam förfader man kan komma. Det är det första området. ett upprätt gångsätt och flera likheter i kraniets struktur. 3 | Hur har ni gjort? Magnus Berggren är professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet. baserat på sedimentlagret som benfragmenten hittades i. Till exempel kan vi styra när växten ska blomma. baserat på det fossila kranium som har upptäckts. och det skulle inte bli bra. Inom gruppen människoartade apor (Hominoidea) finns familjerna människoapor (Hominidae) och gibboner (Hylobatidae). Men nu ändras bilden. så att vi kan utveckla forskningen. chimpanser och människor. Dock är den nyupptäckta arten inte den gemensamma förfadern. Materialet tillåter dessutom växten att transportera vatten och näring som vanligt. det vill säga människoapor och gibbonapor. som saknar många av dragen. Av Anders Ryttarson Törneholm Så här tror forskarna att Pliobates catalonia såg ut. Vi spelar på den kemiska ensemblen i växter. Lite skämtsamt kan man säga flower power eller power plant. Vår upptäckt kommer inte att leda till en produkt i morgon. så det är inte farligt för växten. levde för 15–20 miljoner år sedan. aktiveras växtens eget försvarssystem. Vi testade tjugo olika material tills vår kemist. Skulle materialet bilda en gel direkt skulle det bli en propp i öppningen. som med hjälp av enzymer i förlängningen bryter ner sockret till elenergi. enligt forskarna från Catalan institute of paleontology: – Det är ett väldigt viktigt fynd som fyller i ett glapp i vår förhistoria. 4 | Vad är självmontering? – När materialet tar sig in i växterna via transportkanalerna. ANTROPOLOGI NY BILD AV VÅRT FÖRFLUTNA Den sista gemensamma förfadern till alla människoartade apor. Men det ligger ännu långt fram i tiden. Forskare och paleontologer har tidigare trott att de var stora till växten. Den har drag från både människoapor och gibboner. Ring mig om fem år igen så kommer vi att ha upptäckt betydligt fler användningsområden än vi kan föreställa oss i dag.6 miljoner år sedan. Den nyupptäckta arten var ungefär lika stor som de i dag minsta gibbonerna och vägde cirka 5 kilo. Då bildar materialet en gel efter hand som det sprids i växten. ungefär som man tänker sig GMO – men utan riskerna. leder ström och självmonteras i växten. 5 | Hur ser framtiden ut för den här typen av forskning? – Vi är de första som har lyckats göra det här och vi hoppas att det kommer att bli en ögonöppnare som lockar fler forskare att komma in på samma fält. efter en upptäckt av benfragment och ett kranium utanför Barcelona i Spanien. Man måste ha en tioårshorisont i den här typen av forskning. Det är en tidigare okänd art som paleontologerna har döpt till Pliobates catalonia. Kombinationen av de tre egenskaperna var det viktigaste. Samtidigt kan vi styra växtens fysiologi på ett mer direkt sätt. och på sikt kunna minska denna negativa löneeffekt för männen. – En jämnare fördelning av vabdagarna i framtiden skulle dock förändra förväntningarna. samhälle och samtid ISTOCK De pappor som ingick i studien vabbade i snitt 2–3 dagar om året per barn. Resultaten har publicerats vid Institutet för arbetsmarknads. Av Henrik Höjer . Män som blir pappor har större chans att göra karriärskliv än kvinnor som blir mammor. och analysen bygger på registerdata av vabdagar och lön för drygt 23 000 föräldrar som fick sitt första barn 1994. säger Katarina Boye. Resultaten beror troligen på att man har olika förväntningar på mammor och pappor. ex. skriver hon.NU&DÅ Historia. En pappa som vabbar mycket avviker troligen mer från normen. Detta drabbar män hårdare eftersom de förväntas vabba i liten utsträckning. Den fjärdedel av männen som vabbade mest hade fem år efter det första barnets födelse två procent lägre lön än en motsvarande pappa som vabbat enligt medianvärdet bland män. uttag av vab.och utbildningspolitisk utvärdering. menar Katarina Boye. Men de pappor som vabbar ofta får sämre löneutveckling på lång sikt. som en signal om lågt engagemang i jobbet och högt engagemang utanför jobbet”. Deras löner följdes sedan till och med 2007. Men män som vabbar mycket tappar även mer i lön än 22 Forskning & Framsteg 1 — 2016 mammor. Den fjärdedel av papporna som vabbade mest hade fem år senare två procent lägre lön än de övriga. En arbetsgivare kan tolka ”frånvaro från arbetsmarknaden. Ju mer vab desto lägre lön – för pappor Mammor vabbar ungefär dubbelt så mycket som pappor. forskare i sociologi vid Stockholms universitet. EKONOMI Att bli förälder påverkar män och kvinnor på olika sätt. t. RESTEN AV VÄRLDEN Antal döda AFGHANISTAN, PAKISTAN OCH SYRIEN NIGERIA IRAK 35 000 30 000 25 000 USA invaderar Afghanistan Strider i Irak 20 000 15 000 11:e september 10 000 USA invaderar Irak Inbördeskriget i Syrien börjar 5 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal döda i terroristattacker i världen, år 2000–2014. KÄLLA: GLOBAL TERRORISM INDEX Allt fler döda i terrordåd Förra året dödades över 32 000 personer i terrordåd, vilket är en niofaldig ökning sedan år 2000. KONFLIKTFORSKNING Terrorismens tid är nu. Det framgår av Global terrorism index KÄLLA: GLOBAL TERRORISM INDEX som konstaterar att 2014 års siffror är de värsta på många år. Av de 32 000 människor som dödades i terrordåd förra året föll merparten offer för islamistiska grupper som Boko Haram, Islamiska staten eller talibaner. Nigeria är det land som haft den största ökningen på senare år, medan Pakistan har haft den största minskningen, räknat i antal dödsoffer. Vi ser även en ökning i antalet länder som drabbas av terror. Antalet länder med minst 500 dödsoffer om året har mer än fördubblats mellan 2013 och 2014. Merparten av alla terrordåd sker genom sprängmedel, och attackerna har blivit dödligare över tid, eftersom vi ser en större ökning av antal dödsoffer än antal terrordåd. Dagens terrorism har ett starkt samband med pågående konflikter och politisk instabilitet. Däremot korrelerar terror inte alls till fattigdom. I Global terrorism index ingår data över terrordåd i 162 av världens länder, vilket täcker in över 99,5 procent av världens befolkning. Analyserna har tagits fram av forskare vid Institute for economics and peace, som har sitt huvudsäte vid University of Maryland. Av Henrik Höjer Terrorns geografi år 2014. I fem länder skedde 78 procent av alla dödsfall som kan hänföras till terrorism förra året: Irak, Nigeria, Afghanistan, Pakistan och Syrien. ATTACKER, MED PUNKTSTORLEK EFTER OMFATTNING DE VÄRSTA ATTACKERNA ISTOCK Uppfostran betyder mycket för hur vi hanterar vår ekonomi längre fram i livet. EKONOMI GENER STYR INTE RIKEDOM En studie av adoptivbarn visar att miljön är viktigare än det biologiska arvet för den personliga ekonomin. Det framgår av en studie där forskare har följt drygt 2 500 svenska barn som adopterats i Sverige under åren 1950–1970. Med hjälp av förmögenhetsregistret jämfördes sedan de vuxna adoptivbarnens förmögenheter med både de biologiska föräldrarnas och adoptivföräldrarnas förmögenheter under åren 1999–2007. Forskarna valde ut adoptivbarn där föräldrarna fortfarande levde, för att kunna sortera bort eventuella finansiella arv. Kopplingen till adoptivföräldrarnas förmögenhet var dubbelt så stor som till de biologiska föräldrarnas förmögenhet. – Det är mycket tydligt att detta inte handlar om genetik, säger Petter Lundborg, som är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Rikedom föder alltså rikedom, men det handlar inte om utbildningsval eller yrken, utan troligen mer om de attityder till pengar som finns i hemmet. – Vi tror att det handlar om svårmätbara saker som överförs i uppfostran. Det kan handla om normer kring sparande, ambitionsnivå eller att man lärt sig tänka långsiktigt, säger Petter Lundborg. Av Henrik Höjer Forskning & Framsteg 1 — 2016 23 NU & DÅ MÖDRADÖDLIGHET PER 100 000 FÖDSLAR 1–19 20–99 100–299 300–499 500–999 ≥1 000 HÄR ÄR RISKEN STÖRST Sierra Leone har världens högsta mödradödlighet, drygt 1 300 per 100 000 födslar. HÄR HAR DEN STÖRSTA MINSKNINGEN SKETT Halverad mödradödlighet sedan 1990 Antalet kvinnor som dör i barnsäng har minskat med drygt 200 000 per år de senaste 25 åren. FOLKHÄLSA TYDLIG NEDGÅNG I HELA VÄRLDEN Risken att dö i barnsäng har minskat stadigt i världen de senaste 25 åren. Kurvan visar genomsnittligt antal döda i barnsäng per 100 000 förlossningar globalt.   Mellan 1990 och 2015 sjönk den globala mödradödligheten från 385 till 216, mätt per 100 000 födslar och år. Det handlar i absoluta tal om att antalet kvinnor som dött i barnsäng varje år har minskat från 532 000 till 303 000. Den största minskningen har skett i Östasien. I dag är mödradödligheten främst koncentrerad till ett antal länder i Afrika sö24 Sedan 1990 har mödradödligheten minskat allra mest i Östasien. Forskning & Framsteg 1 — 2016 der om Sahara. Lägst siffra i världen har Finland (3 per 100 000 födslar och år), och högst har Sierra Leone (1 360 per 100 000 födslar och år). Av de tio länder som har lägst mödradödlighet ligger alla utom Kuwait i Europa. Studien har publicerats i The Lancet. Av Henrik Höjer Grafik Johan Jarnestad 400 300 200 100 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 JAN HANIKA Toleransen ökar Den globala resan mot ökad sexuell frigörelse pågår, och inget tyder på att trenden skulle avstanna. SOCIOLOGI   Alva Appelgren har undersökt hur vi påverkas av beröm. Trots allt man kan läsa om ökad homofobi på flera platser i värl- den, så är den globala trenden mycket tydlig – toleransen ökar. I en ny studie analyseras hur synen på sexuell frihet har förändrats de senaste decennierna. Forskarna har använt enkätoch intervjudata från World values survey, där hundratusentals människors attityder har kartlagts sedan början av 1980-talet. Där framgår att fler och fler värdesätter självbestämmande över den egna kroppen, fri abort och lagar mot diskriminering av homosexuella. Den utvidgade sexuella friheten hänger ihop med vad forskarna kallar den andra demografiska transitionen – en trend man ser i framför allt västvärlden. Trenden handlar om en livsstil med längre utbildning, senareläggning av äktenskap och barn, nya samlevnadsformer och lägre nativitet. Den är också ett uttryck för en ökad individuell frihet, vilket även innefattar sexualiteten. Då följer även en mer accepterande syn på aborter, skilsmässor och liknande. – Vi ser även att sekulariseringen är en viktig faktor för detta, säger Amy Alexander, som är forskare i statsvetenskap vid QoG-institutet vid Göteborgs universitet och en av författarna till studien. PSYKOLOGI FEL BERÖM GER ÖKAD STRESS Att säga att någon är smart är inte särskilt smart, i alla fall inte om man vill öka personens motivation och förmåga. Bättre då att fokusera på hur uppgiften utförts. Det visar en hjärnavbildningsstudie vid Karolinska institutet i Solna, där 20 personer fått återkoppling på antingen sina handlingar eller sina egenskaper. När deltagarna fick höra ”du är smart”, så kallat karaktärsberöm, ökade blodflöden i de delar av hjärnan som aktiveras vid självreflektion och förväntan. Det skedde inte när de bara fick höra att de gjort rätt. – Självreflektionen och förväntan på vilket beröm vi ska få nästa gång tar fokus från uppgiften som ska lösas och gör oss osäkra på vår förmåga, förklarar Alva Appelgren, som presenterar resultaten i sin doktorsavhandling vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Efter att ha fått karaktärsberöm rapporterade deltagarna mer stress och mindre motivation. De gjorde också fler fel än när de fick feedback endast på sin prestation. Av Jonas Mattsson Kommer trenden att fortsätta? – Ja, säger Amy Alexander. Det är bara att konstatera att de som är födda efter 1980 är långt mer toleranta än äldre, och att inget tyder på att människor blir mer intoleranta i dessa frågor med stigande ålder. Så detta verkar vara en långsiktig trend. Resultaten är publicerade i Social indicators research. Av Henrik Höjer Toleransnivå Toleransnivå 0,75 0,70 TAN PROTES 0,65 TISKA E 0,60 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 U SA ST , AU IE RAL N& NYA Z AN EEL A E U RO P D ÖSTEUR 0,25 CENTRALEUROPA IKA R ME INA LAT OPA ÖSTA 0,20 SIEN SÖDRA ASIEN 0,15 0,10 0,60 SKA KATOL 0,55 AFRIKA SÖDER 1921–1940 OM SAHARA 1941–1960 2008 0,64 UROPA 0,56 0,52 0,48 0,44 0,40 1981 0,36 60 PROCENT 0,32 0,28 MELLANÖSTERN 0,24 0,20 1961–1980 Födelseår 1921–1940 1941–1960 1961–1980 Födelseår TYDLIG KOPPLING TILL ÅLDER OCH GEOGRAFI Siffrorna på y-axeln indikerar tolerans för homosexuella samt acceptans för skilsmässor och aborter. I de flesta delar av världen, men framför allt i Europa och Amerika, är de yngre mer toleranta än de äldre (diagrammet till vänster). Men det sker även en förändring över tid, det vill säga att till exempel 40-åringarna var år 2008 mer toleranta än vad 40-åringarna var år 1981 (diagrammet till höger). KÄLLA: SOCIAL INDIKATORS RESEARCH Så stor andel av befolkningen i Malå, Arvidsjaur och Skellefteå har efternamn som bygger på naturord, till exempel Lindberg, Bergström, Stenmark. Naturefternamn är över lag betydligt vanligare i Norrland än i resten av Sverige, där andelen ligger på 20–30 procent av alla efternamn. KÄLLA: STATISTISKA CENTRALBYRÅN Forskning & Framsteg 1 — 2016 25 vilket motsvarar 20 karat. En tillämpning kan vara storskalig lagring av el. – Det är första exemplet på hur man kan isolera ett brett spektrum av nanopartiklar ur plasma. säger Gustav Nyström. energi & material Ett oscillerande elektriskt fält (lila) separerar nanopartiklarna (gula) från blod (rött) och drar dem mot de små ringarna som omger chippets elektroder. Det skulle också kunna separera och återvinna nanopartiklar ur komplexa vätskor inom industrin och vid miljöanalyser. Av Marie Granmar KRAFTFULLT BATTERI Forskare vid National univerity of Singapore har utvecklat ett batteri som har hela tio gånger högre energitäthet jämfört med konventionella batterier. Ett viktigt genombrott är att chippet kan arbeta i den höga saltkoncentration som finns i blodplasma. Materialet. Där kristalliseras guldet på proteinfibrerna och bildar ett gelliknande guldfibernät. nästan lika lätt som luft. som är en så kallad aerogel. När trycket ökar komprimeras materialet så att elektroner kan röra sig mellan guldpartiklarna. förväntas kunna användas för att snabbt skilja blod från medicindistribuerande nanopartiklar. som genererar ett snabbt oscillerande elektriskt fält (15 000 Hz). vilket öppnar för fler användningsområden. som skapats av ingenjörer vid University of California i San Diego. KÄLLA: SCIENCE ADVANCES GUSTAV NYSTRÖM OCH RAFFAELE MEZZENGA. med ett minimum av störande ingrepp. ETH. . Silen är i själva verket ett chip med hundratals små elektroder. Det porösa materialet skapas genom att först värma mjölkprotein och frigöra proteinfibrer som placeras i en guldsaltlösning. Av Marie Granmar 26 Forskning & Framsteg 1 — 2016 rera nanopartiklar ur blodplasma. MATERIALFORSKNING   Världens lättaste guldklimp har tagits fram av forskare vid Tek- niska högskolan i Zürich. Det gör att materialet också blir tusen gånger billigare. ETH ZURICH Det nya guldmaterialet är nästan lika lätt som luft – och kan användas i bland annat trycksensorer. säger Stuart Ibsen. forskarassistent vid Institutionen för nanoteknologi vid UC San Diego. Det superlätta guldmaterialet kan användas som membran vid kemisk katalys och i trycksensorer. Materialet kan även användas för dekoration av mat. består till fyra femtedelar av guld.TEKNIK IT. vilket ökar den elektriska ledningsförmågan. NANOTEKNIK ELEKTRISKT FÄLT KAN RENSA BLODET En ny ”sil” har utvecklats som kan sepa- Lätt guld av mjölk och salt En helt ny typ av guld­ legering med unika egenskaper har framställts ur mjölkprotein och guldsalt. – Det är tusen gånger lättare än konventionella guldlegeringar. Batteriet bygger på en kombination av redoxflödesteknik (som används i bland annat bränsleceller) och teknik för litiumjonbatterier. som gör sin postdok vid ETH. Verktyget. Men tyvärr räcker det inte med att ansvarsfrågan reds ut – skadorna blir inte mindre för att man vet vem. är att det blir fler som funderar på vad moral och etik är. som inte bara finns i våra huvuden – utan kan beskrivas som något objektivt.se Ska bilen kunna offra sin ägare? Hur ska en självkörande bil reagera om den ställs inför en situation där olyckan inte går att undvika? ARTIFICIELL INTELLIGENS När självkörande bilar börjar komma ut i trafiken be- ISTOCK höver de en moral. eller vad. Men låt oss säga att vi ändå lyckas komma fram till en regeluppsättning som vi tycker att bilarna ska uppfylla. från ett nytt och intressant perspektiv. Ska bilen till exempel kunna välja att offra sin förares liv för att undvika att köra på ett lekande barn som råkar springa ut i gatan? På F&F-evenemanget Robotdagen.org skriver han om människans fantasi i vår högteknologiska kultur. diskuterades den här och andra etiska frågor. eller kan det leda till att all trafik stannar upp när två självkörande bilar väntar på varandra? Jag tror att trafiken blir mer effektiv om det finns en blandning av försiktigt och lite djärvare körbeteende. Michael Laakasuo är specialist just på robotar och moralfrågor. bland annat i Nederländerna. För att minska komplexiteten i datorberäkningarna i självkörande fordon håller man redan i dag på att anpassa exempelvis motorvägar i Nederländerna för självkörande fordon.TEKNIK / KRÖNIKA Simon Winter är doktor i kognitionsforskning och interaktionsdesigner. och de första decenniernas självkörande bilar kommer säkerligen att ha en moral som är någorlunda lätt att beräkna konsekvenserna av med en dator. jämfört med djärva bilar” om alla hävdar sin rätt baserat på skyltningen. Det här leder också till frågan om alla bilar/bilister ska ha samma moral. För den öppna moralen blir det ett problem förstås. snarare än en som uppfyller samhällets högt ställda krav. och liknar den vid matematiken. Är det bra om alla bilar är lika försiktiga i en fyrvägskorsning. I det sammanhanget är det lätt att förstå varför Volvo och andra tillverkare av självkörande bilar har gått ut och sagt att de tar på sig ansvaret för de olyckor bilarna är inblandade i. kognitionsvetare vid Helsingfors universitet. När cyklister. Forskning & Framsteg 1 — 2016 27 . Finns det olika möjliga handlingar måste det också finnas en strategi för att välja mellan dem. som jag ser det. På Infontology. i till exempel täta stadskärnor. Han vill se moralen som en samling regler med en självständig existens. kan man då tänka sig att en moral skulle kunna existera utan oss. gångtrafikanter och bilister anpassar sig efter av en blandning varandra i sådana miljöer blir av försiktiga och det färre olyckor. där jag själv deltog i en panel i höstas. Blir det automatiskt därmed en bra och effektiv trafiksituation? Nej. med att avreglera vissa trafikmiljöer. och sen stadfästas ungefär som en FN-konvention. och för honom var det självklart att bilar ska ha en moral som alla känner till. Tyvärr tror jag att det kan ta väldigt lång tid att komma överens om en gemensam grundval för mo- raliska ställningstaganden. antagligen inte. Liknande anpassningar kan vi räkna med även här. På samma sätt som matematikens samband skulle gälla även om det inte fanns några människor. TYCK TILL! redaktion@fof. Av Simon Winter Läs mer om framtidens maskinutmaningar i intervjun med Stefan Fölster på sidan 64. Det är en tilltalande tanke som ger etiska ståndpunkter en hög och oberoende status. blir det svårt att inte se den som vållande till olyckor. Har man en bil som man kan visa är programmerad att vara oförsiktigare än en annan. som orsakade dem. Samtidigt görs det en hel del experiment. En av programpunkterna var en rolig debatt med bland andra Michael Laakasuo. Man har funnit att de olika trafikanterna tar bättre hänsyn till varandra ”Jag tror att om det inte i varje situation är så effektiviteten i tydligt vem som ska köra – och trafiken blir bättre var. Det bästa med den här teknikutvecklingen. Moralen ska diskuteras och stötas och blötas. Att gråta som en 28 SOLDAT Forskning & Framsteg 1 — 2016 . utifrån ett ger han. säkriget. Breven kan vara dels av mer formell art och behandla order och strategier. Sensibilitet och emotionella strategier bland svenska officerare 1788–1814 (Agerings förlag 2015). Däremot backade de sällan i en eldstrid. dels av mer SORGSEN FÄNRIK privat karaktär. Carl Johan Ljunggren deltog i ett stort antal slag och fick medalj för tapperhet i fält. Carl Johan Ljunggren var veteran från ett par av de krig som Sverige deltog i för drygt 200 år sedan. Men tårarna skulle fällas av rätt anledning – och i slutet av 1800-talet började gråten i stället tolkas som ett tecken på svaghet. Han stred redan i övre tonåren som fänrik i finska kriget 1808–09. att man ser hvitögat på fienden och i hans ursinniga blickar läser den onda meningen. 62 år gammal.” Orden är Carl Johan Ljunggrens. Dessutom finns många tryckta Fri tolkning av en memoarer och berättelser från krigen. Men man hittar även deCarl Johan Ljungtaljerade skildringar av helt vedervärdiga gren.Under en period för ungefär 200 år sedan ansågs det viktigt för soldater att vara känslosamma och kunna gråta. fänrik under finska – Källorna ger en motstridig bild. och sedan som drygt 20årig löjtnant och så småningom kapten i krigen på kontinenten åren 1813–14. att det måtte vara bra hemskt. Källorna härrör främst från officerare. Hugo Nordland har forskat om hur vanliga människor upplevt kriget. Resultaten är publicerade i hans doktorsavhandling vid Lunds universitet med titeln Känslor i krig. då fyra krig utkämpades under ett par decenniers tid. N Av HENRIK HÖJER Illustration ELIN ELFSTRÖM ekas kan icke heller. Man glorifierade ibland det man tecknat porträtt av varit med om. och kulan satt sedan kvar strax under hans vänstra axel livet ut. Efter ofredsåren blev han så småningom posttjänsteman i Västerås tills han dog i kolera år 1852. adresserade till familj och vänner. Forskning & Framsteg 1 — 2016 29 . skeppats till fronten. och han skriver det apropå att ryssarna ofta flydde inför svenska bajonettanfall i kriget 1808–09. som ett led i det växande intresset för känslornas historia. när en hel rad bajonetter kommer en så där burdus in på lifvet. Carl Johan Ljunggrens utförliga minnesanteckningar är en av de källor som historikern Hugo Nordland har analyserat i sin forskning om känslor i krig. då Sverige nästan utan uppehåll deltog i flera olika krig. En studie av brev och dagböcker ger en ny bild av soldaternas liv under denna tid. Han skottskadades i slaget vid Leipzig hösten 1813 i Napoleonkrigens slutskede. Han har finkammat Krigsarkivet och Riksarkivet på brev och dagböcker från denna tid. Uniformen m/1807 hade då just saker. som varade till 1905. engelska och österrikiska styrkor mot Napoleons Frankrike. .Återkommande krig Under åren 1788–1814 deltog Sverige i flera krig. varpå de följande krigen mer eller mindre hakade i varandra. Av Johan Jarnestad & Henrik Höjer GUSTAV III:S KRIG MOT RYSSLAND 1788–90 POMMERSKA KRIGET (ELLER DET FÖRSTA NAPOLEONKRIGET) 1805–07 Fälttåget mot Norge sommaren 1814 var kortvarigt. Efter Gustav III:s krig mot Ryssland drogs Sverige in i Napoleonkrigen. Svenska trupper deltog under dessa krig i dussintals drabbningar. Kartan visar ett urval av dessa. Under kriget på kontinenten 1813–14 slogs svenska trupper tillsammans med bland annat ryska. Det slutade med att Norge ingick en union med Sverige. KRIGET MOT RYSSLAND OCH DANMARK 1808–09 SLAGET VID MATRAND 1814 MEDVERKAN I NAPOLEONKRIGEN 1813–14 BELÄGRINGEN AV FREDRIKSTENS FÄSTNING 1814 NORSKA FÄLTTÅGET 1814 KOSACKER RIDER ÖVER ISEN FRÅN ÅLAND TILL ROSLAGEN PÅ SENVINTERN 1809 STOCKHOLM Dessutom var Sverige formellt i krig med Storbritannien 1810–12 KARLSKRONA KÖPENHAMN SLAGET VID UECKERMÜNDE 1807 SLAGET VID LEIPZIG 1813 30 Forskning & Framsteg 1 — 2016 MALMÖ Pommerska kriget 1805–07 mellan bland andra Sverige och Frankrike slutade med en mindre förlust för Sverige. SLAGET VID ORAVAIS 1808 Gustav III:s krig 1788–1790 var ett krig mot Ryssland för att ta tillbaka förlorade landområden. En korpral vid namn Gregorius Bugt tog då befälet och grupperade den lilla styrkan. I striden avslöjades kärnan i en människas identitet. frågade sig den finlandssvenske Forskning & Framsteg 1 — 2016 31 . Andra längtade efter vad de kallade krutrökens gemenskap. säger Hugo Nordland. utan i stället jagade den personliga ära som striden kunde skänka. trög och af inskränkt begrepp”. Men lärdomen var att man aldrig i förväg kunde veta hur någon skulle reagera på fara: ”Huru miskiännas icke ofta personer?”. Någon vittnade dock efteråt om att han var känd som ”enfalldig. Andra kunde värdesätta äran som en strid kunde ge. och att man ville ha upplevt striden. Under finska kriget 1808–09 sågs det ibland som ett problem att vissa officerare sökte strid även när det inte var taktiskt gynnsamt. Eller om det fogas in i en berättelse där plågorna är en del av Guds prövning så att det har ett syfte. Även Danmark anfaller Sverige. HELSINGFORS SJÖSLAGEN VID SVENSKSUND 1789 OCH 1790 – Det är mycket svårt att hitta material från vanliga soldater. Till exempel berättar en källa om hur en svensk postering på 24 man anfölls av nästan 200 ryssar under kriget 1788–90. enligt den israeliske forskaren Yuval Noah Harari.LULEÅ SLAGET VID REVOLAX 1808 SLAGET VID JUTAS 1808 Finska kriget 1808–09 börjar när Ryssland anfaller Sverige. På så vis kan lidande vara meningsfullt och identitetsskapande om det ger heder på lång sikt. Hela Finland erövras. några uppger till och med att de oroade sig för att kriget skulle ta slut innan de fick uppleva strid. Striden var ett sätt att lära känna sig själv – och omhuldades därför i en tid då sanningen om individen allt mer kom i fokus. Den första striden sågs som ett mandomsprov eller en initiationsrit. Det handlade om att få striden överstökad. Huvuddelen av tiden i fält under dessa krig bestod inte av sammandrabbningar – utan av väntan. eller om en förhoppning om att slaget kunde få slut på kriget och därmed också lägerlivets misär och tristess. Vid ryssarnas framryckning flydde omedelbart den befälhavande officeren och en underofficer på sina hästar. Enligt Hugo Nordland handlade det om i snitt en eller ett par dagar om året som ägnades åt faktisk strid. Det var som ett prov som man skulle igenom. – En emotionell strategi var – och är – ett sätt att ge mening åt sina upplevelser. Bugt hyllades som en hjälte efter episoden. Den finlandssvenske generalmajoren Johan Fredrik Aminoff kritiserade i sina anteckningar egoistiska lycksökare som inte såg till arméns övergripande mål. Striden sågs också som den mest autentiska upplevelse man kan tänka sig. Under 1700-talet växte det. – Men själva striden upptog ändå mycket av tankeverksamheten. Det handlade om förväntningar. fram en syn på striden som sublim. När ryssarna närmade sig öppnade svenskarna eld. Kriget slutade med oförändrade gränser. Detta behöver inte förstås som en naiv krigsromantik. Vid flera tillfällen uttryckte manskapet besvikelse över uteblivna strider. H an har alltså hittat många exempel på längtan efter strid. och Bugt ropade högt: ”Jägare Battaillon ryck fram!” Ryssarna trodde sig då stå inför en förtrupp för en större styrka och slog till snabb reträtt. utan som en emotionell strategi med grund i negativ förstärkning. Det var främst officerare som skrev. som en upplevelse där den verkliga identiteten uppenbarades. säger han. Det handlar om att skapa en berättelse där de negativa upplevelserna får en innebörd. för att vinna personlig ära. – Vissa skrev hem och beklagade att de inte fått strida. rutin och förflyttningar. Han menar att de utvecklade olika typer av emotionella strategier för att hantera krigets lidande. säger Hugo Nordland. menade många. säger Hugo Nordland. Man kan tala om en intimisering och individualisering av känslor. sannolikt från kriget i Finland 1808–09 eller från kriget på kontinenten 1813–14. ibland till och med något önskvärt eller positivt. – Det finns i mitt material ett stort intresse för den individuella upplevelsen. som deltog i båda dessa krig. Enligt Yuval Noah Harari så förändrades då skildringarna av krig i brev och dagböcker. E Soldater kring en lägereld. Det handlar. var idealet ett stoiskt förhållningssätt – man skulle vara oberörd inför lidandet. något som var synnerligen krävande: ”Att liksom ett villebråd under jakten vara skottaflan för fiendens konstfärdighet i målskjutning är både hemskt och lämnar ett intryck af häpnad som sannerligen pröfvar en bra karls beslutsamhet”. Officeren konstaterade att händelsen skulle fyllt honom med fasa under civila förhållanden. Våld var definitivt ett mer eller mindre legitimt politiskt medel. jag törs icke säga – muntrande”. I en sinnesfattning. Den svenska taktiken var mer defensiv än under stormaktstiden. Många slag kunde alltså utveckla sig till utdragen beskjutning på avstånd. Personliga känslor och reflektioner var ovanliga. Att öppet ”Andra längtade efter vad de kallade krutrökens gemenskap. att man slutligen inte skattade ett människolif mer än en myras. Det är en känslosam era.överstelöjtnanten Georg Henrik Jägerhorn. ryggade fienden hastigt tillbaka. En förklaring till förändringen kan vara romanens genomslag. men det hela egde något hänförande. En officer bevittnade hur en sårad och blodig rysk soldat efter slaget vid Oravais 1808 trots sina skador lyckades avfyra sitt gevär mot några svenskar i närheten. forskare vid Lunds universitet 32 Forskning & Framsteg 1 — 2016 . I sådana situationer var officerarnas roll ofta att hindra massflykt. Den första striden sågs som ett mandomsprov eller en initiationsrit. men att händelsen gjorde ”föga intryck” på honom. Att gråta över en kollegas död tillhörde normen. förutom beskrivningen av ett moment av slaget. – Man ska komma ihåg att krig var något som inte sågs som något entydigt negativt vid denna tid. Han konstaterade att kriget var av ”den rysliga beskaffenheten. med Hugo Nordlands ord. nligt honom präglades kriget för 200 år sedan av en ”tålamodets stridskultur”. säger Hugo Nordland. Tidigare handlade det i regel om sakliga och i våra ögon rätt torra redogörelser för händelseförloppet.” Hugo Nordland. något retande. och syftade på att Bugt nu visat sitt sanna jag. då man utan betänkande offrar sitt eget lif. Så fort de fälldes.” Detta ska sättas i samband med den känslomässiga förskjutningen som skett under slutet av 1700-talet. Däremot var många djupt berörda av att se andras lidande. I de fall då skador beskrivs. Den kunde bestå av många timmar av omgrupperingar. Hugo Nordland talar om en ”emotionell tystnad” vad gäller egna smärtor. Det handlade i regel om att vara uthållig inför fiendens eldgivning – och även en mindre sammandrabbning kunde ta lång tid. Andra har talat om en växande sentimentalism. Carl Johan Ljunggren föreställde sig ryssarnas känslor inför ett svenskt bajonettanfall: ”Förvånande var ryssarnes vördnad för våra bajonetter. I det citat som inleder denna artikel kan man. I de litterära salongerna på 1700-talet påbjöd normen att man skulle röras till tårar när man identifierade sig med de litterära gestalterna. denna anblick av sargade människokroppar. notera en inlevelse och till och med identifikation med fienden. skenmanövrer och taktiska finter. Återkommande krig var en realitet. Ett typiskt exempel på den nya typen av självreflektion över krigets känslor. vittnade en överlevande. summerade en officer sina erfarenheter från finska kriget 1808–09. Teckningen är gjord av officeren Carl Johan Ljunggren. Men från och med slutet av 1700-talet började allt fler resonera om hur de upplevde det som skedde. det finns många exempel på gråt som en markering som laddas med olika känslor. och erfarna trupper ansågs bättre rustade att uthärda påfrestningen av långvarig beskjutning. måste man lika ringa akta sin nästas”. ställdes än högre krav. trots att han beskrev sig själv som en känslig person. Andra vittnade om hur någon form av avtrubbning tog vid. De gav sig då på honom med sina gevärskolvar och slog ihjäl honom under mycket brutala former. vilket inte var särskilt vanligt. då stridsdoktrinen föreskrev anfall med blanka vapen. Men tårarna skulle manifesteras på rätt sätt. Då närstrider med bajonett utbröt. om en tid av ökad självreflexivitet och sensibilitet. även om känslorna kunde vara motsägelsefulla: ”Visst var den motbjudande. Den nya brevromanen syftade till identifikation med andra karaktärer via insyn i känslolivet. När krig blev mer av ett undantag – för det blev det efter Napoleonkrigen – så uppstod tanken att onormalt våld borde ge en motreaktion hos människan. Hedern fungerade som en positiv kraft. I dag har vi har andra emotionella strategier och berättelser för att hantera krigets lidanden. Det är svårt. Men om känslor är socialt betingade och har en historia så får uttrycken en tydlig koppling till det historiska sammanhanget. att exakt veta om och hur dessa strategier fungerade. – 1700-talet var ett sekel då vänskapen blev allt viktigare. säger Hugo Nordland. Tidigare var vänskap ofta politiskt betingad. – De emotionella strategierna var ett sätt att hantera lidandet. I vardagen däremot var vänskap och kamratskap centrala. Där bejakas gråten som ett sätt att lindra plågorna. Det kunde vara ett sätt att visa sin goda karaktär. – Däremot var de fungerande i den meningen att de gick att uttrycka. Den krigiska manligheten hade delvis ett känslosamt ideal. Drabbningen slutade med att de allierade ryska. I striden var äran ett centralt begrepp. Gråten feminiserades och började ses som ett uttryck för brist på självbehärskning. gråtattacker och självmord. berättar Hugo Nordland. Hugo Nordland hittade ett enda exempel: en officer som deltagit i en mindre strid beskrev att han upplevde besynnerliga skakningar natten efteråt. säger Hugo Nordland. menar Hugo Nordland. preussiska och svenska trupperna besegrade Napoleons franska soldater. Längre fram under 1800-talet kom sensibiliteten att ifrågasättas. På så vis kunde den egna döden i strid bli värdefull. l Forskning & Framsteg 1 — 2016 33 .Det svenska artilleriet öppnar eld under slaget vid Leipzig. i ett civilt samhälle där krig blivit alltmer onormalt. – Men man kan förstås tänka sig att människor blev traumatiserade men inte valde att – eller kunde – sätta ord på det. Svårartad hemlängtan bland soldater beskrevs redan på 1600-talet. Det finns andra forskare som menar att hela traumatiseringstanken formulerades under 1800-talet. – Jag hittade till exempel inga tecken på det vi i dag talar om som posttraumatiskt stressyndrom i mitt material. liksom Guds försyn. – Hederstänkande var etablerat sedan länge. för att inte säga omöjligt. men till symtombilden hörde även passivitet. Ett brett känsloregister sågs som en del av en god karaktär. såhär 200 år efteråt. som pågick den 16–19 oktober 1813 några mil sydväst om Berlin. HISTORISK BILDBYRÅ gråta av hemlängtan var inte acceptabelt – medan andra tårar skulle exponeras. På 1800-talet började man i stället använde termen ”hemsjuka”. Med en halv miljon stridande var detta ett av världens dittills största slag. Ett tidstypiskt tecken var talet om ”hemsjuka” – begreppet återkommer på flera ställen i Hugo Nordlands forskningsmaterial. aptitlöshet. säger Hugo Nordland. När denna bild etableras skapas traumatanken. österrikiska. Den drabbade kunde få svår feber. som ansågs ligga bakom flera dödsfall i bör- jan av 1800-talet. Nu betraktades vänskap som karaktärsutvecklande och var en del av intimiseringen av relationer. I en handbok i militär medicin från 1821 är nostalgi synonymt med hemsjuka. De emotionella strategierna hade olika funktioner på olika arenor. och var motsatsen till skam. och att man valde att motivera sig själv genom dem tyder på att de hade någon form av lindrande effekt. vilket i sig blev en egenskap som allt mer kodades i manliga termer. Men det är svårt att komma närmare än så. som gjorde kriget lättare att uthärda. Att få ett äreminne över sin person var ett sätt att bli odödlig. Enligt Hugo Nordland talar mycket för att olika tider sätter olika gränser för vad som är en socialt möjlig emotionell strategi. Den minskade sensibiliteten innebar att de emotionella strategier som tillämpades runt sekelskiftet 1800 efter hand blev otillgängliga. och diagnosticerades då som nostalgi. Så ska vi fånga mörk materia 34 Forskning & Framsteg 1 — 2016 .THE BULLET CLUSTER – EN SPÖKLIK KOLLISION För ungefär 100 miljoner år sedan kolliderade två galaxhopar i detta område. vilket tyder på att den till stora delar består av mörk materia. En del av massan (rosa) har bromsats upp – precis som vi förväntar oss att materia ska göra vid en kollision. Men det mesta av galaxernas massa (blått) har passerat kollisionsplatsen utan bromsande växelverkan. Lundmark var först med vad som vanligen tillskrivs österrikaren Fritz Zwicky. Det skulle dröja flera årtionden innan två viktiga slutsatser kunde dras: att den mörka materien tycks finnas överallt. Tre år efter Lundmarks upptäckt använde Zwicky teleskopet på Mount Wilson utanför Los Angeles för att studera Comahopen. eller dunkle Materie. som vi tycker oss känna så väl från vardagen. då Lunda- professorn Knut Lundmark undersökte rotationshastigheten hos fem galaxer. synliga. en stor samling på över tusen ljusstarka galaxer i stjärnbilden Berenikes hår. och att den är väsensskild från den vanliga materien. och därför kallade de den mörk materia. Men den materia som Lundmark och Zwicky fann tycks inte skicka ut något ljus. består av atomer som i sin tur byggs upp av elektriskt laddade partiklar. Men var är den? Nu gäller det att få fatt på det osynliga. som båda är djupt involverade i jakten på den mörka materien.Världens astrofysiker är helt överens – universum innehåller stora mängder mörk materia. Ändå tyder allt på att galaxhoparna tillhör de största strukturer i universum som faktiskt hålls ihop av gravitationen. Sedan dess har vi använt uttrycket mörk materia för den okända materia som krävs förutom den vanliga. När de laddade partiklarna rör sig kan ljus skickas ut eller absorberas – den materien är alltså synlig. Galaxerna innehöll alltså en stor mängd osynlig mörk materia. Varken Lundmark eller Zwicky anade att deras mätningar i efterhand skulle leda till slutsatsen att den mörka materien inte kan bestå av de atomer som bygger upp både oss själva och allt vi ser omkring oss. Denna vanliga materia. för att förklara galaxernas snabba rotation. berättar Lars Bergström och Jan Conrad. På den tiden var man inte helt säker på om denna nya materia kunde Forskning & Framsteg 1 — 2016 35 . D Av LARS BERGSTRÖM & JAN CONRAD Foto HST e första upptäckterna kom redan 1930. materien. Han såg att rotationshastigheterna var alldeles för höga för att tyngdkraften skulle kunna hålla ihop galaxerna. De uppmätta hastigheterna krävde en total vikt som torde vara mellan fem och sju gånger högre än vad galaxernas lysande materia vägde. som Lundmark skrev på tyska i sin artikel. Han upptäckte att enskilda galaxer rör sig alltför snabbt för att galaxhopen ska kunna hållas samman. beror temperaturen hos den gas som sänder ut röntgenstrålning på hur mycket totalt graviterande massa som finns i hopen. Gasen hettas upp. En slutsats är att universum verkar innehålla bara knappt 5 procent vanlig materia – annars skulle den teoretiska kurvan inte stämma med den uppmätta. Sedan 2005 har ett stort antal liknande kolliderande galaxhopar Forskning & Framsteg 1 — 2016 I november 2015 invigde Elena Aprile världens största xenonfälla för mörk materia (se grafik på nästa sida). Dessa kan . Eftersom den mörka materien varken ger ifrån sig eller absorberar ljus. är axionen. En av dessa metoder är studier av den kosmiska bakgrundsstrålningen. och vi har flera metoder för att avgöra dess natur. som är elektriskt oladdad. osynlig. Dessa hypotetiska parProfessor i fysik vid tiklar tänker vi oss växelverkar bara Columbia university svagt med annan materia. den europeiska Plancksatelliten. den värmestrålning som har sitt ursprung i big bang för 14 miljarder år sedan. och stödet för att materia som inte ger ifrån sig ljus finns därute är numera mycket övertygande. I olika experiment har man sökt dem utan att lyckas. förkortat wimp. USA. mörk materia existerar. Den ena tycks ha gått som en kanonkula genom den andra. visade sina slutliga mätdata. En annan typ av hypotetisk partikel. De återstående 70 procenten tycks vara något som ger upphov till repulsiv gravitation och allmänt kallas mörk energi. som till största delen består av laddade partiklar från den ena hopen. tror de flesta i dag att den består av elektriskt neutrala partiklar ELENA APRILE med massa. i Italien. leder till samma resultat: 5 procent är den synliga materiens andel av universums massa. I dag är vi så gott som helt övertygade om att ovanlig. tar sig bara rakt igenom galaxhoparna. Förklaringen är att vi ser den vanliga materien och den mörka agera på olika sätt i kollisionen. Ungefär 26 procent måste vara elektriskt neutral materia – det är den osynliga mörka materien. Resultatet är entydigt – den mörka materien dominerar stort. medan fem sjättedelar är mörk materia. som väte. Den mörka materien däremot. går det att bestämma många storheter av kosmologiskt intresse ur den uppmätta kurvan. Därför ser vi den mörka materien och den vanliga separerade från varandra. Gran Sasso. därför weakly interacting massive Hon leder xenon­ particle (svagt växelverkande masexperimentet i siv partikel). Anlägg­ ningen ligger under bergskedjan Apenninerna. men om de är många kan de dominera massan i universum. Denna fungerar då som en lins som böjer av ljusstrålar från bakomliggande stjärnor och galaxer. Det innebär att andelen vanlig materia bara är cirka en sjättedel av universums materieinnehåll. Två galaxhopar kolliderade drygt 3 miljarder ljusår bort från oss. till exempel. Också analys av syntesen av lätta grundämnen i det tidigaste universum. och alltså påverkar sin omgivning med sin gravitationskraft. Eftersom mätningen av ojämnheterna innehåller så många oberoende mätpunkter. hittats. I en galaxhop. 36 E n avgörande astronomisk observation som säkrade den mörka materiens plats i kosmologiska teorier gjordes 2005. De ojämnheter i temperatur som har uppmätts – ungefär någon hundratusendels grads variation över himlen – kan förklaras av big bang-teorin på ett alldeles otroligt bra sätt. växelverkar med gasen i den andra. Sammanlagt utgör dock materia bara 30 procent av universums totala massa (energiinnehåll). men numera vet vi att den egentligen mer passande borde kallas osynlig materia – den varken emitterar eller absorberar ljus. Den vanliga materien. De senaste resultaten presenterades våren 2015. i närheten av Rom. Även så kallad gravitationslinsning kan användas för att bestämma massa hos en galaxhop. Det viktiga är att den har massa. som i princip skulle kunna utgöra den mörka materien. då ett av de viktigaste experimenten i kosmologi. Axioner är mycket lätta. Den infördes teoretiskt av fysikerna (och Nobelpristagarna) Frank Wilczek och Steven Weinberg på 1970-talet. litium och helium. och nya experiment är på gång.absorbera ljus. I flera år har Plancksatelliten samlat det kosmiska ljus som sändes ut 400 000 år efter big bang. och systemet kallas numera på engelska the bullet cluster. Bilden visar den delen av detektorn som kyler ner gasen till minus 95 grader Celsius. Jakten på den mörka materien sker i dag i huvudsak enligt hypotesen att vi har att göra med något slag av wimp. bildar typiska chockfronter och ger ifrån sig stark röntgenstrålning. Det är dock fortfarande möjligt att de osynliga axionerna har smitit undan. Flera andra observationer bekräftar dessa resultat. De kallas i New York. Det finns flera anledningar till varför vi är så säkra på att den finns. men de upptäckte också något som oroade: just kring energin 130 GeV tycktes instrumentet bete sig lite underligt. som då sänder ut ljus vilket mäts av fotodetektorer. som många astrofysiker ögnar igenom varje morgon. När Fermiforskarna själva så småningom analyserade sina mätdata kunde de visserligen bekräfta tyskarnas resultat. När två sådana partiklar kolliderar och förintar varandra. används som ett hinder. kan man räkna ut att de färdas med hastigheter på högst någon promille av ljushastigheten (noga räknat. En sådan topp skulle vara exakt vad man kunde förvänta sig om den mörka materien utgörs av massiva partiklar med vilomassan 130 GeV. ljus med oerhört hög energi. Just sådan gammastrålning. Här medverkar även forskare från Stockholms universitet. Någon månad senare visade en av de tyska forskarna att mätdata kunde förklaras med ett tydligt maximum i energifördelningen vid en energi på cirka 130 gigaelektronvolt (GeV). Så långsamma partiklar skulle i kollision med varandra. Ljussignalerna som produceras i 1 och de som produceras i 2 jämförs för att skilja ut den sällsynta wimp­ signalen från bruset. som tycks omsluta vår galax. Väl där ger de upphov till ytterli­ gare ljussignaler. Eftersom partiklar av mörk materia med hög massa skulle härröra från det klot av mörk materia. där ingen mörk materia borde gå att finna. eller när de sprids till följd av krockar med olika atomkärnor. enligt Einsteins formel (E = mc2). som rör sig i rakt motsatt riktning i förhållande till varandra. FOTODETEKTORER ANOD DESTILLERAT VATTEN XENONGAS 10 M 1M 2 FLYTANDE XENON 1 KATOD FOTODETEKTORER 1 TON W IM P upptäckas i stora acceleratorer som Large Hadron Collider (LHC) vid Cern i Genève. Ett tredje sätt att upptäcka wimparna är när de förintas. Ämnet xenon. Häpnadsväckande nog påstod de sig ha upptäckt tecken på att den mörka materien gjort sig synlig genom att sända ut gammastrålning. upptäcktes för en tid sedan och den mörka materiens gåta verkade ha tagit ett stort steg mot sin lösning. både i fast form och som gas. Det var i mars 2012 som ett överraskande vetenskapligt arbete dök upp på den server på Cornell university i USA. I november 2015 invigdes ett nytt experiment med en tank som innehåller 1 000 kilo xenon. 2 Det elektriska fältet driver elektroner mot xenon i gasform. Rekylen medför även att elektroner lossnar från xenonatomerna. ”halo”. med 130 GeV energi vardera. dyker två ljuspartiklar upp i stället. annihileras. Ut kommer vanliga partiklar eller strålning (gammastrålning). En grupp unga forskare i Tyskland hade på egen hand gått igenom mätdata från den amerikanska Fermisatelliten. I rekylen överförs energi till de kringliggande xenonatomerna. En forskargrupp i Estland och en vid det välrenommerade Harvard university bekräftade de tyska resultaten. som enligt avtal med den amerikanska rymdstyrelsen NASA ska hållas tillgängliga för alla. i kollisioner med varandra. D essa sensationella påståenden fick flera forskare att genomföra egna analyser av mätningar från Fermisatelliten. Forskarna hittade en topp vid den energin som kom från kanten mellan jordens atmosfär och rymden. ca 200 km/s).Mörk materia fångas i Italien I en motorvägstunnel under Gran Sasso-bergen i Italien pågår försök att fånga en typ av mörk materia som kallas wimp (weakly interacting massive particle). När mer mätdata samlades in under de Forskning & Framsteg 1 — 2016 37 . omvandla all sin gigantiska vilomassa till två ljuspartiklar utan massa. som wimparna ska krocka med. Av Johan Jarnestad & Joanna Rose 1 En wimp krockar med en xenonatom vilket ger en rekyl. Dessa verkar helt domineras av mörk materia och är därför mycket enklare att studera än Vintergatans centrum. MARICA ROSENGARD Enligt nya teoretiska beräkningar skulle mörk materia kunna ligga i sådana här stråk runt jorden. Teleskopet Hess­II i Namibia ska under 2016 kartlägga högenergetisk gammastrålning från Vintergatans centrum. men ingen signal har hittats. om wimpar är förklaringen till den mörka materien.Genom att studera hur ljus från bakomliggande galaxer böjs av går det att kartlägga förekomsten av mörk materia.E. Kina. också Sverige är med genom ett bidrag från Wallenbergfonden. fotoner. drygt två miljarder ljusår från jorden. Problemet är att det finns ett antal 38 Forskning & Framsteg 1 — 2016 mer alldagliga astrofysikaliska fenomen som kan ge liknande signaler. I stället för att ha löst gåtan.S. med en hastighet på kring för teoretisk fysik. måste de ha en Professor i fysik massa större än så. det nordiska institutet nära oss. i stället för att vara jämnt fördelad. från området kring centrum av vår galax. 200 kilometer i sekunden.och fotonstrålning. HESS-II i Namibia. Det blåfärgade området visar var det finns mörk materia i galaxhopen Abell 1689. ska placera det ambitiösa instrumentet HERD på sin egen rymdstation. satelliten Dark matter particle explorer. Eftersom H. Flera länder samarbetar om bygget. Vintergatan.S. Speciellt en amerikansk forskargrupp i Chicago hävdar att Fermidata kan tolkas på det sättet. Gammatoppen vid 130 GeV orsakades troligen av en kombination av båda. NASA/JPL-CALTECH. Det ska någon gång kring år 2020 ge helt nya möjligheter för mätningar av gammastrålning. Ryssland driver ett projekt som kallas GAMMA-400. . har forskargruppen för första gången lyckats ringa in gammastrålning som sänds ut när partiklarna av mörk materia annihilerar varandra. Två nya ersättare för Fermisatelliten planernas också. alltså. Men under 2016 bör vi kunna göra en ny kartläggning av gammastrålningen från Vintergatans centrum med ett nytt markbaserat teleskop. Främst gäller det partiklar som är lättare än 100 protonmassor. Under de senaste åren har forskare vid Stockholms universitet tillsammans med Fermiforskarna analyserat ett flertal av de dvärggalaxer som omger Vintergatan. gav Fermiresultaten en nyttig påminnelse om de två felkällor som belastar alla mätningar: statistiska fel och systematiska fel. Också det stora svarta hålet på 4 miljoner solmassor i Vintergatans centrum kan ge ifrån sig partikel. vilket betyder ny viktig kunKATHERINE FREESE skap. vid Stockholms När wimparna ska mätas direkt universitet och före­ söker vi främst de som passerar ståndare för Nordita. Till exempel sänder även snabbt roterande pulsarer ut gammastrålning. HST. följande åren sjönk sannolikheten för att det kunde röra sig om mörk materia. Afrika. I väntan på HERD skjuter kineserna i dagarna upp ett kinesiskt pilotexperiment. Genom att kombinera signalerna från dvärggalaxerna på ett finurligt sätt. De senaste tecknen på mörk materia kommer från det mer kontinuerliga flödet av ljuspartiklar. CHRISTIAN FÖHR. Och ”nykomlingen” i forskningens frontlinje. I ngen upptäckt än. COLLABORATION. Det ger en rekyl hos atomkärnan och då alstras energi. även om en del forskare fortfarande funderar över hur den skulle kunna förklaras. Gruppen kring DAMA-detektorn RITA BERNABEI har i flera år hävdat att signalen är riktig och även undersökt många Professor i fysik vid andra orsaker till den. blir det kanske vid Cern som vi hittar de första trovärdiga tecknen på den mörka materiens natur. Och nu när energin höjs från 8 till 13 teraelektronvolt (13 biljoner elektronvolt). Italien. germanium. någon. LÄS MER & KOMMENTERA! www. Hon är numera professor vid Stockholms universitet och föreståndare för Nordita. Om forskarna: Lars Bergström (t. Tanken är att när en wimp träffar en atomkärna studsar den i väg mot ett gitter av dna-strängar och skär av några av dem. för då skulle vi kunna mäta både partikelns massa och styrkan hos dess växelverkan med vanlig materia. ANNIKA AF KLERCKER wimparna inte är elektriskt laddade. Så Dama­experimentet det är få i dag som tror på upptäcki Gran Sasso i Italien. För att mäta rekylen gäller det att välja detektorns material så att dess atomkärna motsvarar wimpen i massa. det nordiska institutet för teoretisk fysik.fof. som väger cirka 130 gånger mer än en proton. De mest känsliga detektorerna använder därför ädelgasen xenon. Frankrike och Schweiz om en ny detektor med 1 000 kilo xenon. Jan Conrad är professor i experimentell astro­ partikelfysik vid Stockholms universitet och forskar främst om den mörka materiens natur.se ten. Tyskland.D et mest känsliga experimentet i dag som använ- der xenon utförs i en gammal motorvägstunnel i Gran Sasso-massivet i italienska Apenninerna. En till synes mycket intressant signal har dykt upp i en detektor med natriumjodid – DAMA (dark matter apparatus). Som sagt är det näst intill osannolikt att en wimp krockar i detektorn. Till och med i en tank med ett ton xenon förväntas under ett år bara några få wimpar ge sig till känna. Varje liten dna-bit är bara några få nanometer stor. skär de allra flesta rakt igenom jorden utan att märkas (precis som de neutriner som var föremål för upptäckten som gav 2015 års Nobelpris till Takaaki Kajita och Arthur McDonald). så i princip skulle man kunna mäta spåren i tre dimensioner med nanometerprecision och på så sätt härleda varifrån wimpen kom. både för att vara säker på att det verkligen är wimpar som vi har fångat och för att studera fördelningen av mörk materia i universum. ointressanta.v. Signalen är något högre på sommaren än under vintern. Sedan 2014 har vi på Stockholms universitet samarbetat med forskare i USA. Hon leder ment kunnat bekräfta signalen. används även andra material. i detektorn. En rätt exotisk idé för att råda bot på det problemet är att använda strängar av dna. Men till och med de känsligaste detektorerna har en nackdel: de kan inte mäta varifrån wimpen kommer. vilket i sin tur kan leda till värme eller till att elektroner slås ut från de kringliggande atomerna. Just problemet med störningar från andra partiklar är den största utmaningen för att göra direkta mätningar av mörk materia. Efter succén med upptäckten av Higgspartikeln är i själva verket mörk materia ett av de högst prioriterade målen för aktiviteterna vid Cern.) är professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet. återstår det att avgöra vilken typ av partikel det kan vara. och intensiteten i strålarna ökar. natriumjodid och cesiumjodid. utan att hitta universitetet i Rom. Ännu bättre detektorer som ökar sannolikheten för att hitta wimp-krockar är på väg. Stockholms universitet har också förbundit sig att bygga ett centrum för dataanalys för att hitta den nål i höstacken som wimp-signalen utgör. l Forskning & Framsteg 1 — 2016 39 . partiklar som hela tiden sprids i detektorn. drygt två timmars bilfärd från Rom. Denna typ av signal förutspåddes redan på 1980-talet av Katherine Freese. Dock har inga andra experiItalien. Den rekylerande xenonkärnan ger upphov till elektriska signaler som registreras för att skilja wimparna från andra. även den placerad i Gran Sasso-laboratoriet. Beroende på hur tunga de wimpar är som ska fångas och hur rekylen ska mätas. som invigdes i november i år. Om det nu händer att en wimp lämnar spår i någon av detektorerna. Men någon enstaka gång kan en wimp krocka med en atomkärna. ett relativt nytt område inom fysiken som handlar om samband mellan de minsta beståndsdelarna och hela universum. om än väldig liten. vilket faktiskt är precis vad man skulle förvänta sig om den mörka materien i vår galax består av wimpar. För att kunna urskilja signalerna placeras detektorerna långt bort från den starkaste felkällan – de partiklar som produceras ur den kosmiska strålningen och som ständigt bombarderar jordens atmosfär från alla håll i rymden. som nerkylda kristaller av kisel. ett slags wimp-astronomi. Hans huvudintresse är astropartikelfysik. Att känna till riktningen skulle behövas. Allra mest övertygande vore förstås om partikelacceleratorn LHC vid Cern skulle hitta den. TÅLMODIG FREDSMÄKLARE Sven Gunnar Lunneryd har forskat i 20 år för att hitta en lösning på konflikten mellan sälar och det kustnära fisket. Nu börjar han skymta målet – en specialutformad fångstbur för fisk som sälarna inte kan bryta sig in i. SMARTA Av ANDERS RYT TARSON T ÖRNEHOLM Foto ERIK ABEL 40 Forskning & Framsteg 1 — 2016 . BURAR mot smarta sälar Forskning & Framsteg 1 — 2016 41 . S keppshunden Isak står på fördäck och spejar ut över Kosterhavets nationalpark. Som det gick att läsa om i F&F 10/2015 varnas tumlare för garn genom att en så kallad pinger sätts på näten. När samma metod testades på sälar var förhoppningen att slå två flugor i en smäll. återhämtade de sig så sakteliga. När alla våra tre sälarter sedermera fridlystes. I dag uppskattar forskarna att det finns fler sälar än för 150 år sedan – och de konkurrerar med det kustnära fisket.De senaste åren har det kustnära fisket fått allt större problem med sälar. Det fungerade dåligt. Sveriges västligaste bosättning. Det höga fisketrycket i kombination med att syrefria bottnar bredde ut sig i Östersjön resulterade i att det tidigare överflödet av torsk försvann. F ör att lösa problemen startades programmet Sälar och fiske som via SLU har hunnit testa många olika metoder för att lösa konflikten. Vi ska hämta en undervattenskamera som kan ha fångat bilder. Därför utvecklar nu forskare fiskeredskap som ska vara sälsäkra – en tuff utmaning. Garn är ett stormaskigt nät gjort av tunn nylontråd som står lodrätt i vattnet och som sträcks ut med hjälp av bojar på ytan och sänken längs botten. Många förespråkar ökad jakt på säl. Och med gällande jaktbestämmelser är redskapsutveckling det enda alternativet. Fisket matar sälarna samtidigt som redskapen förstörs. I det norrländska laxfisket lyckades man faktiskt ta fram en sälsäker metod som fungerar UTKIK UNDER YTAN För att registrera sälarnas beteende under vattnet använder forskarna en videokamera med lång batteritid. på grund av det höga jakttrycket och utsläppen av miljögifter. Vid toppnoteringen 1984 fiskade man cirka 155 000 ton torsk. och torsk har varit en självklarhet på svenska tallrikar. Tanken är att få sälarna att sluta attackera näten när det finns ännu mer lättfångad mat i närheten. Hummerfisket på västkusten är i full gång. Isaks husse. På västkusten drabbades knubb- 42 Forskning & Framsteg 1 — 2016 sälarna även av sjukdomar i olika omgångar. som blev sittande vid ytan för det fanns så mycket fisk. i programmet Sälar och fiske. På vägen ut från Strömstad passerar vi hundratals bojar i glada färger med namn och nummer på. som livnär sig på de kustnära torskbestånd som ännu finns kvar. Efter hand utvecklades fiskeredskapen och blev allt effektivare. Men sedan hände något. Den skickar ut ett högfrekvent ljud och håller tumlarna borta från garnen så de inte ska trassla in sig. eftersom sälen inte är lättlurad. Mindre fiskar kan passera fritt genom nätet men de större trasslar in sig och kvävs. Bland annat har man lagt ut öppna tunnor med färsk sill på havsbotten. . eftersom de gärna äter andra fiskarter. vilket har medfört att antalet varierat. Vi sätter kurs på Ursholmen. som monteras i ett vattentätt kamerahus. För 150 år sedan betraktades sälar som skadedjur. Men Sveriges sälar har haft andra problem. En anledning till att det kustnära och småskaliga torskfisket är känsligt för sälangrepp är att man länge har använt garn och krok. Men det är inte tillåtet. inräknat trålning och kustnära fiske. 1988. En specialbyggd pinger avsedd enkom för sälar har också testats. Trots motgångarna under 1900-talet för sälarterna längs Sveriges kuster finns nu fler än någonsin. Målet är att bevara det kustnära fisket och en livskraftig sälpopulation. Den kallas sälskrämma och skickar ut ett starkt och obehagligt ljud som gör ont i sälarnas öron om de kommer för nära. Kostnaderna beräknas uppgå till 33 miljoner kronor årligen. Historiskt sett har både Östersjön och Västerhavet varit viktiga för den inhemska livsmedelsproduktionen. kustnära fisket längs Sveriges kust – 100 000 sälar mot 2 000 fiskare. Dock kräver sälskrämman så mycket energi att den måste vara inkopplad på elkraftnätet. som exempelvis sill och flundra. I en studie på Irland sågs på flera ställen hur sälarna faktiskt blev fler där garnfiske bedrevs. över 90 procent av populationen sköts. Så sent som 2014 dog cirka 3 000 knubbsälar i fågelinfluensan. som plundrar näten och förstör redskapen. som arbetar på Sveriges lantbruksuniversitet. Fångsterna minskade och fisken blev magrare. som ska hjälpa till att lösa den svåra konflikten mellan sälarna och det småskaliga. Men för sälarna blir ljudet från pingern i stället en matklocka som signalerar var det är dukat för fest. Efter någon dag sitter det döda och halvdöda fiskar som sakta kvävts i garnet. Vikaren var hårt jagad i början av 1900-talet. Det har visat sig att sälarna faktiskt håller sig på avstånd från sälskrämman när den är nedsänkt i vattnet. – Kustfisket är marginaliserat och som det ser ut i dag är det bara några enstaka industritrålare som gynnas. vilket innebär att den inte fungerar praktiskt för fisket i skärgården. Det är en bekväm metod för sälen – den slipper ju jaga själv. Sven Gunnar Lunneryd. Då dyker sälen upp. Att torsken minskade påverkade dock inte sälarna. och hagelgevär var länge en del av standardutrustningen i en fiskebåt. SLU. Man införde också skottpengar på säl för att minska stammen. säger Sven Gunnar Lunneryd. Men tyvärr äter sälarna mycket av fångsten för kustfiskarna. Den fisk som finns kvar i havet måste vi förvalta på ett bra sätt. Så utmaningen har varit att hitta en metod som är både effektiv och säker mot sälangrepp. På samma sätt plockar sälarna fisk från krokarna på den oskyddade linan. Det motsvarar vikten på kött från ungefär 24 000 kor. Sälarna i området gick fortsatt hårt åt näten. Men gråsälarna var under en period inte fler än något tusental individer. Även ljudskrämmor har testats på sälarna. Under 1980-talet hade svenskt torskfiske sin storhetstid i Östersjön. står i aktern med handen på rorkulten och försöker överrösta ljudet från motorn. och från och med 1950-talet blev fisket storskaligt. Men vi har ett annat uppdrag. Skrönor från 1300-talet berättar att man kunde kasta en yxa i Östersjön. Det är ett dukat smörgåsbord där allt de behöver göra är att simma längs med nätet och plocka fisk efter fisk. Men genom att utveckla ett fångstredskap som fått namnet push up-fällan gjorde man det betydligt svårare för sälen att komma åt laxen. Om småtorskarna inte har den möjligheten kommer de större torskarna att kannibalisera på dem och populationen minskar ännu mer.MARIA BOSTRÖM Tre knubbsälar på ett skär (ovan). – När sälarna konsekvent misslyckas med sina jaktförsök i fällorna tappar de intresset. När programmet startade 1994 var det framför allt i Bottenviken man hade problem med vikare som gick in i laxfällor. säger Sara Königson. som är ansvarig för redskapsutvecklingen i programmet Sälar och fiske. Men man måste utveckla olika typer av redskap för olika typer av fiske. För att locka in torskarna agnas buren med sill skuren i småbitar. Utmaningen är att hitta en sälsäker bur som är effektiv hela året. Burarna fungerar ungefär som en ålryssja. Trålning är ett annat sälsäkert alternativ. men den varierar mer med säsong. men medför högre koldioxidutsläpp. som startade 1994 på uppdrag av nuvarande Havs. Provfiske har visat att den mängd torsk som burfångst kan ge motsvarar mängden från garnfångst under ett år. I burfisket får man Forskning & Framsteg 1 — 2016 43 . eftersom olika fiskarter beter sig olika. En sälsäker metod som verkar mest lovande för torskfisket är i stället burar. Torsk som fångas kommersiellt måste vara minst 35 centimeter lång. och därför sätter man en så kallad selektionspanel på ena sidan av buren där de mindre fiskarna kan smita ut igen. och för att öka fiskarnas nyfikenhet sätts små vita plastband i öppningen. Torsken ska leta sig in i buren via den trattformade öppningen men inte hitta ut. Skeppshunden Isak följer med när experimentburarna ska undersökas i skärgården utanför Strömstad. Push up-fällan har testats även på torskfiske men med sämre resultat. Sven Gunnar Lunneryd och Sara Königson (nedan) jobbar inom programmet Sälar och fisk. och används i fisket. på västkusten. Dessutom skrapas havsbotten upp av trålborden som håller trålen öppen – en skada som tar flera år för naturen att reparera.och vattenmyndigheten. Sara Königson har sett hur sälarna cirklar i rejäl gungning. att fisken långsamt kvävs och för sälskadorna. När fisken är några av försökens torskburar. så har sälarna visat att de till slut ändå kan komma åt fiskarna.och ser relativt välmående ut trots att den är mager. inte bara för svåra att överlista. vilket är fallet med trålning. som att trötta ut fiskarna i buren. Båten hela tiden. Lunneryd berättar att arbetet är tålamodskrävande – sälar är – Garnfisket är egentligen helt fruktansvärt. För även om man har en konstruktion som till en drunknar. det blir också en – Vi trodde ju att vi hade löst problemen när vi testade 44 Forskning & Framsteg 1 — 2016 . Ovanför buren hänger och kan äta upp fisken i små bitar genom nätet. ”Sälarna lär sig nya metoder. Den kyliga och salta vinden ökar i styrka och vågorna får båten början fungerar. vi utom kommer fisken upp levande. Vi åker förbi den utmärkta bojen och Sven Gunnar Lunneryd tar vant upp den trycka ihop buren och dra ut fisken på det sättet. I en av dem har levande torsk utmattad och simmar för nära burväggen. säger Sven Gunnar Lunneryd. kommer sälen åt den placerats för att locka till sig knubbsäl. skurna i småbitar. tumlare och sälar trasslar in sig och lösningen. utrustad med undervattenskamera. Sven Gunnar Lunneryd har varit med nästan från starten av Sälar När vi kommit i land på Ursholmen drar Sven Gunnar Lunneoch fiske och utvärderat de olika metoderna samt provfiskat på ryd upp en laptop ut väskan och sätter sig i skuggan av en sjöbod västkusten med burar. Just nu testas olika modeller av burar för att hitta den bästa mängd bifångster: fåglar. Dessutom kan en gråsälshanne på 300 kilo totalför. Med hjälp av en motoriserad kran blir burarna lättare att hissa upp i båten. Det är ett helt selektivt fiske utan att något fastnar. säger Sara Königson. säger Sara Königson. – Burfiske är det allra mest miljövänliga alternativet om vi vill ha torsk på tallriken.Buren sänks ned. Därför tar utvecklingen lång tid. Vi måste kunna producera vår egen mat Sven Gunnar Lunneryd. Sven Gunnar litet på köttet. säger Sven Gunnar Lunneryd. – Det är en utmaning att ta fram bra redskap – sälarna lär sig med båtshaken. tioner. På cirka 15 meters djup runt Ursholmen ligger runt redskapen för att stressa och trötta ut fisken. Filmen ska förhoppningsvis avslöja eller fällan är för vek kan sälarna bara lägga sig ovanpå den och hur säl och torsk beter sig runt och i burarna. – Här har ingen säl varit som det ser ut. Torsken i buren lever störa ett nät eller en bur.kränger till i vågorna när buren bärgas.” den storlek på fisken som man vill ha och utan den bifångst av en mängd andra arter som man inte vill ha.igenom över 15 timmars videomaterial får vänta till senare. sätter linan i en kran och halar in buren. Dess. men det får filmen visa sen. Han tycker att burar är mycket bättre än för att ladda ner filmen från undervattenskameran. Nu är det dags för fika. Men att kolla garn. vilket ger mycket bättre kva. därför måste det vara rejäla konstruk. Burarna kan agnas med krabba och sill.har fler burar att sätta ut under eftermiddagen. Sveriges lantbruksuniversitet i stället för att skicka fisk från andra sidan jorden. Och om buren undervattenskameran. NYFIKEN OCH LISTIG En gråsäl utanför Gotland undersöker en ny typ av bur. så burarna måste klara stora krafter. Forskning & Framsteg 1 — 2016 45 . men hannarna kan väga 300 kilo. Just den här är inte så stor. MÅNGA FORSKARE TROR DÄRFÖR ATT BESTÅNDEN EGENTLIGEN ÄR BETYDLIGT STÖRRE. annars kan sälen använda sin tyngd och trycka ihop buren för att komma åt fisken genom nätet. 2 Sälar kan komma åt fisken genom att simma runt buren och stressa fisken tills den blir utmattad och hamnar vid burväggen. 1 STOCKHOLM 2 46 Forskning & Framsteg 1 — 2016 . Väl inne i buren finns det en fångstkammare och en svältkammare för att torsken inte ska smita när buren vittjas. Av Johan Jarnestad & Anders Ryttarson Törneholm FLÖTE SVÄLTK AMMARE FÅNGSTK AMMARE SILLBETE STRÖMRIKTNING FÖRANKRING I BOTTEN 1 Sälarnas utbredning (UPPSKATTNINGARNA BYGGER PÅ SYNLIGA SÄLAR PÅ LAND.) Gråsäl: cirka 30 000 stycken Vikare: cirka 15 000 stycken Knubbsäl: cirka 17 000 stycken Sälen hittar ständigt nya metoder Buren måste ha en stark konstruktion. vilket gör det lättare för torsken att följa beteslukten in i buren. Flera olika modeller testas med en eller två kammare och varierande antal ingångar för att se vilken som är mest effektiv.En kamp under vattnet mellan sälar och forskare Burarna flyter strax ovanför botten där de ställer sig i strömriktningen. En lösning kan vara att konstruera en yttre burvägg som skydd. Sven Gunnar Lunneryd går ner i båten igen och börjar göra fast undervattenskameran till en ny bur som ska sänkas ner på ungefär samma ställe som tidigare. lax. dels tillverkare av sälsäkra redskap. Dock är torskmasken inte farlig för människan om fisken varit fryst eller ordentligt upphettad. När desperationen blir tillräckligt stor kommer man till oss. Han är övertygad om att redfiske: de går in och ut skapsutveckling för burfiske är rätt väg i hamn under samma för att rädda det småskaliga fisket. Glenn Fridh är fiskare i Blekinges skärgård med Karlshamn som hemmahamn. då har vi en chans. säger han. som att trötta ut fiskarna i buren. säger han. En studie inom programmet Sälar och fiske visade att det bara var några enstaka sälar som låg bakom majoriteten av alla besök i fiskeredskapen i det undersökta området. Men arbetet fortsätter och nya burar med undervattenskameror ska sättas ut av en medarbetare på SLU. Men vi forskare såg vad som höll på att hända och ville ligga steget före. vilket motsvarar cirka 5 promille av den totala populationen. Denna gång i Hamburgsund på västkusten. jämfört med en allmän jakt. med en livscykel där sälen är slutvärd och torsken mellanvärd. kustnära gå runt. De flesta av mina kolleger har jobbat hårt för att hålla näsan ovanför vattenytan. Videon från Ursholmen visade inga sälar. Dessutom har parasiten torskmask ökat i takt med antalet sälar. deras fiske drabbas ju allt hårdare. Men tack vare att det är bättre kvalitet på torskköttet kan han ta ut ett högre SMÅSKALIGT FISKE I Sverige bedriver kilopris.och ålfiske. men det beror nog mer på att burarna var felplacerade än på otur. Han har precis vittjat några av testburarna när vi pratar. nematod. Tillsammans med Sara Königson och Sven Gunnar Lunneryd testar och utvecklar han torskburarna i de fiskevatten där han tidigare fiskade med garn under flera år. Det låga kilopriset beror på att kvaliteten är dålig på den småväxta torsk som i dag fångas med garn och trål. – Det är väldigt tröstlöst att dra garn dag ut och dag in och allt som kommer upp är huvuden och fiskben efter att sälarna har varit framme. Förr fanns det fler arter att fiska. Som det ser ut nu är det fiskarna själva som skapar sälproblemen genom att inte byta redskap. Sven Gunnar Lunneryd kollar på ekolodet att buren hamnar på rätt typ av botten och på rätt djup. Perfekt! Där står den bra. I dag är fiskelyckan inte stor. alltså köttet.och ålfiskeförbudet i Östersjön har den ekonomiska situationen blivit svårare. burar av olika modeller. I dag är hamnarna döda. – För sju år sedan. enligt Glenn Fridh. – Kameran måste hänga upprätt i vattnet så att vi kan få med hela händelseförloppet runt buren. Om andra fiskare kan se att det går att tjäna pengar på burfisket. Så kallade ”slipstorskar” som är smala och magra och bara slängs har blivit allt vanligare i södra Östersjön. säger Glenn Fridh. I dag får fiskarna cirka 5–10 kronor kilot för torsken. Sälarna lär sig nya metoder. Det var levande hamnar med ett fungerande fiske. Därför tar utvecklingen lång tid. Jag insåg att garnfisket inte kommer att fungera och att det är ohållbart. Den ser inte alltför aptitlig ut när den hamnar på middagsbordet. nu kan vi packa ihop projektet. Därför är många fiskare skeptiska till att byta fiskemetod om man inte kan få ihop det ekonomiskt. I dag är det väldigt få fiskare som fångar tillräckligt stora mängder torsk för att få det att gå runt ekonomiskt. Förra året sköts ungefär 500 sälar. Men åsikterna håller på att ändras. säger hon. Men i och med lax. När jag började testa dem var mina fiskekolleger skeptiska och sa ”Fan det där kan du ju inte hålla på med!” De tycker att det bara är att ”skjuta bort säl-jävlarna”. Men nu har jag fått mer erkännande även från dem. men det hänger på att någon eller några fiskare tar ledningen. Jakten blir sannolikt mest effektiv när den inriktas på just de sälar som angriper fiskeredskap. Nu börjar även sydfiskarna se vad som händer och attityden håller på att vända. om sälen skadar fiskeredskapen. – Det var en annan bild i Blekinge förut. Försöken visade också att skadorna på redskapen minskade markant om en sådan specialiserad säl sköts. Sverige har Europas längsta kust och därmed bra förutsättningar för att kunna bedriva ett småskaligt kustnära fiske. Torskmasken är en rundmask. Dessutom behövs det myndigheter som ser till att smörja hela processen. Sara Königson menar att det just nu är ett dåligt klimat i branschen för att byta fiskemetoder. och fler och fler överger fisket då det inte håller ekonomiskt. dag med en båt som – Jag har hela trädgården full med är mindre än 12 meter. Nyligen röstades ett förslag igenom inom EU som innebär att all handel med sälprodukter är förbjuden. där de är inbäddade i en S-form på cirka 4 centimeter. Men för att burfisket ska komma i gång och fungera måste ett antal förutsättningar uppfyllas. säger Glenn Fridh. säger Glenn Fridh. Liksom ”Wow. skrattade de åt mig. Då är det inte läge att experimentera med nya redskap som man inte vet hur de fungerar. säger han. Det tar tid att lära sig nya fångstmetoder och var det är bäst att lägga burarna. Glenn Fridh uppskattar att om ungefär 2 000 man har 100 burar så behöver man få personer så kallat ungefär 3 kilo fisk per bur för att det ska småskaligt. vi har räddat det kustnära fisket!” Men så blev det så klart inte. Jag får instruktioner om hur mycket jag ska släppa på repet när vi sänker ner buren i vattnet. I infekterade fiskar hittar man masken i musklerna. Vi måste hitta ett nytt fiskesätt nu! Klockan är fem över tolv och det är egentligen för sent. Dessutom visade det sig att det var de magra torskarna vi fångade som har lågt värde. Jag kommer tillbaka och hämtar den på lördag. Skulle man däremot råka få i sig en levande torskmask kan man råka ut för både kräkningar och diarré. burfiske första gångerna och det fungerade.Ett fåtal värstingsälar ligger bakom nästan alla skador l Skyddsjakt på säl får i dag bedrivas av yrkes- fiskare. och fiskarna kunde på så sätt försörja sig på både torsk-. enligt Sven Gunnar Lunneryd: – Vi behöver dels aktiva fiskare som kan yrket och orkar hålla i. när jag åkte ner till södra Sverige och höll föredrag för fiskare om burfiske och sälproblem. l Forskning & Framsteg 1 — 2016 47 . De flesta forskare menar att en utökad skyddsjakt är nödvändig för att lindra skadorna på fisket. Jag var bara lite före med att byta metod. De ansåg att problemen bara fanns längre norrut. ” MARIA SUNDIN. men också för att inspirera. filosof 48 . informera och visa på nytänkande.Vi ska ta FÖRORD FRÅN FÖRFATTARNA ”Artikeln är skriven med glimten i ögat och för att roa. astrofysiker PETRA ANDERSSON. hästen Mars med oss till Av PETRA ANDERSSON & MARIA SUNDIN Illustrationer B JÖRN ÖBERG 49 . är förstås att vi är just människor. När det i dag inte finns några nya kontinenter att upptäcka. De kunskaper som en kolonisering av Mars kan ge oss. expansiva som vi är. långt tillbaka i tiden. alla vi som lever på jorden. ingen hund som minus 50 grader och viftar på svansen. Marslandskapet erbjuder en kuperad terräng under en gulrosa himmel. är gränslöst nyfiken. Att ta med hästar när vi koloniserar Mars gör det möjligt för oss att behålla kontakten med vår jordiska historia. Kan människor över huvud taget leva som människor utan djur i sin närhet? Vi har bevisligen aldrig gjort det. Ingen fåMedeltemperaturen är gelsång. med oss varandra. Och då ska vi ta med oss hästar. som färgas blå vid solnedgången. och som kan handla om både fysioterapi och psykoterapeutisk behandling. tyder på att djur påverkar oss på sätt som går utöver vad vi kanske i förstone skulle ha trott. Ny forskning visar att vår historia tillsammans med tamdjur är längre än man tidigare har trott. Vi gör det för att peka på en viss art. hästassisterad terapi. I alla fall enligt astrofysikern Maria Sundin och filosofen Petra Andersson. Man kan naturligtvis fråga sig varför vi skulle kolonisera Mars. Men det finns också orsaker utöver nyfikenhet och äventyrslusta. andra livsformer. Att fråga varför vi lufttrycket är mindre skulle ta med oss djur till Mars är näsän 1 procent av det vi tan som att fråga varför vi skulle ta har på jorden. faller det sig naturligt att blicken riktas mot andra planeter. NY UTSIKT OCH NYA KRAV Ryttare och häst behöver luft att andas. eftersom flytande vatten antagligen är en grundförutsättning för uppkomsten av liv och för att fyndet kan lära oss mer om Mars historia. Människor söker sig till djur. och vi har haft djur omkring oss lika länge som vi har funVäl framme på Mars nits. en viss livsform. Men flytande vatten är också viktigt ur en annan synvinkel: det kan underlätta för människor att i framtiden kolonisera Mars. Och lika meningslöst att tala om hästar – Equus caballus – om det vore den enda art som fanns. och en del djurarter verkar också söka sig till oss. Varför talar vi ens om människor. handlingskraft. En aspekt av att vi alls ser oss som människor. F rågan om att ta med sig djur till Mars knyter också an till en ännu djupare. krig och brist på livsmedel och vatten har genom den mänskliga historien gett upphov till folkvandringar och drivit människor på flykt. kommer vi inte heller att vilja avstå från. Erfarenheter från de behandlingsformer som går under samlingsnamn som djurassisterad terapi och mer specifikt. Människor har alltid gett sig av vidare. mot nya platser. till skillnad från andra arter? På samma sätt som vi talar om till exempel hästar. inga fjärilar. i olika former av behandling. NY MILJÖ. Eller någon annan planet. inte något annat djur. Det skulle vara meningslöst att tala om människan – Homo sapiens – om det vore den enda art som fanns. Fyndet fick stor uppmärksamhet. I höstas kom nyheten att amerikanska forskare hade funnit flytande vatten på Mars yta. Men varför ska vi ta med oss hästar och andra djur till Mars? Eller förresten – varför inte? Vi har länge levt RESTID: 8 MÅNADER med tamdjur.En vacker dag bosätter sig människan på Mars. Sådant som trängsel. kom- mer vi kanske inte att vilja leva utan. förutom att hon vill överleva om jorden blir obeboelig. Och de resurser som en kolonisering av Mars kan ge oss tillgång till. för den delen. Tillsammans med djur utvecklar människor självförtroende. rörlighet och kroppsbalans. Här förklarar de varför – och vad vi måste tänka på för att vara väl förberedda när det är dags att flytta. Det finns också forskning som visar att samspel med djur är bra för oss. Människor har också oberoende av varandra tämjt djur på olika håll i världen ungefär samtidigt. om det inte är för att på något sätt peka på just oss. 50 Forskning & Framsteg 1 — 2016 . är svår att ens föreställa sig. på just vår art. som på sitt specifika vis är både lik och olik andra arter. Svaret är att människan. resultat av evolutionen som vi är. som annars hade varit mycket svårare att få till stånd. samt skydd mot skadlig strålning och kyla. Djurens närhet kan också öppna för utvecklande och läkande samtal. mer existentiell dimension. Stora delar av vår kulturhistoria blir meningslös och obegriplig utan husdjur. Tomheten utan djur i vår närhet är det kallt och torrt. Livsvillkoren där skiljer sig drastiskt från vad både människor och hästar är vana vid på jorden. Låt oss därför fundera på de naturgivna förutsättningarna för att bosätta sig på Mars. I dag är medeltemperaturen på Mars lägre än –50 grader Celsius. och det har funnits hav. Kylan därute är troligen mer besvärande för människor än för hästar. DET FÖRSTA SPÅRET ISTOCK. Men. så rör det sig om ytterst små mängder. Planeten har dock tidigare under sina cirka 4. Det är i branta och solbelysta sluttningar som man har hittat de små vattenmängderna. De kan lättare hantera kylan. det vill säga vatten i stora mängder.Vår egen måne ligger betydligt närmare än Mars. Precis som jorden har Mars ändå årstider. floder och sjöar. Den låga temperaturen behöver alltså inte utgöra ett etiskt argument mot att ta med hästar till Mars. Vår röda granne är som en kall och torr öken. tillsammans med hästar har återfått självrespekt och framtidstro. eftersom den helt saknar en skyddande atmosfär. Det finns behandlingsformer där flickor. Hästen är ett av de djur som man har längst erfarenhet av i djurassisterad terapi. FEI Denna bild av ett hovavtryck på månen användes som julkort av FEI. eftersom hästar är mer bekväma med lägre temperaturer än vad människor är. vilket gör det flytande även vid minusgrader. genom att äta mer. Den tunna luften på Mars består till 95 procent av koldioxid. men är inte lika intressant att kolonisera. förutom att Forskning & Framsteg 1 — 2016 51 . världsfederationen för ridsport. Dagens kalla och torra klimat på Mars beror på att planeten på grund av sin låga gravitation har förlorat större delen av sin ursprungliga atmosfär. vilket gav artikelförfattarna idén till att skriva denna artikel om hästar i rymden. vilket gör det omöjligt att andas för alla oss som behöver syre. och det finns inget magnetfält som skyddar mot farlig kosmisk strålning. Det finns inget ozonlager som hindrar ultraviolett strålning från solen att nå ner till ytan. Och även om man har upptäckt flytande vatten på ytan. Under gynnsamma förhållanden kan temperaturen stiga upp mot +20 grader. Det innehåller höga halter av olika salter. och från natt till dag. Det mesta finns antagligen i frusen form under ytan. samtidigt som de i sin häst har haft en förtrogen som aldrig sviker dem och som aldrig för vidare deras hemligheter. och temperaturen varierar från vinter till sommar. och lufttrycket är mindre än 1 procent av det vi har på jordytan. som utsatts för sexuella övergrepp och som utvecklat svåra självdestruktiva beteenden.5 miljarder år haft ett betydligt varmare klimat än i dag. Sammantaget tycks förutsättningarna kanske inte vara de bästa för vare sig människor eller hästar. där astronauterna snabbt kunde anpassa sitt rörelsemönster. Vilka spännande idrottsliga möjligheter detta öppnar för! Med den låga gravitationen på Mars skulle en hopphäst antagligen kunna hoppa nästan tre gånger så högt som på jorden! Då talar vi om Grand Prixhoppning med nästan 4. Vi vet inte hur de skulle reagera. På Mars skulle en häst kunna hoppa runt 4. Det är å andra sidan mer än dubbelt så mycket som på månen. ämför vi med klimatet på vår andra grannplanet. som gjorde att de kunde gunga med i vågorna när det stormade. Dessa nya förutsättningar kan också leda till nya kunskaper om att träna hästar och om förtroendet mellan människa och häst. eftersom gravitationen är ungefär 37 procent av jordens gravitation. finns det även fördelar med Mars. Här är några exempel: MED SHACKLETON MOT SYDPOLEN 1907 Sir Ernest Shackleton tog sig nästan till Sydpolen och i expeditionen ingick flera sibiriska hästar.6 meter. Cortez resa till Mexiko förde hästen till Nordamerika. men dess yta är å andra sidan ungefär lika stor som ytan av jordens samtliga kontinenter. På månen. framstår klimatet på Mars som direkt behagligt.6 meter höga.5 meter höga hinder. Det får vi göra på Mars också.5 meter. Djuren förvildades och togs så småningom upp i delar av de ursprungliga kulturerna. HUR HÖGT KAN EN HÄST HOPPA PÅ MARS? På jorden är hindren i de största hoppklasserna runt 1. Hur får vi hästen så tillitsfull att den hoppar över ett hinder som den inte kan se över? Förtroendet mellan människa och . Det finns alltså lika mycket plats för landlevande varelser som på jorden. Jordens hästar saknar erfarenhet av att ridas mot så höga hinder. Enligt Shackleton föredrog de dessutom den kosten framför vanligt foder. MED SCOTT MOT SYDPOLEN 1910 en del av nackdelarna framstår som hanterliga. där genomsnittstemperaturen ligger på +500 grader. Inte heller de manchuriska ponnyerna som hämtats i Sibirien överlevde expeditionen. Hästarna fick stöd under buken av ett slags hängmatta. Hästen har följt med oss på flera upptäcktsfärder genom historien. till exempel. i ett jordiskt Grand Prix är hindren högst 1. vilket betyder att det inte är omöjligt att leva i det klimatet. NORDAMERIKA 1519 Conquistadorerna transporterade hästar ombord på sina skepp. vilket inte skulle kräva någon större anpassning. men dog under återresan. Ännu en fördel är att Marsdygnet är 24 timmar och 40 minuter långt. Vi har erfarenhet och teknik för att här på jorden kunna hantera temperaturer inom det intervall som finns på Mars. Massan och storleken på planeten Mars medför att gravitationen bara är ungefär 37 procent av gravitationen på jorden. Planeten Mars är betydligt mindre än jorden. Senare expeditioner till ön utvecklade användandet av hästar och man lärde sig att gräva ut stallplatser i snön som skydd mot vinden. De fick äta köttbaserad kost av praktiska skäl.Hästens tidigare resor GRÖNLAND 1888 Polarexpeditionernas fader Fridtjof Nansen korsade Grönland med hästdragen släde. Ve- nus. motsvarar en dag två jordiska veckor. Kanske skulle hästarna uppfatta hindret som en vägg. 52 J SIBIRISK HÄST (YAKUTPONNY) JOHAN JARNESTAD Scott tog sig hela vägen till Sydpolen. det är ju en dygnsrytm som både vi och våra hästar är vana vid från jorden. fof. I dressyren bedömer man bland annat hästens takt och tempo i relation till varandra. som omfattar bådas discipliner samt hippologi – hästkunskap. Hur tempot utvecklas är svårare att säga. vilket krävs för att ”Djurskyddslagen är restriktiv när det gäller vilka restider som hästar får utsättas för – och de måste kunna röra på sig under resan. Men vi vill redan nu passa på att ifrågasätta meningen med att ta en människa till Mars. När man väl har fått de första hästarna till Mars. vana vid på jorden. Det kan tyckas märkligt att ens fundera över hästar på andra planeter. De har introducerat ett gemensamt forskningsområde som de kallar filoastrohippofysiksofi. l med takten blir långsammare än på jorden. och dagens internationella tävlingshästar är vittberesta. Konsekvenserna för dressyren är svårare att förutsäga. ur en mängd olika perspektiv.) är fil.v.dr i praktisk filosofi. är ändå något annat. om inget husdjur kan följa med. kan inavel undvikas med embryotransplantationer från hästar på jorden.” Forskning & Framsteg 1 — 2016 53 . Precis som astronauterna på månen. Ett gåband för hästar på rymdskeppet skulle kunna lösa det problemet. Det bli inte lätt att döma i interplanetära mästerskap i ridsport! Att föda upp hästar på Mars ter sig lätt. Roboten Curiosity har rullat runt på Mars sedan augusti 2005. med mer passageliknande rörelser i trav. LÄS MER & KOMMENTERA! www. Dess uppdrag är bland annat att undersöka marken samt att ta fotografier.se häst ställs på prov när ryttaren ska förmedla till hästen att den klarar av språnget. kommer hästarna högst sannolikt att svara på den lägre gravitationen med ett förändrat rörelsemönster. Men hur ska hästarna komma dit? Hästar har tidigare i historien transporterats långa sträckor till havs på segelfartyg. I hoppningen leder det till att högre språng blir möjliga. Hon undervisar vid Göteborgs universitet och forskar vid Södertörns högskola om relationer mellan häst och människa. men det avgör resultatet i tidshoppning och i trav. Hon forskar även om hästar och sportteknologi. utan också för att undvika kolik som kan leda till tarmvred. när vi inte ens vet om vi någonsin kommer att kunna ta människor dit. Det är inte bara för motionens och styrkans skull. där hon forskar om astrofysik. förutsatt att grödor och andra resurser är på plats.och galoppsporterna. Hästar som växer upp på Mars har nog redan från början rörelser som avviker från det vi är Men en åtta månaders resa genom rymden.DAVID MAGNUSSON Om forskarna: NASA Petra Andersson (t. Galoppen bör få ett längre och högre svävningsmoment i varje språng. Den lägre gravitationen bör leda till att hästens steg och där- komma fram till Mars. Maria Sundin är docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. vilket är den mest överhängande faran. Djurskyddslagen är restriktiv när det gäller vilka restider som hästar får utsättas för – och de måste kunna röra på sig under resan. Denna selfie är sammansatt av flera olika bilder. Därför återvänder vi till ISENS RIKE Fo to STAFFAN WIDSTRAND / NPL 54 Forskning & Framsteg 1 — 2016 . De arktiska isvidderna bjuder på unik information om vår planets förflutna och klimatets nuvarande tillstånd – och över­ väldigande naturupplevelser. Och Forskning & Framsteg kommer helt säkert att få anledning att fortsätta bevakningen i lika stor omfattning som under de senaste 50 åren. F&F 2/1966. förändringar i klimatet och människans påverkan på jordens temperatur. I Forskning & Framstegs första nummer. Arktis och polarexpeditionerna innehåller också äventyr. som kom ut 1 september 1966. är det en förvånansvärt aktuell notis. Med tanke på att det på den tiden var en mer omständlig process att producera en tidskrift. skriver om vad historiska bilder av glaciärer kan berätta. /Patrik Hadenius. finns en längre artikel om resultaten från resan till Svalbard och Arktis. och han tecknade också omslaget till F&F 2/1988. Smältande glaciärer är troligen den mest påtagliga effekten av klimatförändringarna i dag. Därför är polarforskningen ett av våra populäraste ämnen. har det återkommit många gånger. chefredaktör Forskning & Framsteg 1 — 2016 55 . Nya effektivare fartygsrutter genom Nordostpassagen och råvaruprospektering gör Arktis intressant. Andrées polarexpedition 1897 är kanske det bästa exemplet. Men regionen har knappast tappat sin lockelse. Möjligen är de strapatsrika expeditionernas tid över. På följande sidor återkommer vi till ämnet. Att inleda jubileumsåret med en artikel om polarforskning känns rätt på många sätt. när Per Holmlund. finns en liten notis om en expedition till Spetsbergen. Forskningen på Arktis och isarna där är intimt kopplad till en av vår tids svåraste utmaningar. Redan i numret därpå. Expeditionen genomfördes samma sommar. Förutom att ämnet förekom i de första två utgåvorna av Forskning & Framsteg. som senare blev professor i glaciologi vid Stockholms universitet. tragiska öden och mysterier. Artikeln skrevs av Valter Schytt. Med på en stor expedition 1980 följde illustratören Gunnar Brusewitz. Valter Schytts efterträdare som professor i glaciologi. eller som har tagits för topografisk kartering. som miljöskildring. Det fanns alltså ett nationellt intresse av att förstå istiden och dess verkningar. När isar av det slag som finns på dessa öar smälter. men det finns även fotografier. vetenskaplig avbildning. De användes som skolplanscher eller som illustrationer i läroböcker och i populärvetenskapliga skrifter. Svalbard. Bilder användes i flera syften. Det fanns olika drivkrafter bakom detta och den främsta var av vetenskaplig natur. Otto Torell kan med fog sägas vara den forskare som inledde den svenska högkonjunkturen inom polarforskningen. Istidsteorin förklarar hur det svenska landskapet har bildats. å andra sidan främst fotografiskt. . fotograferat landskapet sommaren 1898.Nya besök visar isarnas nyckfullhet E Av PER HOLMLUND Bilden har i alla tider använts som hjälpmedel i forskningen. och den fotografiska bilden gör sitt intåg i den svenska polarverksamheten i och med Otto Torells expedition till Spetsbergen år 1861. Miljöskildringar finns med olika grad av exakthet. Jag hade varit assistent i ett glacialmeteorologiskt projekt i tre månader och skulle nu åka hem med isbrytaren Ymer som låg förankrad på andra sidan ön. visade sig senare vara nästan exakt den som Hamberg hade valt 82 år tidigare. och i hög grad genom svenska geologers insatser blev den internationellt accepterad på 1870-talet. Det vetenskapliga materialet är 56 Forskning & Framsteg 1 — 2016 Fjällräven är ett av de få landlevande däggdjur som lever på Svalbard. Därifrån hade Axel Hamberg. Under 1800-talets senare del var Sverige en framstående polar- nation. liksom också lockelsen att bli den förste att sätta sin fot på Nordpolen. Nu ville jag fotografera från samma plats. Parallellt med dessa rena forskningsmotiv. Nu har det gått ytterligare 36 år och jag är nyfiken på hur det ser ut där i dag. dokumentation och som upplevelseskildrare. I stället fick jag intala mig att jag var Hamberg och just hade kommit upp till toppen. professor i geografi. för att sedan kunna jämföra bilderna – och jag hade fått lov att landa eftersom vi ändå passerade berget. blottläggs landskap och växtdelar som legat skyddade från väder och vind under mycket lång tid. men också där förekommer teckningar och målningar. Det är bilder som visar glaciärers utbredning och växters och djurs utseende. och den var till god hjälp vid exempelvis malmletning. Min förhoppning var att det någonstans skulle finnas ett röse där han hade placerat sin kamera. Tillsammans ger dessa bilder en bred och spännande bild av polarnaturen och polarexpeditionerna för hundra år sedan. Då rör det sig oftast om målningar. var det alltså jakten på brytvärda mineral som drev på. Och när jag jämförde bilderna syntes det tydligt hur istäckena på Retziusberget hade blivit väsentligen mindre. Under en expedition år 1861 hade han med sig både en konstnär och en fotograf och även ytterligare en geolog vid namn Erik Adolf ROY MANGERSNES/NPL n mycket tidig morgon den 1 augusti 1980 blev jag hämtad med helikopter från vår bas på södra Kongsöya. Men eftersom jag inte hade sett Axel Hambergs bilder. Men det är fortfarande målningarna som är stommen i illustrationsmaterialet. De skildrar också specifika händelser och hur livet gestaltade sig under expeditionerna. så visste jag inte var han hade stått. Varken jag eller piloten Gunnar Jansson kunde dock finna några ledtrådar. och bilderna hjälper oss att förstå hur landskapet har förändrats. Den så kallade istidsteorin hade gjort stora framsteg inom vetenskapen. Det var kristallklart med en varm nattsol som gav ett fantastiskt ljus och fick de isbjörnar som vi passerade att lysa som gula ullnystan. Från mitten av 1800-talet börjar även de målningar som görs under expeditioner att eftersträva naturtrogenhet. Vart skulle jag gå för att kunna överblicka det jag var mest intresserad av? Den plats jag till slut bestämde mig för. Vi skulle flyga över ett berg som heter Hårfagrehaugen. ringsarbete kring Danskön och Amsterdamön under sommaren 1896. medan Nordenskiöld representerade ett mer tvärvetenskapligt angreppssätt som inkluderade prospektering och en vilja att nå Nordpolen. kan ses som ett monument över den intensiva polarforskningsperiod som rådde under 1800-talets andra hälft. där många svenska expeditioner hade varit under sent 1800-tal. En av hans främsta insatser för vetenskapen gällde kopplingen mellan den temperaturhöjning som hade obForskning & Framsteg 1 — 2016 57 . Han från 2011 är tagen av var en duktig fotograf och ansvarade artikelförfattaren också för ett fotogrammetriskt karte. Hans W:son Ahlmann. Geer fotograferade den Nils Strindberg ansvarade för do1901. som ingenjör Andrées ballongfärd sommaren 1897. Svenskhuset. att besöka Nordostlandet på Svalbard. samt också att man bedrev jakt och fiske. Målning är gjord av av Gerhard von Yhlen och visar även isläget. Det byggdes sommaren 1872 och är den äldsta byggnaden på Svalbard. Ahlmann kunde därför ta vid där föregångarna hade slutat och utnyttja tidigare dokumentation av exempelvis glaciärer. Torell hade en smalare inriktning på specifika forskningsfrågor. Den nedre bilden kumentationen under färden. Denna storhetstid innehöll även lite märkliga inslag.Per Holmlund. V id förra sekelskiftet hade Sverige tre stationer på Spetsbergen. Det nedre fotot är från Gerard De Geers expedition till Adventfjorden år 1896 och visar arbetsuppgifter. och det var intressant eftersom det förlitade sig på modern teknologi. typ av utrustning och mathållning. Platsen för expeditionen var klassisk ”svensk” mark. men helt klart är att Andrée hade gott stöd från forskarsamhället för sitt företag. Det är i dag svårt att sätta sig in i hur man tänkte då. Han uppkallade en vacker glaciär efter sin fästmö Anna. som senare skulle bli det stora namnet i svensk polarforskning. Sommaren 1930 gjordes de sensationella fynden av resterna av Andréexpeditionen på Vitön i östra Svalbard. Det var stora välbyggda hus med tillhörande uthus. Detta inspirerade den nytillträdde professorn i geografi vid Stockholms högskola. Nordenskiöld. medan ett hus vid Kapp Thordsen i Isfjorden står kvar och är renoverat. Men 110 ÅR AV IS-HISTORIA vad man egentligen trodde om dess Rimfaxeglaciären möjligheter kan vi bara gissa – och den vid Lomme Bay på tragiska utvecklingen känner vi väl till Svalbard har krympt genom den mångfald böcker som skrirejält sedan Gerard De vits om expeditionen genom åren. Två av dessa har sedan dess fått förfalla. som det kallas. och även därefter. Det sågs som djärvt. Fotot är taget av Otto von Knorring och i mitten syns De Geer vid sitt mätinstrument.Av den övre målningen framgår vilka instrument och vapen som Torells expedition till Spetsbergen år 1861 var utrustad med. men utan egentlig kommentar. men det var inte främst hans vetenskapliga gärningar som satte avtryck i samtiden. låg planenligt kvar under vintern. Fotograf okänd. Han hade en doktorsgrad. bilden i mitten togs av Hans W:son Ahlmann 1931 och den nedersta är tagen av artikelförfattaren Per Holmlund 2011. men sedan dragit sig tillbaka och blivit aningen mindre än 1901. Fartygen Polhem. Onkel Adam och Gladan ligger infrusna i packisen. men överraskades av indrivande packis och fick övervintra. 58 Forskning & Framsteg 1 — 2016 Sorgfjord år 1899. När Hans W:son Ahlmann besökte denna plats sommaren 1931 visade det sig att glaciären hade avancerat lite efter 1901. Mannen i hatt är den excentriske resenären och botanisten Torild Wulff. GERARD DE GEER. Wulff omkom i samband med en Grönlandsexpedition år 1917. så bilden publicerades. 1901 Sjösättning av landstigningsbåt under den geologiska exkursionen i Isfjorden år 1910. Den övre bilden är tagen av Gerard De Geer år 1901. Detta scenario passade inte riktigt in i bilden av retirerande glaciärer som Ahlmann arbetade med. som också gav namn åt stationen varifrån bilden är tagen. men ändå inte så dramatiska som vi kan se på andra håll på Svalbard. 1931 Mosselbukta april 1873. Onkel Adam och Gladan skulle ha lämnat platsen i september 1872. Förändringarna är mycket påtagliga. AXEL ENWALL 2011 .Rimfaxeglaciären vid Lomme Bay på Svalbard. Polhem. i närheten av den svenska stationen. utan snarare hans personliga utstrålning och upptåg. under 1966 och 1967. Fokus låg på den senaste nedisningen i området. men klimat är inte bara temperatur. ning har förändrats över tid. Ett sådant exexpeditioner till både empel är hur glaciärernas utbredArktis och Antarktis. och de Under åren 1996–2004 kan ge unika svar på våra frågor.VITÖN SPETSBERGEN HÅRFAGREHAUGEN ARKTIS MARGARETA HANSSON JOHAN JARNESTAD SVALBARD KONGSÖYA RETZIUSBERGET NORDPOLEN GRÖNLAND Svalbard är. har flera av arkiven nu inventerats och bilderna har skannats in i hög upplösning. sedan Spetsbergtraktaten undertecknades 1920. nederbörd. molnighet och avdunstning kan ge en glaciär ett tillskott som matchar en ökad avsmältning. En horisont av pimpsten från ett vulkanutbrott för omkring 6 000 år sedan kunde följas på alla stränder. Ahlmann konstaterade att en kraftfull reträtt kunde ses nästan överallt. Drygt tio år senare genomfördes expedition Ymer -80.alvin-portal. Glaciärernas storleksförändring under 1900-talet är här ganska blygsam jämfört med vad som kan observeras på Svalbards västkust. Den generalla bilden att alla glaciärer har blivit mindre sedan 1800-talet stämmer naturligtvis. Bilderna finns sökbara och fritt tillgängliga på: www. Detta ger oss möjlighet att reflektera över att de naturliga förloppen inte är enkla. För att göra bilderna tillgängliga för forskare och en intresserad allmänhet. Det är visserligen klimatet som bestämmer glaciärens storlek och form. Öarna har cirka 2 800 invånare. Gunnar Hoppe och Valter Schytt genomförde senare expeditioner. professor i glaciologi vid Bilderna gör det möjligt för oss Stockholms universitet. Detta gav en pedagogiskt god illustration av den olikformiga landhöjningen. Under en 120 år lång period hade bilder och fotografier skapats som förevigade miljöns förändringar – en miljö som Bläddra bland unika bilder l Den bildskatt som har samlats in sedan 1861 är i dag splittrad på många institutioner. samt för att säkra materialet inför framtiden. Den största ön heter Spetsbergen och huvudort är Longyearbyen. men inte i Faxedalen. utan mycket komplicerade. att följa förändringarna. en norsk ögrupp. serverats under 1900-talets början och det faktum att alla glaciärer runt norra Atlanten minskade i utbredning.och 1940-talen uppmärksammade Hans W:son Ahlmann att det fanns ett tydligt mönster i glaciärernas minskade utbredning kring norra Atlanten och den temperaturökning som skett sedan sekelskiftet.org OM FÖRFATTAREN: vi nu väntar oss ska förändras än Per Holmlund är mer i framtiden. Under 1930. östra Spetsbergen och kringliggande öar. som tydligt visade att isen med centrum i Barents hav hade dominerat istiden. l Forskning & Framsteg 1 — 2016 59 . men det finns skillnader som handlar om hur mycket de har minskat. Deras arbete var alltså en förlängning av dem som hade satts i gång långt tidigare. Ett bra exempel är glaciärerna i Faxedalen som ligger på nord- östra Spetsbergen. lopp inte helt stämmer med vad Han har gjort forskningsvi har trott oss veta. Det finns flera skäl till att vissa glaciärer kan uppvisa ett lite avvikande mönster. var han föreståndare för Men de kan också öka komplexiTarfala forskningsstation tetsgraden när observerade föri Kebnekaisefjällen. Bilderna ger oss en möjlighet att studera glaciärers förändring i regional skala och i ett långt tidsperspektiv. Och det är också denna forskning som skildras i den då nystartade tidskriften Forskning & Framsteg. Förändringar i vindar. Hoppe och Schytt studerade landhöjningens mönster runt Nordostlandet. Den satte punkt för den analoga tidsålder som inleddes omkring 1860. FRÅGOR + SVAR Anders Nilsson är vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar. samt komplikationer under gravidi­ tet eller förlossning. Karolinska institutet 60 ISTOCK ! . Downs syndrom). Tidigare har man betraktat moderns ålder som avgörande. Med åldern ökar risken för cellmutationer (hos både mamman och pappan). Man ska också ha klart för sig att den generella ökningen av psykisk ohälsa hos unga till största delen består av fler fall av depression och ångest. forskare i psykiatrisk epidemiologi. /Andreas Lundin. men ny forskning pekar på att det i själva verket kan vara faderns ålder som är den bakomliggande orsaken (se Myt att äldre kvinnor har sämre ägg. men har hittats i flera studier. Denna riskökning med stigande ålder är inte lika stark som för Downs syndrom. Att precisera om det i grunden är mammans. pappans eller bådas ålder i kombination som är kopplad till barnets risk är metodologiskt svårt – helt enkelt därför att par tenderar att vara ungefär jämnåriga. vilket inte anses ha koppling till föräldrarnas ålder.se ? Vilken roll har föräldrarna? Finns det ett samband mellan högre ålder hos dagens förstföderskor och allt fler psykiska diagnoser hos unga? /Anders Ludvigsson Det finns ett sedan länge rapporterat samband mellan föräldrarnas ålder och risken för kromosom­ avvikelser hos barn (t. F&F 9/2012). Såväl moderns som faderns ålder har också visat sig ha en statistisk koppling till risken för neuropsykiatriska störningar som schizofreni. En alternativ hypotes är att personer med ärftliga anlag för en neuropsykiatrisk störning på grund av personlighet eller egen sjukdom skaf­ far barn senare i livet. bipolär sjukdom.ex. Utvecklingen mot senare föräldraskap har gjort att detta samband fått mycket uppmärksamhet – inte minst eftersom det sammanfaller med en till synes parallell ökning av vissa neuropsykiatriska diagnoser bland barn. FRÅGA ANDERS! fraga@fof. Enligt vissa hypoteser är detta orsaken till att äldre föräldrars barn löper en ökad risk för att drab­ bas av en neuropsykiatrisk störning. autism och adhd. Det är emellertid osannolikt att det är äldre för­ äldrar som ligger bakom ökningen av andelen perso­ ner som fått en adhd­ eller autismdiagnos det senaste decenniet – riskökningen per extra år hos föräldrarna är inte stark nog för det. Hur har i så fall månen undkommit att kollidera med alla dessa isklumpar och bli vattenfylld på samma sätt? Eller vart har det vattnet tagit vägen? /Ferenc Blaho Under ett par hundra miljoner år i början av sin existens blev jorden bombarderad av asteroider och kometer från det yttre solsystemet. i vilken det bedrevs ett omfattande fiske. Forskning har visat att denna drama­ tiska minskning av Aralsjön beror på en expansion av bevattnat jordbruk i regionen. Även månen blev bombarde­ rad av dessa objekt. eftersom den generellt låga nederbörden i området inte förändrats. Stockholms universitet ? En elsladd av eld? Leder en ljuslåga elektricitet? /Elis Du kan enkelt testa detta hemma: tänd ett ljus. men också veteodling. Av Aralsjön kvarstod då bara två mindre och betydligt saltare sjöar. Aralsjön får sitt vatten från ett stort avrinnings­ område på över 1. som nu är viktig för regionens matförsörjning. När jag testade blev utslaget ”–”. /Georgia Destouni. professor i hydrologi. I relativa mått har tillförseln av vat­ ten minskat med nästan 80 procent på grund av konstbe­ vattningen. Dessa objekt innehöll stora mängder vatten. det vill säga ett oändligt stort motstånd.Varför är månen inte blöt? ? För drygt 50 år sedan räknades Aralsjön som världens fjärde största sjö. När vattnet frigjordes från asteroiderna och kometerna i de explosiva kollisionerna. professor emeritus i astronomi. Månens massa är endast 1/81 av jord­ ens massa och gravitationen på månens yta är endast 1/6 av den på jorden. Detta är orsaken till Aralsjöns dramatiska minskning. i form av is. stick in de två elektroderna i lågan och läs av motståndet. Den lilla Aralsjön i norr har delvis återställts och stabiliserats. Stockholms universitet hela yta) från 1900­talets första hälft till sekelskiftet. Det betyder att ljuslågan inte har någon ! Forskning & Framsteg 1 — 2016 61 . Det utesluter inte att det kan finnas något vatten infryst under månens yta och detta har faktiskt observerats i mörka kratrar nära månens poler av NASA:s LCROSS mission år 2009. men må­ nen är inte tillräckligt massiv för att kunna kvarhålla den stora mängd vatten som an­ lände på detta sätt. I ett tidigare nummer (F&F 10/2014) skrev ni att vattnet på jorden förmodligen kommer från rymden. med nära 30 millimeter per år (utsla­ get över avrinningsområdets /Aage Sandqvist.8 miljoner kvadratkilometer (runt fyra gånger Sveriges yta). medan den stora Aralsjön i söder har fortsatt minska och är nu ISTOCK ! nästan helt borta. Framför allt har bomullsodling ökat mycket. ! ? Vart har Aralsjöns vatten tagit vägen? Stämmer det att 90 procent av Aralsjön har försvunnit på grund av klädtillverkning? /Tadeo Davidsson Från 1900­talets mitt fram till sekelskiftet förlorade Aralsjön cirka 90 procent av sin vattenvolym och 75 procent av sin vattenyta. ta fram en voltmeter med resistansmätning. undkom stora mängder vat­ ten snabbt månens tyngdkraft och flydde ut i rymden som vattenånga. Den ökade vattenanvändningen för bevattnat jordbruk i detta område har ökat förlusten av vatten till atmosfären. Detta har lett till en mins­ kad vattenavrinning till sjön med ungefär lika mycket. genom avdunstning och växttranspiration. att det inte finns några veten­ skapliga belägg för att en poets hjärta kan få en annan person att börja skriva dik­ ter. Själva tillfrisknandet är i sig en möjlig orsak till att personen förändras. Karolinska institutet ISTOCK En person som genomgått en hjärttransplantation började plötsligt att skriva dikter.FRÅGOR+SVAR ”Det är alltså fullt möjligt att en hjärttransplantation leder till någon form av förändring av personligheten. med narkos. Dessa minnesceller gör oss immuna mot sjukdomar vi redan haft. Men vad donatorn tyckte om poesi spelar i sam­ manhanget ingen roll. Man skulle kunna tro att en ljuslåga leder elektricitet. Ljusbågen i överslaget blir då ett plasma med tillräckligt hög jonise­ ringsgrad för att leda ström. /Maria Lindskog. Det som kallas minnesceller i blodet är en del av immunsystemet. leder elektricitet eftersom den innehåller fria laddning­ ar som kan röra sig i ett elektriskt fält. som också kallas plasma. Min fundering: Kan minnesceller ha följt med bland blodrester? Kan i så fall även den som fått en blodtransfusion genomgå en personlighetsförändring? /Bo Lindkvist Det är en spännande tanke att man skulle kunna transplantera egenskaper – men det är tyvärr inget som det finns några belägg för. Vi vet att dessa fysiologiska reaktioner påverkar hjärnan och de nätverk som styr vår per­ sonlighet. Det är därför lätt att tro att dessa händelser hänger ihop. ett virus) och snabbt aktiverar immunför­ svaret. medan antalet molekyler är cirka 1019 per kubikcentimeter. vilket kan initiera ett överslag vid lägre fältstyrka än om det inte fun­ nits någon låga. forskare i neurovetenskap. Chalmers ? Går det att transplantera en poetisk ådra? I en tv-dokumentär berättades om en hjärttransplantation där patienten en tid efter operationen började bete sig annorlunda och skriva dikter. stress inför operationen med mera.ex. Före ingreppet var patienten allvarligt sjuk – det är ju därför hen får ett nytt hjärta – och efter ingrep­ pet är sjukdomen borta. När vi rett ut detta. även om de bara råkat sammanfalla. Kan det finnas ett samband? . Hjärt­ transplantation är också ett omfattande ingrepp. Bara en molekyl på miljarden är joniserad! Om man däremot lägger på ett tillräckligt starkt elek­ triskt fält kan de fria elektro­ 62 Forskning & Framsteg 1 — 2016 nerna och jonerna som finns i lågan accelereras. eftersom den delvis är joniserad. immunosuppressiva läkemedel för att förhindra avstötning. Det är alltså fullt möjligt att en hjärttransplan­ tation leder till någon form av förändring av personlig­ heten. vilket ger dålig ledningsför­ måga. inflammation. En joniserad gas. Men joniseringsgraden i ljuslågor är oftast mycket låg. vill jag ändå kommentera alla förändringar som en hjärttransplantation innebär. Våra hjärnor är bra på att hitta mönster i våra erfaren­ heter – det gör det lättare att förstå och hantera verklig­ heten omkring oss. /Tünde Fülöp. I detta fall har två ovanliga saker hänt: en hjärttransplanta­ tion och en personlighets­ förändring. Senare fann man att hjärtats donator varit poet.” mätbar ledningsförmå­ ga. som känner igen främmande ämnen (t. Senare framkom att donatorn hade varit poet. men ! de har inget att göra med vad vi vanligen kallar minnen. Antalet joner i en låga är av storleksordningen 1010 per kubikcentimeter. professor i fysik. T H E TAVÅ G O R (4 –7 H Z ): DÅ S IG. AV S L A P P N A D. ÄV E N R E M -S Ö M N. PÅ VÄ G AT T S O M N A . D E LTAVÅ G O R (0. 3 N EU R O N E R ELEKTRISKT FÄ LT 1 Värdena från varje elektrod blir en egen kurva i den graf som ritas upp (elektroencefalogrammet). EEG används också för att utreda hjärnskador efter sjukdom eller en olycka. Eftersom stora grupper av celler aktiveras synkront. D R Ö M LÖ S S Ö M N. Hjärnans signalering sker bland annat med strömmar av positivt laddade natriumoch kaliumjoner.EEG – SÅ LÄSER MAN HJÄRNANS VÅGOR Din hjärna arbetar så hårt att det ger upphov till små elektriska strömmar. och kan bland annat visa var i hjärnan anfallen har sitt ursprung. dels om hjärnan som helhet uppvisar ett avvikande mönster. Vid forskning används ofta ett större antal. ANDERSSON 63 . KÄLLA: NEUROFYSIOLOG THOMAS I. 3 –3 H Z ): D J U P. Undersökningen visar dels om aktiviteten i någon del av hjärnan skiljer ut sig. Dessa är cirka 25–150 mikrovolt. Kliniskt används i regel ett 20-tal elektroder. E T T E P IL E P T I S K T A N FA L L K Ä N N E T EC K N A S AV U P P R E PA D E S P IK E S – KO R TA VÅ G O R M E D H Ö G A M P L I T U D. Så här fungerar elektroencefalografi. EEG. och eftersom cellerna ligger riktade åt samma håll i hjärnbarkens yttersta lager blir de elektriska svängningarna så stora att de går att mäta. Det ger upphov till pyttesmå elektriska spänningsförändringar. Syrebrist hämmar cellernas aktivitet och sänker frekvensen på vågorna. Av Anders Nilsson & Johan Jarnestad 2 ELEKTROD Vid EEG placeras elektroder i ett koordinatsystem på huvudet. Redan på 1920­talet upptäcktes hur de strömmarna kan mätas med elektroder på huvudet. EEG används ofta för att utreda epilepsi. Elektroderna mäter spänningsförändringar på utsidan av huvudet. 1 SEKUND B E TAVÅ G O R (15 –2 5 H Z ) A L FAVÅ G O R (8 –14 H Z ): VA K E N . Jag tror faktiskt att de flesta svenskar kommer att ha åkt i en så­ dan på vissa motorvägar runt 2020. Man delar ut surfplattor till skolelever som surfar fritt och lär sig mindre. skriver du på ett ställe i boken.” Redaktionen tipsar En annan sak är att vi för några år sedan trodde att internet skulle vara ett verktyg för demokratisering och mänskliga rät­ tigheter. skolan. Tänk dig en talande sverigedemokratisk assistent eller en LO­assistent. Man kan tänka sig att de ges politiska preferenser. 64 Forskning & Framsteg 1 — 2016 – Vi lever i en pågående automatisering redan nu. och det kan leda till ytterligare polarisering av samhället. men det stämmer inte. äldreomsorgen. Vi har ofta löst kriser genom vår förmåga till radikala samhällsförändringar. Vad händer då? 6 frågor till ST E FA N FÖ LST E R. trans­ porterna – och det är viktigt att vi gör det bästa av det som sker nu. som kommer att för­ ändra vår arbetsmarknad i grunden inom några år. Och det är ganska snart. Samtidigt finns det en risk för att delar av samhället kommer att passivi­ seras.BÖCKER ”Vi bör inte underskatta risken för att diktatorer eller terrorister använder sig av tekniken på ett destruktivt sätt. Sådant kan tänkas polarisera samhället ytterligare. EKONOMI 1 | Varför har du skrivit denna bok? – För att detta är en fråga som påverkar så många olika fält – arbetsmarknaden. Men en annan sak är att smarta självlärande assistenter kan ges person­ ligheter eller åsikter. 2 | Vad är det viktigaste du vill ha sagt med boken? – Att många arbeten kommer att automatiseras. men det som kommer att ske de närmsta åren är att vi kommer att se allt fler robotar och datorer som lär sig själva. men att ar­ betslinjen kommer att vara lika viktig i robotåldern. På samma sätt måste vi nu förstå vad som sker. Till exempel. när världen började industrialiseras så dröjde det femtio år innan Sverige började anpassa sig till den nya verk­ ligheten genom att förändra lagar och liknande. Men nu ser vi att diktaturer och sådana som Islamiska staten kan använda teknologin för destruktiva syften. Av Henrik Höjer . Men på andra håll i världen kan det bli värre. 5 | Är du optimist inför framtiden? – Jag tror nog att ett land som Sverige kommer att klara sig bra. eftersom jag kör bil just nu (skratt). Så­ dana robotar kan redan nu till exempel ställa bättre diagnoser än läkare. sjukvården. 3 | ”Om några år kommer ketchupeffekten”. 6 | Vad skulle du önska dig för robot själv? Robotrevolutionen Stefan Fölster Volante – En självstyrande bil. Det handlar om allt från transportmedel till smarta assistenter i kundtjänst som lär sig kundernas vanligaste frågor. nationalekonom och adjungerad professor vid KTH Redo för robotrevolutionen Stefan Fölster har skrivit en bok om den nya maskinåldern och hur den påverkar oss i den nära framtiden. En del tror att vi nu kan luta oss tillbaka. varför det gäller att ligga steget före. till ex­ empel. 4 | Vad tycker du är det största problemet med robotar? – Vi ser många misstag längs vägen. Många tjänstemannajobb kommer att påverkas av denna utveckling. Och vi bör inte underskatta risken för att diktatorer eller terrorister använder sig av tekniken på ett destruktivt sätt. tillfälligheter och inkompetens spelar i såväl vardagen som för historiens gång. Varje dag publiceras en ny graf – och det är så gott som alltid spännande och lärorikt. Dag Ham­ marskjölds död och andra dramatiska historier. professor emeritus i nordamerika­ kunskap. Hellre då en magnifik konspiration. men den har inte fått mycket uppmärksamhet i Sverige – vilket är konstigt med tanke på att vi har en omfattande invandring parallellt med en bristande integration. kidnappningen av Charles Lindberghs son. Av Henrik Höjer Osorterat om arvsmassan The Mysterious World of the Human Genome Frank Ryan Harper Collins The Mysterious World of the Human Genome av läkaren och författaren Frank Ryan är på en och samma gång både läsvärd och ganska kass. En annan sak som spelar in är behovet av symmetri i historien.radioscience. att man sällan kan överskatta den roll som misstag. Vetenskapsjournalisterna Lisa Beste och Natalie von der Lehr bjuder på ett nytt avsnitt varannan vecka. Därför är det svårt att ställa upp generella slutsat­ ser.” Det blir mest osorterade be­ rättelser om arvsmassa som författaren råkar intressera sig för. Men av någon anledning så räcker den ändå inte för konsprirationsteoretikerna. Av Per Snaprud Forskning & Framsteg 1 — 2016 65 . Sedan fortsätter han med en ganska detaljerad be­ skrivning av epigenetik.economist. Det är både läsvärt och allmänbil­ dande. Radio Science www. som är full av snilleblixtar och stora egon. För sådana existerar. Graphic detail www. Detta gäller kanske särskilt Kennedy­ mordet. Av Per Snaprud Ny graf varje dag En daglig dos statistik ger bättre grund än gissningar. Var och en för sig är bitarna intressanta och välskrivna. 9/11. Det är kul läsning. med helt olika påverkan på det land som tar emot mig­ ranter. Paul Collier går nyktert igenom forskningsläget om migration. där en vilsen och ensam gärningsman inte räcker för att berättelsen ska kännas rimlig. Intressant nog är en av händelserna.com/blogs/graphicdetail www Tidningen Economist sägs ha fler prenumeranter än läsare. har skrivit ett antal böcker om framför allt USA. Det handlar till exempel om hur tvillingtor­ nen rasade den 11 september. Intressant och trevlig lyssning i 20-minutersformat. ”Författaren berättar om den tidiga dnaforskningen. och dimper så småningom ner i en redogörelse för hur kun­ skapen om arvsmassa har kompletterat och revolutio­ nerat arkeologin. men att besöka deras statistikblogg Graphic detail har blivit en daglig rutin för mig. Stora händelser. och undviker den moraliska ton som präg­ lar den svenska debatten i frågan.se Svenska krigsveteraner. Av Henrik Höjer Migrations­ forskning utan moraliserande övertoner TIPS / WEBB Exodus Paul Collier Oxford university press Ekonomipro­ fessorn Paul Colliers bok om globala migrationer utkom visserli­ gen häromåret. En lärdom är. Statistik är alltid bättre än gissningar. Det är kul läsning. som för­ fattaren skriver.Läsvärt om vårt behov av konspirationer ISTOCK Konspirationsteorierna och verkligheten Erik Åsard Historiska Media Erik Åsard. tänker man lätt. Av Henrik Höjer En bra vetenskapspodd Intressanta vetenskapsdiskussioner i 20-minutersformat. Författaren berättar om den tidiga dna­forskningen. bör rimligen ha en stor orsak. I denna essäsamling går han sakligt igenom – och avlivar – diverse konspira­ tionsteorier. Problemet är att boken saknar en övergripande idé. En lärdom är att migration kan vara många olika saker. Det är dock inte något hinder för att försöka finna en mängd mer partikulära kunskaper. löpningens utveckwww lingshistoria och filosofiska resonemang om genförändrade grödor är ämnen som har diskuterats i den svenska poddserien Radio Science. faktiskt dessutom ett resultat av något som verkligen liknar en konspira­ tion. som är full av snilleblixtar och stora egon. Tre av de påstådda konspirationerna utspelar sig i USA – och det är där han är som bäst. Jag minns att en gymnasie­ kompis gjorde ett specialar­ bete om partikelfysik och jag insåg att jag redan ”kunde” lejonparten av hans arbete tack vare F&F! På den tiden läste jag via pappas prenu­ meration och nuförtiden har jag min egen prenumeration. Bättre sätt att förklara det där med avstånd i rymden finns inte! /Carin Bjurulf.massor med intressanta artiklar om allt från materi­ ens grundstenar till varför man har tunnbröd i Norrland och grovt rågbröd i Skåne. För i det ena landet är det lite lättare att tillverka ost och i det andra vin. till exempel: Forsknings­ front. De fascinerade mig mycket och bidrog säkert till mina fortsatta studieval. Vetande och Forsknings­ forum. Arlöv någon gång på 1970­talet. Uppsala Jag minns en artikel om sannolik­ het. om lagen om komparativa fördelar. Därför lönar det sig att handla mellan länder fastän land A tillver­ kar både ost och vin billigare än land B. Gå in Det är bara ett av på fof. förmodligen analysresultat. Peterson i ett nummer som På mitt arbete utbildade handlade om ”Finns det liv jag laboranter om säkra i rymden?”. Det är därför man ska importera och inte tillverka allt själv inom landet. Upptäckt. Lindesberg SÅ GICK DET TILL NÄR TIDNINGEN FÖDDES Den 9 mars samlas tio personer på forskningsrådets kansli i Wennergren center för att ”utröna intresset att starta en populär tidskrift rörande naturvetenskapen och dess tillämpningar”. / Ingemar Boström. kanske bara en halvsida. Carin Bjurulf Ingemar Boström Aha­upplevelse på en enda halvsida Jag har läst F&F i 20–30 år. Båstad Jag fick hjälp av en rosa trabant /Peter Flink. Materien. och vinn en bok. Beroende på avståndet fick de förstås olika bild av hur det såg ut på vår planet. 1966 ISTOCK F&F gav mig ett partikelförsprång .se/minfof många exempel på trevliga och berikande stunder med F&F genom åren. 1965 Det första numret släpps den 1 september.JUBILEUM F&F firar 50 år av nyfikenhet F&F SÄTTER SPÅR I MINNET På 1980­talet publicerades en rad artiklar om partikel­ fysik. Teckningen visar varelser på planeter i andra solsystem som står och kikar på oss. och frågan Rymdvarelserna hur stor sanno­ tittade på oss likheten är att en Mitt starkaste F&F­minne? bil av märket Trabant som är Det måste vara den under­ målad i till exempel rosa ska bara teckningen av Nils stanna utanför mitt hus. för väl­ ståndet ökar om man specia­ liserar sig på det man är bra på och låter andra göra det de är bäst på. Forsk­ ningens frontlinjer. 1964 I maj fattas beslut att ge ut tidskriften. med en upplaga på 500 exemplar – som snabbt började stiga. var en aha­upplevelse för mig. VAD MINNS DU? Alla tyckte att det var både kul Dela med dig av dina och tydligt vad egna läsarminnen som menades. Il­ lustrationen var en pedago­ gisk pärla som jag gjorde en dia­bild av och hade mycket glädje av i undervisningen i naturkunskap på gymnasiet. men i minnet dyker en liten kort artikel upp. Det handlade mycket om hur sannolika re­ sultaten är. Människan och materien. Jag berättade om trabanten i F&F – och varje gång ökade intresset. Kunskap. Fast sedan kan man ju köpa svenska äpplen för att de är godare – även om de är dyrare. Det 66 Forskning & Framsteg 1 — 2016 /Mats Andersson. för många år sedan. Ett tjugotal namnförslag bollas. längs vägar och vandringsleder som mycket få västerlänningar färdats på ska vi följa de tibetanska pilgrimernas fotspår runt det 6 638 meter höga Mt Kailash. en 1 972 km lång tågresa hela vägen från Xining vid den gamla Sidenvägen upp till Tibets huvudstad Lhasa. Omgivna av några av världens högsta berg – och i ett grönt och mycket vackert landskap – ska vi uppleva den karaktäristiska arkitekturen och den starka religiositeten i de många buddhistiska klostren samt uppleva en unik och välbevarad kultur.se/kailash KINARESOR. Vi startar resan genom nationalparken Peak District och övernattar i den charmiga lilla orten Bakewell. Här i västa Tibet ligger också den heliga sjön Manasarovar på vilken Sven Hedin 1907 seglade i en hopfällbar segelduksbåt och råkade ut för en häftig storm som nästan kostade honom livet. Vi besöker även en blygruva och museum i Matlock.SE TEL 08-545 95 200 Bhutan och Nepal med Hans Engberg På Himalayas sydsluttning. Här revolutionerade pionjären Richard Arkwright textilindustrin med sin ”spinning frame”. Sikkim och nordöstra Indien ligger det lilla kungadömet och bergslandet Bhutan. här bor vi i två nätter.ANNONS Storbritannien Midlands och Peak District med Erik Mellgren och Kaianders Sempler Följ med på en kultur. Resedatum: 7-23/8 Läs mer: kinaresor.se/bn INDIENRESOR.se/teknik HISTORISKARESOR. när stenkolsgruvorna gav bränsle till fabrikernas ångmaskiner och snabba järnvägstransporter öppnade nya marknader. En av resans höjdpunkter blir nästa dags färd genom natursköna Derwent Valley.och teknikhistorisk tidsresa till den epok som lade grunden för vårt industrisamhälle. Följ med och upplev kulturen och äventyret i Åskdrakens land! Resedatum: 6-18/3 Läs mer: indienresor. Vi lägger huvuddelen av tiden vid Masson Mills. Våra möten med färgstarka pilgrimer.SE TEL 08-545 95 200 .SE TEL 08-545 95 200 Tibet . Resan upp till den tibetanska högplatån gör vi med tåg. Resedatum: 20-25/4 Läs mer: historiskaresor. lokala nomader och deras boskap går utanpå det mesta man kan uppleva. De sista två nätterna bor vi i Manchester. inklämt mellan Tibet. Genom åren har kungahuset gjort stora ansträngningar för att skydda Bhutans traditioner och särart.vandring runt pilgrimernas heliga Kailash med Paul M Grahn I det bortre av Tibet. staden som en gång grundades av vikingarna. Resan börjar och slutar i Nepal och Katmandudalen. Vi fortsätter sedan norrut mot York. ett textilmuseum med arbetande maskiner. Närmsta grannar är hus som har en stig mellan sig (till exempel har huset i mitten 4 närmsta grannar). hwartefter 10 ägg wispas. en hel uppsjö av recept på hur man kryddar brännvin. 1 | Vilka ord döljer sig bakom dessa mystiska budskap? AKKPRAHEPPSUS ETMONSETIS SEKURSTALTE LAKSEVREDNANDET MOULJONGRADS 2 | Vilka bokstäver saknas i följande matriser? J ULA?V SIR?IM GENI?G G?AENT YR?NIV NDA?TN NSK? ST GSNR?T ? TOSKO U?AAKE T?RLOS TRESN? Av Elis Westerlind S U P E R L ÄT T L ÄT T L AG O M FAC I T PÅ S I DA N 7 0 68 Forskning & Framsteg 1 — 2016 SVÅ R S U P E R SVÅ R Man tager vad man haver Julstöket i köket har varit ett kärt bestyr allt sedan man bryggde ölet i det fat där Sigtryggs huvud hamnade i hans batalj med Röde Orm i Frans G. Man gjorde en deg som skinkan kläddes i. Nissarna roar sig då med att formulera listiga krypton som de skickar till varandra. allra minst i juletid. då wispas alt å nyo. Bengtsson roman. 1879) satte matlagningen på en mer vetenskaplig grund hade de gamla enheterna ersatts med det nymodiga decimalsystemets centiliter och gram. Märkligt nog visar det sig att varje familj äter exakt 70 pepparkakor mindre än alla deras närmsta grannar tillsammans. Här finns.och nyårsspecial Mats Karlsson är frilansjournalist med ett förflutet som matematiker. så slås de til honingen.” När Linköpingssonen och läkaren Charles Emil Hagdahl drygt ett sekel senare (Kokkonsten som vetenskap och konst. Fråga: Vad vägde ett lod och hur mycket var ett kvarter? Av Mats Karlsson DE AGOSTINI PICTURE LIBRARY/IBL 1 Ett barr 2 Ett risgryn 3 Kanelbark I en by bor nio familjer i var sitt hus. Men den knådades inte ihop förrän man hällt i ett stop rött vin. pepparkakor med sirap och pepparkakor med honung: ”Ett qwarter god honing kokas och skummas rätt wäl. i genomskärning? 4 Grötmandeln 5 Saffranskrokusens pistill ORDBRUK Kryptiska nissar ENHETLIGT Under sommarhalvåret finns det en hel del dödtid i tomtens julverkstad. bland så oerhört mycket annat. MEJLA MATS! [email protected] PEPPARKAKSHUS Frossa i byn BILDGÅTA Julstök i miniatyr Vad föreställer bilden. men kommer vi in på 1700-talet blir vår kunskap betydligt större. tack vare Anna Christina Wargs Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber från 1755. Recepten som överlevt till våra dagar är får. Att brygga öl och göra brännvin var två viktiga sysslor som aldrig fick försummas. Hur många pepparkakor äts totalt i byn under Lucia? Av Valentina Chapovalova . så lägges 8 lod fint rifwit såcker dertil. Han medverkar regelbundet med artiklar i F&F.HJÄRNBRUK Jul. föregångaren till dagens griljerade julskinka. Det finns en beskrivning av hur man gör en inbakad skinka. Cajsa har också recept på små pepparkakor. som sedan marine- rade skinkan i ugnen. och deruti lägges något stött ingefära. men 5 hwitor borttages: när äggen äro ganska wäl wispade. Alla älskar pepparkakor och under Lucia­ firandet sätter de i sig en hel del. och när samma honing blifwit wäl kall. pomerans-skal och peppar efter behag. Eller Cajsa Wargs kokbok som den oftare kallas. ESP-PHOTO/IBL SVAVEL SNIFFA STRAND I BACKE FAKTA GJORDE DET I SÄVEN MED FASA EKBORG STIEG LARSSONS DATOREXPERT LISBETH KARL FÖRTJÄNST I CV LÄGGER SKYTT OPERASOLOSÅNG TILLFÖRLITLIG FÖR ATOMS MASSTAL KONSTRUKTÖR: LENA HOLMLUND Forskning & Framsteg 1 — 2016 69 .HELGKRYSSET SÅDANA KAN TÄNKAS BO PÅ DEN RÖDA PLANETEN URKUND OSTORT I HOLLAND GÅR KLOT I VÄST VILL FARTRÄDD BI STOMME LEMURKRYSS 2015 MÅTTFULLT BLÅ HÖGRE LÄROVERK JOULE MUSIKGENRE GEMAK SADOMASOCHISM MARADONA FLOD I NORDEN KÄNNER GJORDE TILL JU BARNRIK BONDE SIN SÄD PETROLEUMGAS LÅNGARMAD REGEL BLACK OXDJUR LUKT SINGULARIS GIGAANNI TRESTAVIG VERSFOT FÅR REDA PÅ SILVER RITUAL UNDERLEVERANTÖR? OMDUDFIRMA TITTA TVÄRSLÅ PENGAUTSUGARE VÄRMLANDS LÄN CEREMONI NÖRD RYTTARLEK BÖTER GICK I PARIS MED YIN GICK PATTERSON TAR HEN SOM TAR KOMANDOT MER OCH FÖRNUFT SOM SES MED RIM VÄTE SVÄNG ASIENSTAT VATTENSJUK FN I US KYFFE ESTLAND GLÄDJEROPEN AIR MODEGIORGIO STYRE OFÖRFALSKAD VILL FRUSEN ABUJALAND AFRIKAANEN GRÅFOLK BETE FORNA GUDEN RYSK MONARK GARP OCH ELIOT TALAT OCH EN NATT LAMBERT ENTUSIASM FORMELLT VÄLJA KENNETH LIBBRECHT/SPL. Vi kan nu göra om den första baklänges. Lägger man ihop de fyra ekva- 70 vilket ger C+280 = 2*(A+B+C+D) = 320. ENHETLIGT Ett lod utgjorde i Sverige 1/32 av ett skålpund och vägde 13. Då kan vi räkna ut att antalet uppätna pepparkakor i varje hörnhus är lika med 40+40-70 = 10. Det ger att 7*(A+B+C+D) = 280*4. det vill säga A+B+C+D pepparkakor i mittenhuset är därmed 90. samma sak med de Forskning & Framsteg 1 — 2016 tre sista.3 gram. 40 10 90 40 40 BILDGÅTA Rätt svar är ett barr i genomskärning (alt A). Det ger orden Risgrynsgröt och Midvintersol) = 8*(A+B+C+D) . Då blir C = 320-280 = 40. Vart och ett av husen A. vilket kan sammanfattas som: A = 3A+2B+C+2D – 280. Likadant blir det för de andra sidohusen: B = 3B+2C+D+2A – 280. HJÄRNBRUK/FACIT A+B-70 B Varför blir det bråk om D-vitamin? MÄNNISKANS BILD AV PLANETEN JORDEN Vad döljer sig bakom vår teknikrädsla? B+C-70 PEPPARKAKSHUS Vi betecknar antalet pepparkakor som åts upp i de fyra husen som ligger mitt på sidorna med A. Tomtenisse. D = A+B-70 A+B+ C+D-70 C D+A-70 D C+D-70 10 40 10 = 290 pepparkakor. C respektive D. enligt bild 1. Totalt i byn äts därmed. G. 3D+2A+B+2C – 280. Ett kvarter (julsnaps t.) var ett kvarts stop. Ö (Läs de tre första A+B+C+D = 40*4 = 160. T. respektive de tre sista. C = 3C+2D+A+2B – 280.) 3 D. 2 D.ex. Då kan vi uttrycka hur många pepparkakor som åts i vart och ett av de andra husen. L (Läs de första tre bokstäverna i varje rad. Antalet A = 2*(A+B+C+D)+A-C-280 nedifrån. fast tionerna får man likheten: A+B+C+D = (3+2+1+2)*(A+B+C+D) .33 liter. Ö (Läs de tre första bokstäverna i varje rad. Av de andra ekvationerna följer likadant att D = 40.NÄSTA NUMMER  UTE DEN 1 FEBRUARI En kemisk guldgruva nere i havet PLUS SANT OCH FALSKT OM INTEGRATION I SVERIGE Med sin sylvassa stilett kan slemmasken spruta in ett gift som paralyserar en krabba på bara någon sekund. Det ger orden Julgranskula och Adventsstake. Läs om de svenska forskarna som har bestämt sig för att lyckas. enligt bild 2. JULKRYSSET 10 SÅDANA KAN TÄNKAS BO PÅ DEN RÖDA PLANETEN Juldagsmorgon. det vill säga 0.280*4.280*4. Adventskalender. B. Giftet har egenskaper som skulle vara mycket användbara inom läkemedelsforskningen – men hittills har ingen kunnat identifiera de märkliga molekylerna. mittenhusets 90 + kanthusens 4*40 + hörnhusens 4*10 bokstäverna i varje rad. B. till: 4 N. samma sak med de tre sista. S. R. C och D åt 70 pepparkakor mindre än de närmsta grannarna. Det ger orden Trettondagen och snöskottning. T. A = 40 och B = 40. A = 3A+2B+C+2D 280. E. det vill säga: A = (A+B-70) + (A+B+C+D-70) + (D+A-70) – 70.) Lussekatter. så att ekvationen. ORDBRUK 1 Pepparkakshus. fast MÅTTFULLT BLÅ HÖGRE LÄROVERK GEMAK SADOMASOCHISM MARADONA FLOD I NORDEN Ä L J U S Ö V E R H U S UNDERLEVERANTÖR? PENGAUTSUGARE VÄRMLANDS LÄN TAR HEN SOM TAR KOMANDOT MER OCH FÖRNUFT SOM SES MED RIM VÄTE FORMELLT VÄLJA GJORDE DET I SÄVEN KÄNNER GJORDE TILL JU BARNRIK BONDE SIN SÄD V A E S U T P R R O V E R I D A B T E S O O R T S E U S A S A L M E R I S A N RYTTARLEK BÖTER AFRIKAANEN GRÅFOLK TALAT OCH EN NATT STIEG LARSSONS DATOREXPERT LISBETH KARL FÖRTJÄNST I CV LÄGGER SKYTT TILLFÖRLITLIG Konstruktör: Lena Holmlund LÅNGARMAD REGEL PETROLEUMGAS L A G S A E S S D E O L R E O E R A N D A T S T D E A N D A T A N N SILVER RITUAL OMDUDFIRMA TITTA GICK PATTERSON KYFFE ESTLAND MODEGIORGIO STYRE BETE FORNA GUDEN STRAND I BACKE FAKTA MED FASA EKBORG OPERASOLOSÅNG GIGAANNI D TRESTAVIG VERSFOT FÅR REDA PÅ G E A R F Y A A R N G N I I G V E E R R I A GICK I PARIS MED YIN VILL FRUSEN ABUJALAND ENTUSIASM FÖR ATOMS MASSTAL URKUND D O K U M E N T M A R S I A N E R F J M A I N T CEREMONI NÖRD GLÄDJEROPEN AIR GARP OCH ELIOT OSTORT I HOLLAND GÅR KLOT I VÄST VILL FARTRÄDD BI STOMME LEMURKRYSS 2015 E N D R I D E R A T A D E M I J S M P A N K G O O S A P E S T U N A R R I T U S A N K U B L E T N I P U T S A R S L JOULE MUSIKGENRE SVAVEL SNIFFA BLACK OXDJUR LUKT SINGULARIS TVÄRSLÅ SVÄNG ASIENSTAT VATTENSJUK FN I US OFÖRFALSKAD RYSK MONARK LAMBERT . fängslande kultur i det gamla Inkarikets huvudstad Cusco. Res till Peru med Äventyrsresor 2016 ✔ Inkaleden till Machu Picchu n ✔ Klassisk rundresa i Peru n ✔ Små grupper med kunniga n guider ✔ Avresa varje vecka mar–nov n ✔ Kombinera med Galapagos n FÖR MER INFORMATION.aventyrsresor. Inkafolkets imponerande arkitektur och ruinernas majestätiska läge har gjort platsen till en av världens mest mytomspunna sevärdheter. En ikonisk plats som många vill få uppleva en gång i livet. som kom att ge namn åt Thor Heyerdahls farkost. En spektakulär och spännande plats som med fördel kan avsluta en klassisk rundresa i Peru.AVENTYRSRESOR.SE STORA UPPLEVELSER I SMÅ GRUPPER SEDAN 1984 www. I Peru möter vi ett vänligt folk och en färgstark. är med sina marknader.se SE ALLA RESOR PÅ WWW. ring Äventyrsresor på 08-5560 69 00 eller maila [email protected] . den välbevarade tempelstaden högt uppe i Anderna. Staden som invånarna själva kallar för världens navel. välbevarade koloniala byggnader och museer en intressant historisk medelpunkt i Anderna. Vid Titicacasjön föddes enligt sägnen solguden Kon-Tiki. Här bygger man än idag vassbåtar på traditionellt vis.ANNONS Upplev Machu Picchu och Peru FÅ SEVÄRDHETER I VÄRLDEN kan mäta sig med Machu Picchu. skidskytte. frimärken. Tel. tandtekniker. Breukhoven BMS 036 LED Basic är det perfekta mikroskopet för den unge mikroskopisen! Studera allt som finns i skog och mark eller i hemmet och se hur en helt ny värld öppnar sig! Astro pro 187 är ett av våra storsäljare av stativ! Låg vikt.ANNONS vi har ett av europas bredaste optiksortiment! MÄNGDER AV PRODUKTER BÅDE FÖR DIG SOM NYBÖRJARE ELLER MER ERFAREN! ya år n v i n ai Koll shop! ! T PSS ha webb c fräs Minox BL 10x44 HD är en makalöst bra kikare i det lägre prissegmentet med fantastisk skärpa och ljustransmission och utomordentlig ergonomi. finrummet eller uteplatsen med utsikt! Handpolerat kvalitetsinstrument med stativ i massiv mahogny! Arbetslupp 2. UV och IR! TS Optics 15x70 E! En mycket bra och prisvärd astronomikikare för dig som vill ha en så smidig och enkel lösning som möjligt för att kunna njuta av natthimlens juveler! Bör monteras på stativ för maximal bekvämlighet! Stereo BMS 20-40x LED! Praktisk undervisningseller nybörjarlupp med LED-belysning perfekt för studier av insekter. mineraler.m. finmekaniker. hög lastförmåga och med en maxhöjd på hela 187 cm! Vanguard Endeavour ED 8. m. Zeiss Conquest HD 10x32! För dig som inte vill kompromissa! Skärpa och ljustransmission av bästa klass! Vanguard Endeavour XF 20-60x80 A! En oerhört prisvärd tub för ornitologi.5 x! Ett ovärderligt redskap för dig som behöver full koll på detaljerna i ditt arbete som juvelare. m. smartphone eller I-pad med hjälp av Orion StarSeek Wi-Fi Control Module! Nå djupt i universum med Sky-Watcher´s Skyliner 200 P SynScan dobsonteleskop! ära eden i n Astrosw med te e rb a sam OPTIK FÖR NATUR. Botanisera bland alla våra böcker! Gå på upptäcktsfärd i månens kraterlandskap eller i planeternas fantastiska värld med Vixens teleskop! Vixen står för kvalitet och smarta lösningar och har ett utbud oavsett om du är nybörjare eller proffs! Med radioteleskop kan du studera ljus som är osynligt för det mänskliga ögat! En rykande färsk nyhet i vårt sortiment! Styr ditt teleskop med din dator.astrosweden. målkilare på skjutbanan och många andra ändamål.m. VETENSKAP OCH SKYTTE www. 532 37 SKARA. Mässingsteleskop för kontoret. 0511-79 81 00 . undervisning och labb! Finns i VIS.5x45! Kikaren som kammat hem enormt många priser och topprecensioner! Utvaldes som ”Årets kikare” år 2010. Dino-Lite UV-375 nm är mikroskopet för konservatorer.se Axvallagatan 16.
Copyright © 2024 DOKUMEN.SITE Inc.